Klimatneutralt bostadsbyggande blir affärskritiskt

För att klara bostadskrisen och samtidigt nå klimatmålet till 2045 måste byggbranschens aktörer redan nu börja sträva efter en klimatneutral byggprocess. Klimatneutralitet håller på att bli affärskritiskt, skriver Ulrika Liiv, hållbarhetschef på OBOS Sverige.

Nio av tio svenskar bor i en kommun med bostadsbrist och enligt Boverket behövs över en halv miljon nya bostäder till 2025. Det är med andra ord viktigt att hålla en fortsatt mycket hög byggtakt till rimliga kostnader för att hela Sverige ska kunna leva.

Samtidigt står byggsektorn för cirka 20 procent av Sveriges samlade klimatpåverkande utsläpp. Om vi ökar byggtakten för att klara våra bostadsbehov kommer sektorns andel av de totala utsläppen att öka ytterligare. Det är förstås ohållbart om Sverige ska kunna leva upp till klimatmålet om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.

”Om vi ökar byggtakten för att klara våra bostadsbehov kommer sektorns andel av de totala utsläppen att öka ytterligare.”

Den politiska viljan att bygga mer klimatsmart är stark – i såväl januariavtalet som regeringsförklaringen nämns bland annat vikten av att öka trähusbyggandet. Samtidigt saknades det i vårpropositionen konkreta åtgärder för en mer klimatsmart byggsektor.

Inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige har representanter för bygg- och anläggningssektorn tagit fram en färdplan för hur byggbranschen ska bli fossilfri till 2045. Det är betydelsefullt, eftersom det stakar ut en tydlig riktning och ambition för alla bostadsutvecklare. Färdplanen innebär i praktiken att de som inte redan nu börjar jobba med hur de ska klimatneutralisera sin byggprocess till slut kommer att bli irrelevanta på marknaden. Klimatneutralitet håller på att bli affärskritiskt.

Därför har vi på OBOS som mål att bygga klimatneutrala bostäder i stor skala. För att kunna göra det måste vi tydligt definiera vad vi menar med ett klimatneutralt bostadsbyggande ur ett livscykelperspektiv. Vilka systemgränser är rimliga och vilka aspekter behöver vi ta hänsyn till? Underleverantörerna, råvarorna, valen av byggmaterial, transporterna, fabrikerna och förvaltningsskedet kan tyckas självklara. Men vad gömmer sig i dessa kategorier och vad ligger utanför vår påverkan?

Hela branschen skulle behöva bena ut vad de stora hindren och möjligheterna för klimatneutralt byggande som identifierades i färdplanen betyder konkret för omställningen av deras egen verksamhet. Jag ser framförallt följande faktorer som är viktiga att arbeta med: att effektivisera byggprocessen, att bygga mer i trä, att pressa på för mer klimatsmart och effektiv mineralull samt att hitta alternativ till betong.

”Jag ser framförallt följande faktorer som är viktiga att arbeta med: att effektivisera byggprocessen, att bygga mer i trä, att pressa på för mer klimatsmart och effektiv mineralull samt att hitta alternativ till betong.”

En mer effektiv byggprocess med optimala materialflöden ger utmärkta förutsättningar för att mäta klimatpåverkan på detaljnivå, vilket är viktigt för den samlade kunskapsutvecklingen i branschen. Att bygga mer i trä i kombination med ett aktivt skogsbruk utgör en viktig kolsänka, det vill säga att träet binder koldioxid under lång tid och minskar byggandets klimatpåverkan.

En industriell byggprocess, där så mycket som möjligt byggs i fabrik, är en viktig del av lösningen för att åstadkomma klimatneutrala byggnader. Samordning av transporter till en produktionsplats, kontroll av material, återvinning av eventuellt spill och återkoppling till leverantörer möjliggörs lättare vid en industriell process. Med rätt hantering från arkitekten behöver det industriella byggande inte betyda likriktning utan kan anpassas till olika behov och bidra till en vacker stadsutveckling.

När det gäller utmaningar är betong och isolering två svårknäckta frågor för hela branschen. Så väl enfamiljshus som flerbostadshus står nästan alltid på betongplattor. Produktionen av mineralullsisolering har betydande koldioxidutsläpp, och isoleringsmaterialen behöver bli mer effektiva för att inte väggarna ska bli på tok för tjocka när vi bygger alltmer energieffektiva bostäder. Något fullgott alternativ inom biobaserad isolering anpassad för industriellt byggande finns inte än.

OBOS bygger till stor del i trä, och vi har nyligen Svanencertifierat våra byggsystem, vilket kommer att hjälpa oss ytterligare i att utveckla och utvärdera våra beräkningar och mätmetoder. Förutom det jobbar vi enbart med långsiktiga leverantörsavtal, vilket ger oss möjlighet att sätta klimatpress på våra underleverantörer.

”För att klimatarbetet i branschen verkligen ska ta fart måste nu kommuner och andra beställare skaffa sig en tydlig åsikt, följa sina uppsatta klimatmål och börja ställa skarpa krav utifrån det.”

För att klimatarbetet i branschen verkligen ska ta fart måste nu kommuner och andra beställare skaffa sig en tydlig åsikt, följa sina uppsatta klimatmål och börja ställa skarpa krav utifrån det. Även om Sveriges kommuner inte har rätt att ställa byggtekniska särkrav finns det många andra vägar att gå. Framsynta kommuner som Trollhättan, Växjö och Skellefteå har tagit fram träbyggnadsstrategier i syfte att öka det klimatsmarta byggandet. Det kan bland annat innebära att byggherren måste presentera ett träalternativ vid en markanvisning, som ett sätt att motverka betongnormen.

Oavsett hur vi jobbar vidare med detta är det en sak som är säker: byggaktörernas förmåga att leverera på klimatneutralitet är på väg att bli en obestridlig konkurrensfördel i bostadsbyggandet. Detta ska vi i branschen dock inte se som ett problem, utan som något glädjande. Den snabba kunskaps- och teknikutveckling vi nu ser gör det fullt möjligt att rädda både affären och klimatet – på samma gång.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.