Bostadsaffären är ett av de svåraste ekonomiska beslut privatpersoner tar. Just nu svårare än någonsin tidigare. Det är inte bara ett beslut om att belåna sig, utan det handlar också om att försöka gissa hur eventuella politiska beslut kommer att påverka ens ekonomi. Läget på den politiska scenen skapar stor osäkerhet och en avvaktande inställning från bostadsköpare är det vi minst av allt behöver på bostadsmarknaden just nu. Det skriver Emma Persson, privatekonom, Länsförsäkringar.
Poeten Tomas Tranströmer har beskrivit det bättre än någon annan. Om hur tiden inte nödvändigtvis är någon rak sträcka mellan två punkter. ”Ibland vidgar sig en avgrund mellan tisdag och onsdag men tjugosex år kan passera på ett ögonblick. Tiden är ingen rak sträcka utan snarare en labyrint, och om man trycker sig mot väggen på rätt ställe kan man höra de skyndande stegen och rösterna, kan man höra sig själv gå förbi där på andra sidan.” Något annat som för många ter sig som en labyrint är att fatta de rätta privatekonomiska besluten genom livet. För vi vill ju så gärna att personen där på andra sidan väggen någon gång i framtiden får nytta av det man en gång beslutade.
Till ett av de där svåra ekonomiska besluten hör huruvida man ska skuldsätta sig för att köpa bostad eller inte. Något som dessutom just nu på grund av yttre omständigheter är svårare än tidigare. I SCB:s statistik över utlåningen går att läsa att hushållens bostadslån, för åttonde månaden i rad, minskade i december 2018. För de som önskar se skulduppbyggnanden minska är det säkert glädjande och en önskad effekt av de åtgärder som införts i detta syfte. Men en annan orsak till att lånen minskar är att några inte har kunnat gå vidare med ett bostadsköp, trots ett noga övervägt beslut om att göra just det. En annan utmaning går att utläsa i Finansinspektionens statistik över nyutlåningen hos bankerna. Sedan 2014 har den genomsnittliga belåningsgraden sjunkit från 67 till 63 procent. Det betyder att det enskilda hushållet tvingats att köpa mindre och billigare bostäder eller kommer med en större egen påse pengar in i bostadsaffären.
Var pengarna kommer ifrån har förstås några olika svar. Mamma-pappa-banken, eget sparat kapital, vinster från tidigare bostadsaffärer eller blancolån för att nämna några. Och även om man ska vara försiktig med att dra paralleller mellan den ökande blancoutlåningen och den sjunkande belåningsgraden så är det just så det ser ut. För den som har en luftig kalkyl på grund av en hög inkomst är det kanske inga problem att rymma både ett blancolån och ett bostadslån. Eller att tulla på det sparkapital man kanske haft möjlighet att skaffa sig. Men konsumtions- och sparandeutrymmet minskar för den enskilde och blir än mindre om räntorna stiger. Det är svårt för ett hushåll att fatta långsiktigt hållbara ekonomiska beslut om hur inkomsten över livscykeln ska fördelas. I den kalkylen behöver nämligen hela privatekonomin lyftas in, där saker som pensions- och buffertsparande måste vara en del.
Att belåna sig och hur detta ska ske är dock inte det enda ekonomiska beslut som ska tas hänsyn till i samband med en bostadsaffär. Du behöver till exempel också bestämma huruvida det är klokast att skjuta upp eller betala av din uppskjutna skatt på tidigare vinster, huruvida politikerna den här gången menar allvar med att återuppta diskussionen om ränteavdragen och om det i så fall innebär att det utökade amorteringskravet tas bort eller inte. Förutsättningarna för att fatta det rätta privatekonomiska beslutet i samband med en bostadsaffär är allt annat än glasklara just nu och det här riskerar att skapa ytterligare osäkerhet på bostadsmarknaden. De flesta människor reagerar nämligen på osäkerhet med inaktivitet. Hellre avvakta än fatta fel beslut. Det är det vi minst av allt behöver på bostadsmarknaden just nu.
I någon av det 30-talet utredningar som nu tillsätts i en lång rad sakpolitiska frågor ges så småningom svaren på hur de verkliga förutsättningarna för bostadsaffären ska se ut. Och medan alla dessa utredande tjänstemän springer runt i korridorerna på departementen kan bostadsköpare, om de trycker sig mot väggen på rätt ställe, höra sig själva gå förbi där på andra sidan.