Debatt

En egen bostad är ingen mänsklig rättighet

”Rätten till bostad” är enligt FN:s konvention en mänsklig rättighet, något som vi individualister har förväxlat med rätten till en egen bostad. Det skriver Alma Jacobson, Arkitekt och grundare av Mondialma, i en debattartikel där hon kritiserar vår jakt på tillväxt och förespråkar en cirkulär ekonomi.


Vår planet skulle idag kunna liknas vid ett ständigt pågående mänskligt projekt. Den formas utifrån en slags mänsklig önskelista som bygger på vår bild av det perfekta livet. Och vi är inte blyga, minsann! Vi vill ha en flådig utbildning som kan ge oss det där drömjobbet, så att vi sedan ska kunna gå på tjusiga restauranger, skaffa de hetaste prylarna, bära det senaste modet, och kanske framförallt – äga det perfekta boendet. Men det är en önskelista som bottnar i ekonomiska drivkrafter, snarare än grundläggande mänskliga behov. Och har vi verkligen råd att skaffa oss de liv som vi vill leva?

Samtalet om relationen mellan ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling är nästintill obefintligt trots att det har stått på tapeten de senaste 30 åren sedan publiceringen av Bruntland-rapporten. ”Vår gemensamma framtid” löd rubriken. Ja, det är vi människor som dominerar den här planeten, sätter premisserna, exploaterar den och lever på dess bekostnad. Vi är målsmännen som misskött vårt vårdnadshavande och nu har ett så djupt ekologiskt fotavtryck att det riskerar att kompromissa vår egen såväl som planetens framtid.

Sverige rankas högst på EU:s klimatrankning, fastän vår livsstil skulle innebära en årsförbrukning på 4,2 planeter om alla levde som vi gjorde. För samtidigt som vi skryter med att vi är bäst på att sopsortera, panta och handla ekologiskt så fortsätter vår materiella önskelista att växa hejdlös och vi deklarerar oblygt att julklappshandeln slagit nya rekord, även i år.

Tillväxt är något som i vårt välfärdssverige blivit synonymt med positiv utveckling och hög levnadsstandard. ”Rätten till bostad” är enligt FN:s konvention en mänsklig rättighet, något vi individualister verkar förväxla med rätten till egen bostad. Våra ungdomar vill snarast möjligt påbörja det så kallade ”riktiga livet” (som att livet dessförinnan på något sätt skulle vara oriktigt?) och plocka vuxenpoäng med den första riktiga bostaden, alltså för oss den första egna bostaden. När allt fler kapitalsvaga inte lyckas ta sig in på bostadsmarknaden anser vi oss ha fallit offer för en ofrivillig bostadslöshetsepidemi. Jag menar, man är ju praktiskt taget hemlös om man mot sin vilja tvingas leva kvar i barnhemmet trots fyllda 18, med tak över huvudet, en varm säng att sova i och tre lagade måltider om dagen.

Bostadspriserna ökar, inte bara på grund av ökad efterfrågan, stigande markpriser och brist på konkurrens inom byggindustrin, utan också tack vare att det ställs högre kvalitetskrav på bostadsbyggandets grundläggande villkor. Ja, tack vare! För det måste väl ändå ses som en positiv utveckling att vi i Sverige ställer högre krav på vår bebyggda miljö vad gäller kvalitet, hållbarhet, energi, säkerhet och kollektivavtal med värdiga arbetsförhållanden. Men lustigt nog så är den enda frågan vi ställer oss ”hur vi ska ha råd att bo som vi bygger?”, när vi ur ett hållbarhetsperspektiv snarare borde fråga ”har vi ens har råd att bygga som vi bor?”.

Ekonomerna Tim Jackson och Peter Victor skrev i The New York Times att ”Den mest centrala och akuta frågan för samhället att engagera sig i är att börja föreställa sig en värld utan ekonomisk tillväxt”. Den obekväma sanningen är att tillväxtekonomi är en icke-cirkulär ekonomi vi inte har råd med. Obegränsad materiell tillväxt kan inte fortgå i all oändlighet på en planet med begränsade resurser. Det är en livsstilsekvation med en ohållbar lösning.

Som arkitekt blir man i en värld där arkitekturen fått inrätta sig i det ekonomiska systemet ofta ombedd att ta fram konkreta exempel, förslag, eller lösningar. Den konkreta lösningen är alltid lockande att ta till för att den är ”reell” och mätbar. I våra svenska ingenjörshjärnor är rationaliteten den absoluta sanningen! Vi kämpar ständigt med förhoppningen om att vi med hjälp av den konkreta lösningen ska kunna frånsäga oss det egna ansvaret och själva slippa bli skitiga om händerna. Så vi tar till statistik, teknik, produkter, ja även arkitektur, och många andra ”konkreta lösningar” på våra problem. Kanske inte så konstigt med tanke på att hela vår framgång som nation bygger på vår ingenjörsmässiga problemlösningsförmåga. Det lönar sig att vara rationell! Men vad kostar egentligen vår överdrivna rationalitet?

