Nästa vecka inleds Eurovison song contest i Tel Aviv. I årets upplaga kommer John Lundvik representera Sverige med låten Too late for love. För exakt 30 år sedan representerade Ted Gärdestad oss, efter att Tomas Ledin fallit på målsnöret i den svenska melodifestivalen. Att Ledin fick tävla i Eurovision först 1980 är hyresregleringens fel, det skriver bostadsforskaren Fredrik Kopsch och motiverar med ett logiskt och (ganska) spikrakt resonemang.
En forskarkollega sa till mig över en lunch för några år sedan att jag skyller allt på hyresregleringen. Det är något jag funderat på emellanåt sedan dess. Jag har nog hela tiden sett det lite som en utmaning.
Jan Jörnmark har vid något tillfälle sagt att hyresregleringen sannolikt påverkat de flesta svenskars liv mer än vad de själva inser. Detta stämmer särskilt väl för Tomas Ledin, vilket jag ska visa med ett helt logiskt resonemang som följer en spikrak linje.
När jag häromdagen såg kultserien Smash på öppet arkiv stod det plötsligt klart för mig. I inledningen säger de: ”Tack vare en genomtänkt bostadspolitik fick alla barn i Sverige chansen till att spela tennis”. Jag skulle inte påstå att det var genomtänkt, utan snarare en följd av att ett antal tillfälligheter med start i hyresregleringen möjliggjorde för massvis med barn att spela tennis, och i förlängningen kostade det Tomas Ledin mellovinsten 1979. Det är ju så ofta just tillfälligheterna som gör oss till de vi är, och leder oss dit vi hamnar.
Införandet av hyresreglering i Sverige 1942 påverkade bostadshyresmarknaden på ett antal olika sätt. En av de omedelbara effekterna var att bostadsköerna började växa. Delvis finns förklaringen i att löner och övriga priser steg, vilket gjorde lägenheter relativt sett billigare. Därmed ökade efterfrågan. Delvis finns förklaringen i att nyproduktionen föll, vilket innebar ett lägre utbud.
Lösningen på det senare blev relativt omedelbart subventioner. Under en lång period, en period som egentligen pågick ända till början av 1990-talet, var subventioner det enda svaret på bostadsbristen. (Nu finns inga svar alls).
Planeringen av bostadsmarknaden tillkommer sannolikt och åtminstone delvis som ett svar på problemen som hyresregleringen skapade. Men också delvis som en önskan om ökad socialisering av bostaden. Mellan 1946 och 1948 fattas ett antal kritiska beslut. Kommunerna får ansvar för bostadsförsörjningen, kommunala bostadsbolag ges en framträdande roll och det kommunala planmonopolet införs. Sammantaget, och i kombination med statliga räntesubventioner, innebar detta en enorm makt för kommunerna att planera och skapa den bostadsmarknad de önskade.
Under samma period exploderar bilismen. Under tioårsperioden 1945 till 1955 stiger antalet bilar på svenska vägar från cirka 50 000 till 600 000, enligt SCB. Garage blir ett självklart tillbehör till alla de flerfamiljshus som subventioneras och planeras fram i landets expansiva industriorter. Alla ska ha en god bostad, bil och ett garage att ställa bilen i.
Ett av alla de hus som byggs under den här perioden står på Övre Torekällgatan 30 i Södertälje. På fastigheten uppförs två hus med lite över 2000 kvadratmeter bostadsyta. Elva grönmålade garageportar prydde varje fasad. Husen står klara i slutet av 50-talet. En av de här garageportarna spelar en viktig roll i svensk sporthistoria. I en av lägenheterna bodde nämligen Björn Borg, mot en av garageportarna tränade han upp den tennisarm som gav honom fem Wimbledonvinster.
”Utan hyresreglering, ingen framsubventionerad garageport. Utan framsubventionerad garageport, ingen Björn Borg.”
I början av 70-talet stod en annan, för Tomas Ledins tråkiga utfall, viktig person inför ett val. Denna person som stod mellan valen, ”framgångsrik musikkarriär” å ena sidan, och ”framgångsrik tenniskarriär” å andra sidan, är Ted Gärdestad. Att Ted Gärdestad inte valde tennis, utan istället satsade på musiken, kan mycket väl ha sin orsak i att den jämngamle Björn Borg var bättre. Med annan konkurrens, hade valet kanske också blivit ett annat.
”Utan hyresreglering, ingen framsubventionerad garageport. Utan framsubventionerad garageport, ingen Björn Borg. Utan Björn Borg, ingen musikalisk karriär för Ted Gärdestad.”
Nu införde vi ju hyresreglering 1942. Detta resulterade i att huset med garageporten på Övre Torekällgatan byggdes med hjälp av subventioner. Björn Borg kunde lägga sina timmar på garageporten och bli bättre än Ted Gärdestad, och Ted Gärdestad kunde välja musiken framför tennisen.
Detta är mycket olyckligt för Tomas Ledin, som i melodifestivalen 1979 inte når mer än en andraplats med sin låt Det ligger i luften. Tomas Ledin fick 96 poäng, vilket inte stod sig mot Ted Gärdestads 105 med låten Satellit.
”Utan hyresreglering, ingen framsubventionerad garageport. Utan framsubventionerad garageport, ingen Björn Borg. Utan Björn Borg, ingen musikalisk karriär för Ted Gärdestad. Utan musikalisk karriär för Ted Gärdestad hade Tomas Ledin sannolikt vunnit melodifestivalen 1979.”
Hyresregleringen leder inte bara till ett samhällsekonomiskt ineffektivt nyttjande av bostadsbeståndet, till överrenoveringar, ombildningar och svarthandel. Den har inte bara gjort det nödvändigt att subventionera fram en enorm byggnadsapparat. Den har dessutom (kanske) kostat Tomas Ledin vinsten i melodifestivalen 1979. Och förstås på ett positivt plan, (kanske) givit oss Björn Borg, och i förlängningen även Ted Gärdestad.