Krönika

Borg och myndigheterna skriver fel recept för bostadspolitiken

Lennart Weiss

Anders Borg och våra ledande myndigheter gör sig inte bara skyldiga till faktafel. De levererar också fel lösningar. Kreditrestriktioner och marknadshyror förvärrar endast bostadskrisen, skriver Lennart Weiss som menar att initiativet nu måste tillbaka till politikerna.

I förra veckans ledare med rubriken ”Anders Borgs bostadspolitiska villfarelser” konstaterade jag att Anders Borgs faktabeskrivning innehåller betydande sakfel och att debatten om prisutvecklingen och hushållens skulder beskrivs på ett vilseledande sätt.

Tyvärr är inte Anders Borg ensam. Det är mer än vanligt att Riksbanken och Finansinspektionen agerar på samma sätt. Ett belysande exempel är beskrivningen av prisutvecklingen som vanemässigt presenteras med 1996 som basår vilket får det att se ut som att de reala priserna skenat och att situationen på den svenska bostadsmarknaden liknar förhållanden i andra krisländer.

Till saken hör dock att de svenska bopriserna då stod på sin lågpunkt efter den smärtsamma finanskrisen. Väljer man 1980 som basår har Sverige över tid haft måttliga reala ökningar. Bortsett från de senaste årens utveckling ligger endast USA högre. Och varför priserna ökat så kraftigt de senaste åren vet alla. Endast Schweiz, som pressas av sin extremt starka valuta, samt Danmark har en lägre styrränta. Det gör att alla lånedrivna sektorer av den svenska ekonomin; bilar, aktier, fastigheter och bostäder kännetecknas av överhettning.

Rader av ekonomer har ifrågasatt Riksbankens extremt expansiva penningpolitik men som alla vid det här laget vet menar Stefan Ingves att inflationsmålet är så viktigt att alla andra hänsyn kan offras. Och därmed har Finansinspektionen fått ansvaret att hantera konsekvenserna, något som sker med omfattande kreditrestriktioner, utformade så att de främst slår mot unga och ekonomiskt svaga. Till den saken återkommer vi strax.

Vill man nagelfara prisutvecklingen ytterligare är det svårt att inte komma tillbaka till f d finansminister Anders Borg. 2008 togs den statliga fastighetsskatten bort och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Taket ligger idag på 7 812 kr. Den nya fastighetsavgiften fick till följd att alla med högt taxerande villor, fr a runt Stockholm fick kraftigt sänkt skatt medan de som t ex bor i Västerbotten successivt fått högre skatt. Följden blev att priset på villor skenade runt Stockholm och etablerade en ny prisnivå. Över en natt kunde medelklassen runt Stockholm tillgodogöra sig ökade fastighetsvärden men förlorare blev nästa generations unga barnfamiljer som tvingades till högre lån.

I den mån prisutvecklingen och de växande skulderna bör göras till en huvudfråga är det alltså uppenbart att flera tongivande personer och aktörer i debatten bär ett tungt ansvar. Detta lilla påpekande spelar roll. Har man missbedömt sambanden förr finns risk att man gör det igen. Här finns all anledning att lära av 1990-talskrisen som föregicks av en kraftig kreditexpansion och sedan utlöstes av en illa genomtänkt skatteomläggning. Med detta i minnet finns skäl att granska det recept som Anders Borg skriver ut, i gott sällskap av våra myndighetschefer men också en lång rad ekonomer, som ofta uttalar sig tvärsäkert men som i regel har tämligen rudimentära kunskaper om hur bostads- och fastighetsmarknaden fungerar.

Ett återkommande argument är att konkurrensen inom byggsektorn är svag och leder till låg produktivitetsutveckling och höga priser. Detta påstående ska vi borra djupare i nästa vecka men låt oss bara konstatera att det med närmare 100 000 registrerade byggbolag knappast är brist på aktörer. I byggbranschen har de 4 – 5 största byggföretagen ca 25 procent av den totala marknaden. Om man jämför med andra mogna branscher som t ex dagligvaror, elektronik, telefoni eller varför inte stål är det knappast en hög andel.