Vår bostadsbrist bygger på en mentalitet där man ser sin boendesituation som en rättighet, snarare än ett privilegium. ”Rätten till egen bostad” är en del av ett ensamrättsmonopol, där det individualistiska kollektivet fortsätter att hävda den enskildes rätt mot det allmänna. Vi betraktar det som ett straff att behöva dela boende med någon annan, och glömmer bort att det är tack vare vår sociala sammanhållning som mänskligheten har överlevt. Vi tror oss ha råd med ensamheten och att slippa interagera med andra människor. Men ensamheten kommer till ett högt pris, och den som kammar hem storvinsten är tillväxtekonomin själv. Den tjänar på vår individualism och på att var och en av oss har en egen bostad och komplett upplaga av alla moderna ”livsnödvändigheter” med allt vad det innebär. Egen kaffekokare, diskmaskin och tvättpelare.

För att vi ska kunna säkra ”vår gemensamma framtid” så behöver vi som redan nu lever utöver våra tillgångar omdefiniera vårt ekonomiska system, så att tillväxt kan ske i de delar av världen där det ännu kan innebära en förbättrad levnadsstandard. För vår egen livskvalitet verkar nämligen inte längre vara beroende av ekonomisk tillväxt.

Som en av världens största biståndsgivare så är vår politik något att se upp till, men vår egen livsstil tyder snarare på att vi tycker att vår enskilda rätt till bostad är viktigare än utvecklingsländernas kollektiva behov av tak över huvudet. Det är helt otänkbart för oss att dela vårt boende med någon annan. Vissa saker kan vi ju bara inte kompromissa med, så de får nog vänta tills vi har rett ut vår egen ”bostadskris”.

Nej, vår ohållbara konsumtionskultur och livsstil är knappast föredömliga nog att exporteras till de delar av världen som ännu kämpar med att uppfylla sina grundläggande mänskliga behov. Snarare är det vi som har att lära från dem. För varje beslut vi tar i individualismens tecken sker på bekostnad av mänsklighetens sammanhållning. Vi har blivit så snuskigt rika att vi nu har råd med att satsa på att stärka den sociala ekonomin istället för den materiella. Ett gemensamt samhällsprojekt där vi investerar i att bygga mänskliga relationer istället för att bygga fler individusalistboenden. Kanske kan till och med ”rätten till delad bostad” bli en framtida mänsklig rättighet…

Alma Jacobson, Arkitekt och grundare av Mondialma

 

Dela på social medier

 
 

2 kommentarer

  • Tommy Pettersson skriver:

    En rimlig förutsättning är utifall att kravet förändras till delad bostad är väl att man delar med någon, som vill! Så att det inte blir någon tvångslösning, som delad cell!

  • Henrik S skriver:

    Sverige är en teknokrati som förändras med geologisk långsamhet -Lars Gustafsson

    Fin läsning 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Debatt"

Slutreplik

Att tänka fritt är stort men att tänka rätt är större

Inför Sveriges Arkitekters nästa årsmöte kommer jag att lägga fram en motion där punkt fyra föreslås ersättas av följande skrivning: ”Arkitektens arbete och kompetens värderas högt av medborgarna”. Det skriver Jerker Söderlind i sin slutreplik där han bemöter kritiken från Utopia och Sveriges arkitekter.

Läs vidare »

Slutreplik

Hovrättsbeslut har betydelse för framtida mål

Hyresgästföreningen vill inte stå för sin argumentation, till den grad att ingen av dess företrädare valt att signera deras replik på min tidigare debattartikel om den nya hovrättsdom som slår fast att bostadsrättpriserna kan anses vägledande i bedömningen av hyresgästernas värdering av ett läge och därmed styra hyresutvecklingen. Även om Hyresgästföreningen inte längre vill stå för sin argumentation så har hovrättens dom betydelse för framtida mål. Det skriver Nathalie Brard, chef hyresmarknad Fastighetsägarna Stockholm.

