Det är inte vilket departement som Per Bolund sitter på som avgör om mandatperioden kommer att bli framgångsrik utifrån ett bostadspolitiskt perspektiv. Det är hur tydlig agenda han har, vilket engagemang han visar och vilket stöd han har av regeringen i övrigt som avgör. Det skriver Stefan Attefall, Rådgivare och tidigare bostadsminister.
Bostadsfrågorna spänner över många politikområden – som i sin tur har hemvist i många departement inom regeringen. Plan- och bygglagstiftningen samt bostadsförsörjning och bostadsfinansiering följer med bostadsministern in i finansdepartementet. Där sitter finansministern som har ansvar för alla skatter, förutom den budget som styr svängrummet för bostadsministern. På det nya infrastrukturdepartementet finns de vägar och järnvägar som är en förutsättning för ökat byggande. I miljödepartementet handläggs strandskydd, riksintressen och bullerfrågor som regleras av miljöbalken. På socialdepartementet sköter man bostadsbidrag, hemlöshetsfrågor, äldrebostäder och socialtjänstlagstiftningen som styr förutsättningarna för kommunala sociala kontrakt. Slutligen så ligger alla hyreslagstiftningsfrågor och fastighetsrelaterade juridiska frågor på justitiedepartementet.
En bostadsminister är därför till stor del en samordningsminister.
Spelar det då någon roll på vilket departement ministern sitter på? Egentligen inte.
Skälet är att beredningen av ärenden i regeringskansliet sker på samma sätt var man än sitter. Beredningsgången är lika, budgetprocessen likaså. Och finansdepartementets budgetavdelning säger lika mycket nej var man än sitter. Det avgörande är om hela regeringen driver en klok bostadspolitik, och inte minst vilken hållning finans- och statsministern har i dessa frågor.
Är det bra att Per Bolund som ny bostadsminister sitter på finansdepartementet? Ja, troligen.
Skälet är att han i sin ministerportfölj kan koppla ihop frågorna om finansiell stabilitet och bostadsfinansiering och att han verkar ha en bra personlig relation till finansministern, vilket är viktigt då skatteregler och finansiering av bostäder är en central fråga.
Betyder detta att Per Bolund blir en bra bostadsminister?
Det beror helt och hållet på om han förmår göra en självständig analys av problemen på bostadsmarknaden. Men köper han synsättet, vilket inledande kommentarer tyvärr tyder på, att det överskuggande problemet är hushållens skuldsättning så kommer han inte bara hamna fel sakpolitiskt, utan dessutom förlora all trovärdighet i branschen.
Den stora utmaningen är hur bostadsbyggandet ska vända uppåt och hur vi ska underlätta för unga och de med lägre och medelmåttiga inkomster att komma in på bostadsmarknaden. Har Per Bolund en agenda för det, stöd för denna av regeringen och en god förmåga att driva frågorna politiskt, spelar det mindre roll på vilket departement han sitter.