Ska byggbranschen bli effektivare behöver den snarare konsolideras så att det skapas utrymme för de investeringar som krävs för att flytta in produktionen i fabrik, industrialisera och digitalisera verksamheten. Det stora problemet idag är snarare brist på armar och ben. Men då måste ju byggsektorn, tvärtemot Borgs analys, växa ytterligare.

De centrala delarna i Borgs m fl:s åtgärdsprogram är dock marknadshyror och minskad kredittillväxt. Och även här går man fel.

Tveklöst behöver vi fler hyresrätter. Vi behöver en bostadsmarknad med ett brett utbud av olika bostäder och upplåtelseformer för att erbjuda konsumenterna valfrihet. Men låt oss komma ihåg att nyproducerade bostäder aldrig varit billiga. Oavsett upplåtelseform finns de billigaste bostäderna alltid i det äldre beståndet.

Den som tar del av SCB:s statistik finner också att hyrda bostäder, oavsett ålder eller standard och i alla delar av marknaden erbjuder den högsta boendekostnaden. Skillnaden mellan hyrt och ägt blir särskilt tydlig när man jämför nyproducerade bostäder. Allt annat lika ger en hyrd bostad ofta 30 – 50 procent högre boendekostnad. Ändå försöker såväl det röda som det blå laget sälja hyresrätten, d v s den dyraste boendeformen, till dem med den svagaste betalningsförmågan.

Tyvärr har inte investeringsbidragen ändrat på den saken. Det är överhuvudtaget svårt att se hur fler små hyreslägenheter skulle lösa något grundläggande problem. Men det är ännu svårare att förstå hur marknadshyror skulle göra saken bättre. I nyproduktionen råder redan idag i princip marknadshyror. Där inte fastighetsbolagen hittar rätt hyresnivå via bruksvärdes- eller presumtionssystemet sätter man så kallade ”egensatta hyror”. På det sättet får man ihop kalkylen. Men till priset av höga hyror.

Över hela landet kan man nu ser att marknaden för nya hyresrätter visar en tendens är mättas. I städer som Växjö, Örebro och Uppsala, d v s städer där utbudet stimulerats kraftigt de senaste åren, drar man i handbromsen. Få är beredda eller har råd att betala höga hyror över en längre tid.

Med det underskott på bostäder som vi har i så gott som hela landet är det uppenbart att marknadshyror skulle medföra att ännu fler får svårt att klara hyran på sin egen lön. Förvisso skulle den så kallade rörligheten öka men det bostadssociala problemet skulle förvärras med följd att bostadsbidragen och därmed samhällets kostnader skulle öka kraftigt. Ska vi få billigare hyresrätter måste finansieringen bli billigare, vissa skattejusteringar göras (t ex momsen neutraliseras) men fr.a. måste stödet till de ekonomiskt svaga hushållen förbättras.

Och mot den bakgrunden måste vi återvända till den ägda delen av bostadsmarknaden. Den utgör idag ca 64 procent av beståndet men eftersom villor i regel är större till ytan bor ca 70 procent av befolkningen i ägda bostäder. Villor och bostadsrätter ger alltså störst valfrihet men spelar också en central roll i bostadsförsörjningen. I en fungerande bostadsmarknad byter hushållen över livscykeln både bostad och upplåtelseform. Man bor på ett sätt som student, ett annat när man flyttar ihop och bildar familj och flyttar gärna igen till annat boende när barnen flyger ut.

Vad som skett med de kreditrestriktioner som införts är att den ägda delen av bostadsmarknaden stängts för stora grupper. För ett singelhushåll i storstaden är det idag närmast omöjligt att ens efterfråga en 1:a. Par som vill bilda familj saknar möjlighet att efterfråga en bostad för en växande familj. Det är ohållbart.