Läs vidare »

Replik

Jerker Söderlinds inlägg borde inte ha publicerats

Förra veckan publicerade bostadspolitik.se en gästkrönika av arkitekt Jerker Söderlind som i hårda ordalag kritiserade arkitektkåren som han menar bär ett stort ansvar för dagens, i hans tycke, ensidiga och undermåliga gestaltningsideal. På Utopias facebooksida reagerade Utopias VD Emma Jonsteg både mot Jerkers synpunkter i sak och mot att bostadspolitik.se valde att publicera Jerkers Söderlinds inlägg. I denna replik från Utopia utvecklar Emma Jonsteg, Jesper Lövkvist och Mattias Litström sin kritik både mot Jerker Söderlind och bostadspolitik.se. Jerker Söderlind gör sig skyldig till överdrifter och en i långa stycken felaktig historiebeskrivning. Vidare är Jerkers krönika så undermålig i både form och sak att den aldrig borde publicerats, menar författarna.

Läs vidare »

Debatt

Skuldbelägg inte skuldkvoten

Riksbanken och Finansinspektionens analys av hushållens skuldsättning bör inte så ensidigt fokusera på skuldkvoten utan också väga in hushållens räntebetalningsförmåga och höga sparande. Det skriver Robert Boije, chefsekonom på SBAB, i en debattartikel med anledning av Riksbankens och Finansinspektionens senaste stabilitetsrapporter.

Läs vidare »

Replik

Lundström: Arkitektutbildningen borde breddas

På 60-talet var arkitektutbildningen snarare en variant på ingenjörsutbildningen, det gav fördjupad förståelse och bredare karriärmöjligheter. Kanske borde också dagens arkitektstudenter läsa grundläggande fastighetsjuridik, fastighetsekonomi och projektledning? Det frågar sig Stellan Lundström, professor emeritus i Fastighetsekonomi, med anledning av Jerker Söderlinds krönika.

Läs vidare »

Debatt

Bostadsrättspriserna ska styra hyresnivåerna

Av en ny hovrättsdom framkommer att hyresgästernas allmänna värdering av ett läge går att finna i bostadsrättspriserna på den aktuella platsen. I praktiken innebär det alltså att bostadsrättspriserna kan styra hyresutvecklingen framöver. Det skriver Nathalie Brard, chef hyresmarknad Fastighetsägarna Stockholm.

Läs vidare »

Debatt

Rättvisare kreditrestriktioner: 3 konkreta förslag

Kreditrestriktionerna har knäckt marknaden för nyproducerade bostäder. Det skriver Svante Jonsson, regional director för JLL i Stockholm. Svante ger 3 konkreta förslag på hur kreditrestriktionerna skulle kunna förändras för att minska hushållens skulder på ett mer effektivt sätt samtidigt som den unga generationen främjas.

Läs vidare »

Debatt

HGF: Ansvaret för bostadsbyggandet ligger på kommunerna

Trots att bostadsbyggandet ökat ordentligt i Stockholmsregionen de tre senaste åren så är det inte tillräckligt. Det byggs fortfarande för lite och det byggs inte för dem som behöver det mest. Simon Safari och Annika Billström från Hyresgästföreningen region Stockholm menar att det är samhällets uppgift att lösa situationen och att det yttersta ansvaret faller på kommunerna som måste agera nu.

Läs vidare »

Debatt

Fastighetsbranschen leker ”Finn fem fel”

Bostadsmarknaden saknar inte brist på innovationer. Problemet är att innovationer möter stort motstånd och trots att de förverkligats med stor framgång får de sällan spridning. I fastighetsbranschen leker man gärna ”finn fem fel” och avfärdar förslag på löpande band med motiveringen att det inte är i linje med hur man brukar göra. Det skriver Ulf Nyqvist, tidigare vd för Botkyrkabyggen och en av grundarna till konceptet Andelsägarlägenhet.

Läs vidare »

Debatt

Stora samhällsvinster med delägande i miljonprogrammet

Delägarboende bidrar med lösningar på några av bostadsmarknadens största problem samtidigt som positiva ekonomiska effekter uppnås för såväl stat som kommun. Att skapa blandade upplåtelseformer i våra miljonprogram har aldrig varit mer angeläget. Genom att erbjuda hushållen att blir delägare skapas snabbt betydande samhällsvinster och hållbara bostadsområden. Det skriver Henrik Friman, VD Andelsägarbolaget och Ulf Nyqvist, Fastighetsutvecklare och fd VD för AB Botkyrkabyggen.

Läs vidare »

Debatt

V: Sverige behöver ett statligt byggbolag

I den sista delen av vår valspecial besvarar Nooshi Dadgostar som är bostadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet frågan; Vad skulle du göra under nästa mandatperiod om ert parti får regeringsmakten och du blir bostadsminister? Bland svaren återfinns bland annat större statliga subventioner till byggandet av hyresrätter, införandet av ”vänsterhyror” vid nyproduktion samt starta ett statligt byggbolag.

