”Vad var det jag sa” kan vara en dryg attityd men i detta fall är det precis så. Det skriver Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen, med anledning av att hans förutsägelse om bostadsmarknadens utveckling 2017 nu realiseras.
Flera chefekonomer och prognosinstitut varnar nu i början av 2019 för vilka effekter uppbromsningen av bostadsinvesteringarna får på hela ekonomins utveckling och BNP. Prognoserna för 2019 och 2020 revideras ner. ”Vad var det jag sa” kan vara en dryg attityd, men under 2017 berättade jag här på Bostadspolitik.se dels om att nedgången nu var på väg och varför, samt att nedrevideringarna av BNP-prognoserna skulle inledas 2019 och fördelat på 2-3 år ska nu cirka 3 procentenheter kapas bort från BNP jämfört med tidigare prognoser. Vi kommer alltså att få se fler nedrevideringar av olika BNP-prognoser de närmaste månaderna till följd av fallet i bostadsinvesteringarna.
Fall i bostadsinvesteringarna som kan analyseras som ”externa chocker”. Det vill säga de beror på ändrade skatter (som i början på 90-talet), regler som skapar finansieringsproblem, ”utbudsbubblor” eller att annat som inte är endogent i ekonomin får stora spridningseffekter. Industriproduktionen faller (byggmaterial), transportbranschen drabbas (bygg är den viktigaste kunden), konsultbranscher får problem, skatteintäkterna minskar överraskande och konsumtionen bromsas när amorteringarna måste öka. Det är en sådan process vi nu sett inledas. Transportföretagens indikator över transportvolymernas utveckling visar till exempel oväntat svaga siffror just nu, vilket skulle kunna bero på minskade transportvolymer kopplat till byggbransschen.
Läget på bostadsmarknaden är obehagligt likt det som skapade den svenska 90-talskrisen. Bostadsinvesteringarna var då ungefär lika stora som nu. Så kom skattereformen som kraftigt försämrade villkoren för bostadsbyggandet och antalet påbörjade bostäder minskade med ca 75 procent. Det ledde till att BNP föll fem procent, sysselsättningen med nära 500 000 personer och statsfinanserna raserades. Nu försämras villkoren för bostadsbyggandet av andra orsaker och fallet blir inte lika kraftigt som på 90-talet. En rimlig bedömning är att bostadsmarknaden denna gång kommer att kapa cirka tre procentenheter från ekonomin som den annars hade utvecklats. Det kan bli nog så otrevligt.
Det finns ett allvarligt feltänkt i artikeln.
Att bostadsbyggande utgör en andel av BNP betyder inte att BNP minskar ifall bostadsbyggande minskar.
Det är mer rimligt att andra saker händer. T ex att det byggs kommersiella fastigheter, eller offentliga. Eller att renoveringsprojekt ökar.
Eller tror folk verkligen att vi ska få stora horder arbetslösa byggare och hantverkare? Det är vad som krävs för en BNP-sänkning.