Anledningen är en i grunden felaktig analys av hushållens ökade skuldsättning. Hushållens totala skulder ökar inte i första hand p g a höga priser i nyproduktionen. Till ca 90 procent ökar hushållens totala skulder av att hushåll som redan har en bostad byter med varandra, till högre prisnivå än när man köpte sin tidigare bostad. Det är alltså i det befintliga beståndet, hos konsumenter som redan äger en bostad, som den samlade skuldmassan ökar. Inte i nyproduktionen eller p g a att ungdomar knackar på dörren till ett småhus.

När man beaktar denna omständighet inser de flesta att blir det blir helt felriktat att sätta in restriktioner mot de hushåll som är på väg in på bostadsmarknaden. Det hämmar endast bostadsbyggandet och ökar klyftorna på bostadsmarknaden.

Om det verkligen är så att det finns ett allvarligt problem med svällande balansräkningar måste problemet lösas på ett annat sätt. Då måste de som redan äger en bostad ges incitament eller via regler förmås amortera i högre takt. Det skulle minska hushållens aggregerade skulder. (Men troligtvis också påverka deras konsumtion.)

När det gäller förstagångsköpare, unga och kapitalsvaga måste det tvärtemot nuvarande politik till särregler som underlättar för dessa grupper, exempelvis ett högre bolånetak, startlån, mer generösa avdragsvillkor än för övriga grupper, subventionerat bosparande, egenkapitalskott etc. Högst troligt fordras övergångsvis en mix av flera åtgärder. Att finansiera dessa åtgärder är inte särskilt svårt, bara man vågar släppa sargen och beskatta de fastighetsvärden som byggts upp genom inflation och tidigare subventioner.

Summa summarum: Anders Borg, våra ledande myndigheter och en lång rad ekonomer presenterar det bostadspolitiska problemet på ett felaktigt sätt. Med fel analys är risken stor att man sätter in fel medicin.

Det är dags att stänga av mikrofonen när Borg, Ingves och Thedéen tar till orda. Initiativet i bostadsdebatten måste tillbaka till politikerna. Dessa måste på allvar sätta sig in i bostadsfrågans alla facetter. Outputen måste bli en lösning som ger svar på hur framtidens bostäder ska finansieras, hur priser och skulder balanseras på bästa sätt och hur unga, förstagångsköpare och ekonomiskt svaga ska få sina behov tillgodosedda.

Lennart Weiss, kommersiell direktör Veidekke

 

Dela på social medier

 
 

2 kommentarer

  • Pär skriver:

    Tack för ett bra inlägg. Flera saker håller jag med dig om, dock inte allt:
    – Fler hyresrätter kan skapa mer rörlighet på bostadsmarknaden, framförallt på mindre orter.
    Många äldre bor i stora villor och vill inget hellre än att flytta till lägenheter på samma ort som inte finns. Hyresrätter skulle möjliggöra en flyttkedja där småhus blir tillgängliga för barnfamiljer.
    – Även om man har råd med bostadsrätt vill inte alla bo i det. Man kanske vill spara sitt låneutrymme till ett fritidshus istället.
    – Det hävdas att bostadsrätt ger valfrihet och större frihet, det stämmer endast för de personer som Har gjort bostadskarriär. Det kan omvänt hävdas att hyresrätt ger mer frihet att inte låsa sitt kapital till sin bostad.
    – Personligen skulle jag aldrig köpa en nyproducerad bostadsrätt eftersom de utöver ett högt inköpspris även är väldigt högt belånade (föreningslån). Svåra tider för många som köpt nyproducerat väntar framöver. Det är en cynisk bransch där bostadsutvecklare har haft extremt bra ROI på investeringar på bekostnad av oaktsamma köpare.