Läs vidare »

Debatt

En bostadspolitik som för Sverige framåt

Bostadspolitiken måste prioriteras högre. Utmaningarna är många och det behövs en blocköverskridande överenskommelse. Vid en överenskommelse vill Centerpartiets bostadspolitiska talesperson Ola Johansson utgå från fyra hörnstenar; en ökad rörlighet, en ökad byggtakt, lägre boendekostnader och stöd till hushållen.

Läs vidare »

Debatt

Kära dagbok – Robert Hannah summerar 4 år som bostadsminister

Vad skriver Robert Hannah, liberlernas bostadspolitiska talesperson, i sin dagbok den 10 september 2022? Jo, efter fyra år som bostadsminister summerar han sina mest framgångsrika satsningar på att skapa tryggare bostadsområden och en bostadsmarknad tillgänglig för alla. I vår valspecial kan du läsa mer om satsningarna och resultaten.

Läs vidare »

Valspecial

Sverige behöver en rättvisare bostadsmarknad

Johan Löfstrand, bostadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, vill att fler ska ha råd att bo i det som byggs idag. Om socialdemokraterna får bilda regering och han blir bostadsminister efter valet så vill han fokusera på att skapa en mer rättvis bostadsmarknad där bostadspolitiken får en central roll som fördelningspolitiskt verktyg. Hyresrätten behöver värnas och idén om marknadshyror motarbetas.

Läs vidare »

Debatt

Det krävs bostadspolitiska samtal efter valet

Det räcker inte med att bara bygga fler bostäder, vi måste också se till att nyproduktionen kan efterfrågas och att rörligheten i det befintliga beståndet ökar. Dagens kreditrestriktioner motverkar både efterfrågan och rörligheten, samtidigt som den stänger vissa hushåll helt utanför marknaden. Det räcker inte längre med en god lön och bra framtidsutsikter för att garanteras tak över huvudet. Det skriver Erik Wikander som är vd för Mäklarhuset.

Läs vidare »

Valspecial

Låt fler bo i ett hem de valt med hjärtat

Om Caroline Szyber, bostadspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, skulle bli bostadsminister vill hon bjuda in till bostadspolitiska samtal. I vilka alla frågor, även samtliga partiers hjärtefrågor, måste lyftas och ifrågasättas. Caroline har ett tydligt mål med sin politik; sätt människans drömmar i fokus och möjliggör för fler att äga sin bostad.

Läs vidare »

Valspecial

Möjliggör för fler att äga sitt boende

Goda villkor för hushåll att både hyra och äga sin bostad är en förutsättning för en fungerande bostadsmarknad. Idag råder en stor brist på bostäder av båda slagen vilket Moderaternas bostadspolitiska talesperson, Mats Green, vill lösa genom omfattande regelförändringar. Green lyfter också att det på lång sikt är billigare att äga sin bostad än att hyra densamma. Utvecklingen, där kreditrestriktioner i kombination med höga bostadspriser gör det allt svårare att köpa en bostad tycker han därför är oroväckande. För att möjliggöra för fler att äga sin bostad föreslår Green möjlighet till ombildning från hyresrätt till ägarlägenhet men också hyrköp.

Läs vidare »

Valspecial

SD: Trygga bostäder kräver en stärkt polis och en nollvision för asyl- och anhöringinvandringen

I andra delen av vår valspecial skriver Roger Hedlund, bostadspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, att om han blir bostadsminister vill han skapa tryggare bostadsområden. Dit når vi enligt Hedlund genom att underlätta och stärka den polisiära närvaron i våra utanförskapsområden, avskaffa EBO-lagen och införa en nollvision för asyl- och anhöriginvandring. Vidare vill Sverigedemokraterna också öka byggandet genom större konkurrens i byggsektorn och riktade investeringsbidrag för ny- eller ombyggnation av bostäder till äldre.

Läs vidare »

Valspecial

Gröna bostäder att älska – åt alla

Med mindre än fyra veckor kvar till valet startar vi vår valspecial. Bostadspolitik.se kommer att ge de bostadspolitiska talespersonerna för samtliga riksdagspartier möjlighet att besvara frågan; vad skulle du göra under nästa mandatperiod om ert parti får regeringsmakten och du blir bostadsminister? Först ut är Emma Hult, Miljöpartiet.

Läs vidare »

Debatt

Glömt i bostadsdebatten!

Stellan Lundström

Den socialdemokratiska rapporten ”en ny social bostadspolitik” saknar en vision om bostädernas och städernas kvalitet. ”Ska vi återigen ‘bygga en miljon bostäder på 10 år’ då måste en stadsbyggnadsvision vara vägledande för byggandet”, skriver Stellan Lundström, Professor emeritus i fastighetsekonomi, KTH. Stellan Lundström välkomnar dock arbetsgruppens i grunden positiva syn på det ägda boendet och framhåller att digitaliseringen kan vara på väg att röja väg för nya affärsmodeller som ställer gamla föreställningar på ända.

