Om vi låter marknaden styra kommer vi att få nya problemområden lika de från 70-talets miljonprogram. Detta kan förhindras om Region Stockholms politiska ledning prioriterar kollektivtrafiken i Stockholms kranskommuner och på så vis möjliggör för vackra miljöer i mänsklig skala med en blandning av småhus och låga flerfamiljshus. Skriver Göran Bergander (S), Gruppledare Miljö och Samhällsbyggnadsnämnden Nynäshamn, och Monica Andersson (S), Fil. Dr. Universitetslektor och f.d. Stadsbyggnadsborgarråd.
Fram till 2050 beräknas Stockholms läns befolkning uppgå till cirka 3,4 miljoner, en ökning med nästan 50 procent.
Denna stora befolkningsökning kommer att innebära stora utmaningar för Regionen och kommunerna som behöver lösa bostäder, arbetsplatsområden, kommunikationer, skolor, samt vård och omsorg, såväl för den yngre som för den åldrande befolkningen.
Enligt RUFS 50 skall ny bebyggelse prioriteras där det redan finns bostadsområden, infrastruktur och utbyggd kollektivtrafik. Med denna inriktning riskeras att centrala stadskärnor förtätas på bekostnad av kvalitéer i stadsmiljön. Sådana misstag kommer att vara svåra att åtgärda i ett senare skede. Detta fokus på förtätning riskerar även att hindra de storstadsnära landsbygdskommunerna i sina ambitioner att växa med fler innevånare.
När Nynäshamns kommun tog fram ett planprogram för Landfjärden för att både lösa dagens problem med enskilda vatten- och avloppslösningar och samtidigt utveckla orten med ny byggnation på angränsande markområden så motsatte sig såväl trafikverket som länsstyrelsen, detta med hänvisning till RUFS 50. Skälet var att det skulle generera ett ökat bilberoende då det saknades tillräckligt utbyggd kollektivtrafik. Som en konsekvens av detta drog kommunen tillbaka planen och begränsade utbyggnaden till att bara omfatta det befintliga fritidshusområdet, som kommer att anslutas till det kommunala VA-kollektivet, samtidigt som Landfjärden kan omvandlas för permanent boende.
Ur ett kommunalekonomiskt perspektiv är det helt nödvändigt att kommunerna i Stockholms ytterområden får växa för att klara utmaningarna med att finansiera framtida behov av skola, vård och omsorg. Storstadskommuner som inte växer riskerar att få samma problem som glesbygdskommuner – att ökande kostnader för skola, vård och omsorg ska betalas av allt färre yrkesarbetande invånares skatter.
Länets tåg- och pendeltågslinjer sträcker sig långt ut i regionen. Kombinerar man dessa linjer med matarbusslinjer som går mellan nya bostadsområden till pendeltågsstationerna och deras centralorter så skapas möjligheter att erbjuda invånarna boendemiljöer i såväl centrumlägen som i landsbygdsmiljö. Nya bostadsområden i en mänsklig skala med kvalitéer som vänder sig till barnfamiljer kan byggas. Småhus och låga flerfamiljshus, där barn men även vuxna kan utvecklas i trygga och vackra miljöer.
”Den Moderatledda politiska ledningen i regionens trafiknämnd måste börja prioritera och investera i kollektivtrafiken”
Den Moderatledda politiska ledningen i regionens trafiknämnd måste börja prioritera och investera i kollektivtrafiken i de mindre orterna för att underlätta för dessa kommuner att öppna nya områden och omvandla fritidsområden till permanentboende, gärna samtidigt som nya bostäder planeras in. Den tekniska utvecklingen med eldrivna fordon kommer att erbjuda stora möjligheter för landsbygden.
Att, som idag, låta marknaden styra var bostäder, och då främst bostadsrätter, skall byggas riskerar att på sikt skapa nya problemområden som miljonprogrammet gjorde på 70-talet.
Dessa bostadsområden har ofta bra bostäder. Det som glömdes bort i brådskan var att bygga kompletta samhällen med vackra och väl omhändertagna offentliga rum där invånarna fick tillgång till en god service med skolor, vård, omsorg och en levande handel.
Bostadshusen, som byggs i dag, tenderar att vara höga hus som trängs på små fastigheter vilket ofta sker på bekostnad av grönytor med plats för lek, idrott och socialt umgänge. Barnen kommer i kläm. Det är därför ingen tillfällighet att barnfamiljer flyttar ut från Stockholms län för att skaffa småhus i Strängnäs, Enköping och Trosa.
Kranskommunerna har ofta möjlighet att erbjuda bra byggbar mark för nya samhällen där byggnationen kan bidra till att skapa vackra miljöer i mänsklig skala med en blandning av småhus och låga flerfamiljshus, där såväl unga som äldre kan utveckla sina behov av fritidsaktiviteter nära sin bostad. Det som många gånger saknas för att detta skall vara möjligt, är att regionen planerar in nya kollektivtrafiklinjer med bussar som förbinder bostadsområdena med de redan befintliga pendeltågslinjerna.
Bra med bättre kollektivtrafik. Men det är onödigt att bygga nya bostadsområden perifert och offra det gröna. Kompletteringsbyggande i förorternas befintliga bostadsområden har tillräcklig potential. Man kan bygga på parkeringar mm med lokaler för arbete och service i bv, d v s levande stadsmiljö. Man bygger då också så att man får trygga trevliga kringbyggda gårdar, totalt sett attraktiva områden. Men det kräver aktivt arbete med områdesplanering av kommunen, i dialog lokalt och med marknadsaktörer. Potentialen är tillräcklig för att också ersätta dagens vanliga byggande i det gröna i förorterna. Kommunala företrädare tycker denna modell är bra men får inte mycket gjort. Kom loss!