    Nyproducerade bostadsrätter behövs såklart men inte till vilket pris som helst. Det som varit kommer orsaka både privatekonomiska tragedier samt samhällsekonomiska utmaningar. Kommuner har sålt mark för dyrt, innovationen inom byggindustrin är nästan obefintlig i kombination med låga räntor tror jag har skapat en ”perfect storm”. Så länge alla tjänar pengar finns inget incitament till innovation och utveckling. Alla har varit ”fat and happy” på bekostnad av bostadsköparna som kommer få betala inom sin tid.
    / Uppstickaren

  • Tjalle skriver:

    Finns en del felaktigheter i inlägget:

    1) Ifall kostnader för innehav av en tillgång reduceras (som i fallet fastighetsskatt) så leder inte det till stigande tillgångspriser. Stiger priser (t ex pga ökad efterfrågan) så ökar produktionen och pressar tillbaka priserna.
    Det går inte på sikt att upprätthålla en prisnivå som ligger över kostnaden för producenten.

    2) Idag är det få människor som inte har bostad och måste bo i tältläger. Införande av marknadshyra skulle bara ändra vem som bor var. Inte leda till att människor blir utan bostad.
    Vidare skulle bostadsköerna försvinna omgående. Med marknadshyra är det bara att titta på utbudet, bestämma sig för vilken HR man vill hyra, och sedan avtala med hyresvärden. Ungefär som man när man köper en BR.
    Väldigt oklart varför man är så ovillig till att människor skall slippa stå åratal i något som påminner om Sovjetiska matköer.
    Med marknadshyra kommer dessutom fastighetsbolagen beställa nyproduktion där folk är beredda att betala för det.

    3) Hyra för en HR är högre än månadsavgift och kapitalkostnad för en BR. Men i hyran ingår sådan som BR-innehavaren får betala ur egen ficka.
    Med marknadshyra så kommer rimligen boendekostnaden för likvärdiga HR och BR, mätt på ett korrekt sätt, att ligga lika.
    HR är alldeles utmärkt för personer med lite sparande. Alternativt BR där BRF sitter på mycket stora skulder. Men i det senare fallet finns också betänkligheter i risk.

    Med marknadshyra kommer unga människor att enkelt och snabbt kunna skaffa sig ett boende. Och där kunna spara ihop till en rimligt kontantinsats för ett senare köpt boende.

    Ett ägt boende är ett utmärkt sätt att pensionsspara. Marknadshyra medger också att äldre som vill sälja ett större ägt boende kan hitta en HR och flytta till. På så sätt frigör de sitt pensionssparande och kan använda det som pensionstillskott.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Krönikor"

Krönika

Därför kan du få 10–15 bilar till priset av en ny bostad

Det är inte främst kreditrestriktionerna som skapat problemen på bostadsmarknaden utan det är bristen på marknadsmekanismer. Genom att avskaffa kommunernas planmonopol och hyressättningssystemet skulle boendemöjligheter skapas för såväl fattig som rik. Det skriver Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen och f.d. statssekreterare med ansvar för bostadsfrågor.

Läs vidare »

Krönika

Hyresrätten – ett andra klassens boende

Stefan Attefall

Mellan 1998 och 2015 gick andelen inkomstfattiga som bor i kommunal hyresrätt från 12 till 27 procent. Mönstret är tydligt, sedan skatteomläggningen i början av 90-talet har hyresrätten tappat i attraktionskraft och liknar allt mer ett andra klassens boende. Hyresrätten har inte råd med fler ogenomtänkta skatteomläggningar, det skriver Stefan Attefall, fd bostadsminister.

Läs vidare »

Krönika

Vi klarar klimatomställningen – inte för att vi måste, utan för att vi vill

Smidig transport är en förutsättning för att vardagspusslet ska gå ihop, det vi behöver är dock inte per definition en egen bil utan mobilitet – transportmedel anpassade för och tillgängliga vid behov. Det skriver Anna Lindén, projektledare för 2030-sekretariatet, och Mattias Goldmann, vd tankesmedjan Fores.

Läs vidare »

Krönika

Anders Borg och hans bostadspolitiska villfarelser

Lennart Weiss

Efter ett par veckors semester är Lennart Weiss tillbaka, uppenbarligen både utvilad och på stridshumör. I veckans ledare får Anders Borg sina fiskar varma. Borg gör en felaktig problemanalys på flera punkter och om politikerna lyssnar på hans recept kan en ny fastighetskris stå för dörren, menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke Sverige.