Läs vidare »

Debatt

Flera intressanta idéer i den socialdemokratiska expertgruppens förslag till en ny social bostadspolitik

Jan-Ove Östbrink

Rapporten ”En ny social bostadspolitik” från den socialdemokratiska expertgruppen innehåller en rad intressanta förslag att diskutera framöver när de politiska partierna, förhoppningsvis efter valet, kan återuppta samtal om den framtida bostadspolitikens inriktning och innehåll. Rapporten ger också läsaren en bra bild av hur efterkrigstidens bostadspolitik formades och hur den av nödvändighet kom att behöva förändras, skriver Jan-Ove Östbrink, till vardags bostadspolitisk expert på Sveriges Kommuner och Landsting. Östbrink menar att den gamla politiken kom att ersättas av ett mindre väl fungerande och illa sammansatt lappverk som bidragit till dagens problem och välkomnar s-gruppens ambition att ta ett helhetsgrepp.

Läs vidare »

Debatt

En ny social bostadspolitik? Nej, men en bra början.

Ingemar Bangtsson

S-rapporten, ”en ny social bostadspolitik” levererar en bra problemanalys och flera goda målbeskrivningar men deras förslag orkar inte helt i mål, menar Ingemar Bengtsson, Universitetslektor vid Avdelningen för Fastighetsvetenskap, Lunds Universitet. Ingemar Bengtsson ifrågasätter gruppens allmänna strävan att samhället ska öka den samlade bostadskonsumtionen och efterlyser i följande kommentar mer fokus på prioriteringar och svar på hur det befintliga beståndet kan användas bättre.

Läs vidare »

Debatt

Ambitiöst helhetsgrepp av den socialdemokratiska expertgruppen men hyressättningssystemet måste upp på bordet

Martin Lindvall

Den socialdemokratiska expertgruppen tar ett ambitiöst helhetsgrepp som manar andra partier att ta sig an bostadsfrågan med större allvar, menar Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna. Gruppen borde dock fördjupat analysen av situationen för de ”mest utsatta” och vidare borde gruppen vågat ta i frågan om hyressättningssystemet, skriver Martin Lindvall angående den färska s-rapporten, En ny social bostadspolitik.

Läs vidare »

Debatt

Strandnära bostäder hotar inte miljön

Leif Byman

Sverige har med alla sina sjöar och sin stora skärgård en unik möjlighet att bygga strandnära bostäder utan att för den delen hota miljön. Att strandskyddet förändras för att möjliggöra fler bostäder nära vattnet är en förutsättning för att landsbygden ska utvecklas och bostadsbristen lindras. Det skriver Leif Byman, fd länsråd.

Läs vidare »

Debatt

Att lösa hyressättningssystemets problem borde ligga i Hyresgästföreningens intresse

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

En oberoende tvistelösning med tydliga direktiv om vad hyran ska baseras på går inte att jämföra med en oberoende ordförande i Hyresmarknadskommittén. Det nuvarande hyressättningssystemet har inbyggda systemfel, att lösa dem borde ligga också i Hyresgästföreningens intresse. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen i sin slutreplik.

Läs vidare »

Debatt

Hyresgästföreningen: En oberoende tvistelösning gör ingen nöjd

Erik Elmgren

Med en oberoende tvistelösning riskerar vi att få ett utfall som inte gör någon av parterna nöjd. Dagens hyresförhandlingssystem erbjuder många friheter, parterna kan avgöra vad som ska ligga till grund för förhandlingarna, skapa lokala hyressättningsmodeller och system för tvistelösning. Det skriver Erik Elmgren, förhandlingschef för Hyresgästföreningen, i en replik till Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Debatt

Fastighetsägarna: oberoendet är nödvändigt, men inte tillräckligt

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

För att kunna förvalta bostadshyresrätter på ett långsiktigt och seriöst sätt när ekonomin växer och kostnader ökar, måste den allmänna hyresnivån få följa med den samhällsekonomiska utvecklingen. Idag finns det inget regelverk som säkerställer detta. Det stora problemet är att det saknas en fungerande tvistelösning men också en samsyn om vilka grunder som skall styra hyresutvecklingen. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen från Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Debatt

En ny samverkansmodell kan minska bostadsbristen

Kommunerna har dålig insikt i hur bostadsutbudet ser ut i relation till bostadsbehovet. Att förändra bostadsförsörjningslagen så att den ställer krav på att stat, landsting/region och dess kommuner möts i en ny samverkansmodell skulle på sikt kunna bidra till att minska bostadsbristen. Det skriver Hanna Wiik, särskild utredare, och Lars Arell, huvudsekreterare, med anledning av betänkandet Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar, SOU 2018:35.

Läs vidare »

Debatt

Endast 30 procent av Stockholmarna kan hyra nyproducerad hyresrätt

Linda Lövgren

Att blanda upplåtelseformer vid nyproduktion är inte nog för att minska segregationen. Idag är det bara en tredjedel av stockholmarna som har de inkomster som krävs för att få hyra en nyproducerad lägenhet av en privat fastighetsägare. Ca 60 procent av stockholmarna klarar Stockholms kommunala bostadsbolags inkomstkrav. Det skriver Linda Lövgren, bostadsanalytiker, WSP Analys & Strategi.

Läs vidare »

Debatt

Bara för att lite täthet är bra betyder det inte att ännu mer täthet är bättre

Simon Westberg

Debatten om behovet av att förtäta våra städer behöver nyanseras. Istället för att prata om hög täthet bör vi prata om optimal täthet. Våra svenska städer kan inte jämföras med Los Angeles, enligt forskningen finns inga stora vinster av att förtäta våra städer ytterligare. Det skriver Simon Westberg (Kd), ledamot i Uppsalas plan- och byggnadsnämnd.

Läs vidare »

Debatt

Hyresgäster ska inte tvingas flytta efter en renovering

Daniel Carlenfors

När hyresfastigheter renoveras görs ofta standardförbättringar vilket möjliggör för fastighetsägaren att höja hyran. Ibland så mycket att vissa hushåll har svårt att bo kvar. Föreningen Alla ska kunna bo kvar anser att alla hyresgäster ska kunna välja ett noll-alternativ. Ett alternativ som innebär att hyran förblir oförändrad då lägenheten bara underhålls och inte får högre standard, det skriver föreningens ordförande Daniel Carlenfors.

Läs vidare »

Debatt

Hyresrätten bör inte vara en prioriterad mottagare av statliga subventioner

Stellan Lundström

Regeringens investeringsstöd till byggandet av hyresrätter möter ofta kritik för att det är utformat på ett oattraktivt och ineffektivt sätt. Men bör staten över huvud taget subventionera hyresrätten som upplåtelseform? Hyresrätten har en viktig plats på en fungerande bostadsmarknad men det finns skäl att ifrågasätta om det är den optimala boendeformen för ekonomiskt svaga. Det finns starka argument för att fler istället ska äga sin bostad, skriver Stellan Lundström, professor emeritus i Fastighetsekonomi.

Läs vidare »

Slutreplik

Less is more: en mindre allmännytta ger större samhällsnytta

Ingemar Bengtsson och Fredrik Kopsch

SABO:s historiebeskrivning är felaktig. Allmännyttan spelade en roll under efterkrigstiden fram till 70-talet då privata aktörer bortreglerades. Sedan liberaliseringen gör allmännyttans nuvarande roll ingen nytta. SABO är också fel ute i sin analys av vårt förslag om en smalare och vassare roll för allmännyttan. Det skriver Ingemar Bengtsson och Fredrik Kopsch i sin slutreplik där de också bemöter SABO:s argument punkt för punkt.

Läs vidare »

Replik

SABO: Ni har missat nyttan med allmännyttan

SABO:s kombohus.

Kommunerna har bostadsförsörjningsansvar och ett viktigt verktyg för att klara av det är de allmännyttiga bolagen. Allmännyttan har ett samhällsansvar och minskar segregationen men bidrar också med innovation och konkurrens. Det skriver Anders Nordstrand, Åsa Johansson, Carin Ramneskär och Helén Ohlsson från SABO i en replik på Bengtsson och Kopschs senaste debattartikel.

Läs vidare »

Debatt

Hyresgästföreningen: vi vill ha en regional allmännytta i Stockholm

Henrik Ludvigsson och Simon Safari

Regionerna får en allt viktigare roll för ett lands utveckling. Vi bor i en kommun och arbetar i en annan, dagens infrastruktur gör avstånden små. Det är inte längre motiverat att begränsa de allmännyttiga bolagen till att verka inom en kommun. En regional allmännytta bör därför införas i Stockholm skriver Simon Safari och Henrik Ludvigsson från Hyresgästföreningen region Stockholm.