Läs vidare »

Krönika

Det kommer att gå fel, låt oss minimera konsekvenserna

Allt vi vet är att det inte kommer att gå som vi tänkt. För att minimera konsekvenserna av kommande misslyckanden bör vi testa projekt i liten skala först och överlåta så mycket av beslutsfattande och planering som möjligt till dem som tar den finansiella risken. Det skriver Ingemar Bengtsson, som är Universitetslektor i Fastighetsvetenskap vid Lunds universitet, i en krönika.

Läs vidare »

Krönika

Den mäktiga medelklassen – bostadspolitikens absolut största hinder

Linda Jonsson

Politikerna räds medelklassen så pass mycket att de abdikerat från sitt ansvar för både hyres-, villa- och bostadsrättsmarknaden. Och deras ovilja att stöta sig med väljargruppen blir tyvärr än större under det rådande politiska läget. Det skriver Linda Jonsson, analytiker på Veidekke Sverige.

Läs vidare »

Krönika

Vi behöver fler rubriker om den sjuka hyresrättsmarknaden

Johanna Kull

Vi matas med mängder av rubriker om bostadsprisernas utveckling. För de unga spelar det dock ingen roll om priset på en etta går ner från 3 till 2,8 miljoner, de har ändå inte pengarna som krävs till kontantinsatsen. Vi bör istället lägga fokus på att förändra hyressättningssystemet, denna krigsrelik som sätter käppar i hjulen för unga personer i storstäderna som saknar familjeförmögenhet och rätt kontakter. Det skriver Johanna Kull, sparekonom Avanza.

Läs vidare »

Krönika

Priset på villor och bostadsrätter regleras – med förödande konsekvenser

Linda Jonsson

Det är inte bara priserna på hyresrättsmarknaden som regleras, sedan finanskrisen prisregleras också marknaden för villor och bostadsrätter allt hårdare. Konsekvenserna är likt av hyressättningssystemet; inlåsningseffekter, ett minskat bostadsbyggande och en bostadsmarknad med höga murar där de som redan är inne gynnas på bekostnad av dem som står utanför. Det skriver Linda Jonsson, analytiker på Veidekke.

Läs vidare »

Krönika

Bakom siffror och prognoser döljer sig människor som påverkas av en dåligt fungerande marknad

Kvinnor med normalinkomst som vill separera kan i många kommuner inte köpa en bostad åt sig och sina barn, män i samma situation har desto större förutsättningar. Den dysfunktionella bostadsmarknaden hindrar både samhällets och enskilda individers utveckling. Det skriver Claudia Wörmann, Boendeekonom på SBAB.

Läs vidare »

Krönika

Myten om den billiga hyresrätten

Linda Jonsson

När Lennart är på semester dansar högerspöket på bordet. För ett par veckor sedan skrev Linda Jonsson, analytiker på Veidekke, en artikel på temat ”Därför fungerar inte hyressättningssystemet”. Denna vecka beskriver hon hur hyressättningssystemet göder idén om att bygga ”billiga hyresrätter” och slår hål på myten om dess existens.

Läs vidare »

Krönika

Svenskarna vill bo i punkthus och handla i köpcentrum

Ulf Perbo

Att 85 procent av svenskarna bor i städer är en myt. Debatten måste utgå från verkligheten, majoriteten av svenskarna vill och kommer även i framtiden att bo i punkthus och handla i externa köpcentrum. Endast genom att acceptera det kan vi få en dialog om det som är viktigt – hur svenskarnas livsstil kan bli mer hållbar. Det skriver Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen, i veckans krönika.

Läs vidare »

Krönika

Tjänstefel av journalisterna

Stefan Attefall

I valrörelsen lyste de bostadspolitiska frågorna med sin frånvaro, journalisternas ointresse är snarast att betrakta som tjänstefel. Hyresgästföreningen gjorde ett försök att driva frågan om marknadshyror, problemet var bara att motstånd saknades. Vi kommer att få blocköverskridande samtal om bostadspolitiken men vad som mynnar ut från dem avgörs av de stora partiernas eftervalsanalys. Det skriver Stefan Attefall, strategisk rådgivare och fd bostadsminister.