Läs vidare »

Debatt

Idéer för en nyttig allmännytta

Ingemar Bengtsson och Fredrik Kopsch

Allmännyttans funktion behöver förändras. Det saknas skäl, och är rentav skadligt, att kommunerna har så stora hyresrättsbestånd. Kommunalt ägda bostäder bör tilldelas dem som inte kan efterfråga en bostad på marknaden, en hörnsten i en social bostadspolitik. Det skriver universitetslektorerna Ingemar Bengtsson och Fredrik Kopsch som arbetar vid avdelningen för Fastighetsvetenskap på Lunds Universitet.

Läs vidare »

Slutreplik

Frigör det kollektiva förhandlingssystemets potential

Tomas Ernhagen, Nathalie Brard och Christoffer Börjesson

I en replikFastighetsägarnas tidigare artikel här på Bostadspolitik.se påstår Hyresgästföreningens företrädare Erik Elmgren och Per Björklind att Fastighetsägarna anser att hyresrätten är ett andra rangens boende. Det är inte sant skriver Fastighsteägarna i sin slutreplik. Däremot finns det risk att det blir så om inte de systemfel som finns i de kollektiva hyresförhandlingarna rättas till.

Läs vidare »

Replik

Hyresgästföreningen: modernisering höjer bruksvärdet och därmed hyran

Erik Elmgren och Per Björklind

Installation av fiber ger visst hyresökning då det höjer bruksvärdet. Hur mycket är upp till parterna att förhandla om och kommer man inte överens i en sådan förhandling kan hyresvärden hänskjuta ärendet till hyresnämnden. Det skriver Erik Elmgren och Per Björklind från Hyresgästföreningen i en replik till Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Debatt

Hyresrätten riskerar att bli ett andraklassens boende

Tomas Ernhagen, Nathalie Brard och Christoffer Börjesson

Hyresgästföreningens dominerande förhandlingsposition hindrar fastighetsägare att installera bredband och genomföra andra, för oss självklara, moderniseringar av sina fastigheter. Konsekvensen är att de som bor i hyresrätt riskerar att bli en andra klassens samähllsmedborgare. Det skriver Nathalie Brard, Christoffer Börjesson och Tomas Ernhagen från Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Replik

Det krävs en oberoende tvistelösningsfunktion

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Hyresmarknadskommittén(HMK) är inte ett föredöme. Vi vill ha en oberoende tvistelösningsfunktion. Det är bara så det kollektiva förhandlingssystemet kan fungera som det ursprungligen var tänkt att göra. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen från Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Replik

Politiken ska låta parterna sköta hyresmarknaden

Erik Elmgren

Caroline Szyber är fel ute i sin debattartikel. Fri hyressättning i nyproducerade hyresrätter kommer inte att stärka hyresgästernas ställning och hyrorna för de nyproducerade bostäderna är redan högre än vad de flesta hushåll klarar av. Dessutom håller parterna på att ta fram en tvistelösning på egen hand, politiken ska inte lägga sig i hyresmarknaden. Det skriver Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningen.

Läs vidare »

Debatt

KD vill se ett oberoende medlingsinstitut

Caroline Szyber

Reformera hyresmarknaden. Tillåt fri hyressättning vid nyproduktion och inrätta ett oberoende medlingsinstitut. Under nuvarande villkor finns en risk att allt färre vill bygga hyresrätter. Det skriver Caroline Szyber, ordförande i civilutskottet och Kristdemokraternas bostadspolitiska talesperson.

Läs vidare »

Debatt

Majoriteten stoppar billiga bostäder i Stockholm

Michael Cocozza

Stockholm har, till skillnad från vad den styrande majoriteten anser, goda förutsättningar att få fram hyresbostäder med en låg boendekostnad. Det är ideologiska hinder och en socialistisk byggpolitik som står i vägen, det skriver Michael Cocozza styrelseordförande för Botrygg AB.

Läs vidare »

Debatt

Vi behöver inte ytterligare polarisering

Maria Rankka

Vi behöver en bostadspolitik som får hela landet att leva. Så långt håller Maria Rankka, VD för Stockholms handelskammare, med om buskapet i Ulf Perbos krönika som publicerades i förra veckan. Rankka menar dock att utmaningen inte är av samma slag överallt, därför måste politiken anpassas till de lokala och regionala behoven. Vad som inte behövs är dock ytterligare polarisering mellan stad-land vilket Perbos krönika riskerar att skapa skriver Rankka som istället efterfrågar ett rivande av den osynliga mur som byggts kring Stockholms bostadsmarknad.

Läs vidare »

Debatt

Ogenomtänkta beslut skapar finansiell instabilitet

Linda Jonsson

Utan tillräckliga konsekvensanalyser har kreditrestriktioner införts av politik, myndigheter och banker. Med kreditrestriktionerna i ryggen nekade Swedbank mig bolån med ena handen för att med den andra erbjuda mig dyra blancolån. En låneform som skjuter i höjden nu när möjligheten att få bolån begränsats kraftigt. Är det den effekt som önskats? Det undrar Linda Jonsson, analytiker på Veidekke.

Läs vidare »

Debatt

Kreditrestriktioner i väntan på politiskt mod

Stellan Lundström

Genom historien har bostadspriserna fluktuerat kraftigt till följd av en rad olika faktorer. Däribland av beslut, eller bristen på beslut, tagna av politiker men också av den fristående Riksbanken. Målet om finansiell stabilitet har de senaste åren lett till en rad kreditrestriktioner istället för till de politiskt känsliga förändringarna av fastighetsskatten och ränteavdragen som den svenska bostadsmarknaden behöver, skriver Stellan Lundström, professor emeritus i fastighetsekonomi.

Läs vidare »

Debatt

Dags för Hyresgästföreningen att ta sitt samhällsansvar

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Om hyressättningssystemet inte förändras – och Hyresgästföreningens veto består – kan hyresrätten redan på 2020-talet vara ett minne blott i Stockholms innerstad. Hyresgästföreningen ignorerar vår frågeställning och slänger sig med rena lögner. Det är hög tid att Hyresgästföreningen tar både debatten och sitt samhällsansvar på allvar menar Natalie Brard och Tomas Ernhagen från fastighetsägarna i sin slutreplik.

Läs vidare »

Debatt

Fastighetsägarnas uppfattning är verklighetsfrånvänd

Erik Elmgren och Per Björklind

”Problemet är alltså inte bara att det är brist på bostäder, utan det är framför allt brist på bostäder som människor har råd att efterfråga. Att då påstå att hyrorna är för låga och att det är Hyresgästföreningen och hyresgästerna som står i vägen för ytterligare höjningar känns mer än lovligt verklighetsfrånvänt.” skriver Erik Elmgren och Per Björklind från hyresgästföreningen i sin replik på fastighetsägarnas debattartikel.

Läs vidare »

Debatt

När ska media syna Hyresgästföreningens veton?

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Hyresgästföreningen har vetorätt både vid de årliga hyresförhandlingarna och vid hyressättning av nyproducerade bostäder. Individuellt satta hyror vid nyproduktion används inte för att fastighetsägaren vill runda bruksvärdessystemet utan för att Hyresgästföreningens bud inte är tillräckligt för att fastighetsägarens kalkyl ska gå ihop. Hyresgästföreningens rädsla för att få ”för höga” hyror i jämförelsematerialet leder till färre hyresrätter vilket gör det allt svårare för unga att ta sig in på bostadsmarknaden men det leder också till att människor tvingas tacka nej till jobb på grund av bostadsbrist – vilket i förlängningen skadar svensk ekonomi. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen, Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Debatt

Betala det verkliga priset eller bo tillsammans med andra!

Fredrik Kopsch

Enligt Boverkets analys behövs ca 710 000 bostäder till 2025. En analys baserad på två antaganden: Sveriges befolkningstillväxt och hushållens storlek. Normen om att alla singelhushåll ska ha en egen bostad möjliggjordes under 1900-talets andra hälft genom hyresregleringen och allmännyttans utbredning. Idag har Sverige Europas minsta hushåll. Det saknas betalningsvilja för att bygga 710 000 bostäder, istället är det normen som behöver förändras enligt debattören Fredrik Kopsch, Universitetslektor vid LU.

Läs vidare »

Debatt

Uttalandet som finansinspektionen vägrar att kommentera

Som bostadspolitik.se rapporterat om (se gårdagens expertkommentar av Lennart Weiss) avböjer Finansinspektionen att svara på frågor som rör TT:s intervju med Henrik Braconier från den 6 april, nu publicerar vi frågorna som han inte ville besvara.  Lennart Weiss menar i sin kommentar att Finansinspektionen har fel när den hävdar att skattesystemet gynnar ägt boende och ifrågasätter varför Finansinspektionens chefsekonom uttalar sig i politiska frågor. 

Läs vidare »

Debatt

Varför tar Finansinspektionen ställning i politiska frågor?

Lennart Weiss

I samband med att Finansinspektionen den 6 april presenterade sin årliga bolånerapport passade myndigheten på att utveckla sin syn på bostadsmarknaden i olika medier. I en intervju med TT (Tidningarnas Telegrambyrå 6/4) anser Braconier att skattesystemet gynnar ägt boende och att politikerna måste ta ansvar för det. Dels är det i sak felaktigt, dels reser det frågor om hur Finansinspektionen ser på sin roll i frågor av ren politisk karaktär, skriver Lennart Weiss. 

Läs vidare »

Stäng fönstret