Läs vidare »

Krönika

Tyst i bostadsfrågan? Tack för det…

Lennart Weiss

Bostadsfrågan har lyst med sin frånvaro i valrörelsen. Feghet och bristande probleminsikt säger vissa. Delvis sant men kanske finns ett annat mönster och andra motiv som kan bana väg för breda grepp efter valet, menar Lennart Weiss, (s)-märkt bostadsdebattör och kommersiell direktör på Veidekke.

Läs vidare »

Krönika

Därför fungerar inte hyressättningssystemet

Linda Jonsson

Varför har den svenska hyresmarknaden världens längsta köer? Hyressättningssystemet är invecklat, det är flera lagar som samspelar. Linda Jonsson, analytiker på Veidekke, förklarar på ett pedagogiskt sätt hur hyressättningssystemet fungerar i praktiken och vad hon tycker bör förändras.

Läs vidare »

Krönika

Bagdad Bob går igen…

T.v. Mohammed Said as-Sahaf (Bagdad Bob), t.h. finansmarknadsminister Per Bolund.

I en aktuell intervju i Svenska Dagbladet säger Per Bolund att den bild som vissa försökt måla, av att amorteringskraven skulle dra proppen ur bostadsmarknaden ”visat sig fullständigt felaktigt”. Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke menar att Per Bolund har helt fel och menar att Per Bolunds retorik kvalificerar för en jämförelse med Iraks förre informationsminister Mohammed Said as-Sahaf, även känd som Bagdad Bob.

Läs vidare »

Krönika

En lagom promenad mot en fungerande bostadsmarknad

Ulf Perbo

Att likt nu, springa på alla bollar i hög hastighet, orsakar tvära kast på bostadsmarknaden och skapar därmed oro för hushållen. Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen och f.d. statssekreterare med ansvar för bostadspolitiska frågor, efterfrågar att nästa regering istället ta sig an frågorna med taktiken lagom och går från att irra runt till att promenera – i rätt riktning.

Läs vidare »

Ledare

Finns den politiska viljan och vilken väg..?

Lennart Weiss

Med 15 förslag över fem områden levererade den socialdemokratiska expertgruppen i veckan ett samlat program för en ny social bostadspolitik. I veckans ledare beskriver Lennart Weiss arbetsgruppens utgångspunkter för en ny social bostadspolitik och manar till bred debatt om framtidens bostadspolitik. ”Annars kan vi snart tvingas till paniklösningar som leder till ett samhälle som vi inte vill ha”, skriver Weiss.

Läs vidare »

Krönika

Önskas lägre hyror krävs statliga stöd och ständiga vakanser

Martin Hofverberg

Om lägre hyror för slutkund är målet är åtgärder för att sänka produktionskostnaderna inte vägen framåt. Det finns bara två sätt att sänka hyrorna för nyproducerade lägenheter; att införa en statlig reglering av dem eller, vilket jag förespråkar, att genom statliga stöd se till att det finns ett överutbud av lägenheter. Det skriver veckans krönikör, Martin Hofverberg som är chefsekonom på Hyresgästföreningen.

Läs vidare »

Krönika

Utformningen av bostaden är en privat angelägenhet

Matilda Bäcklund

Bostadspolitik bör handla om att säkra lägsta godtagbara standard, i övrigt är utformningen av bostaden en privat angelägenhet. Det skriver arkitekten Matilda Bäcklund som med ett talande exempel visar på det absurda i att kraven på utformning endast gäller vid produktionstillfället, efter tillträdet kan köparen blåsa ut lägenheten och utforma den som hen önskar.

Läs vidare »

Krönika

Trygghetsboende löser rörligheten på bostadsmarknaden

Stefan Attefall

Befolkningen utgörs av alltfler personer över 80 år. Genom subventioner till trygghetsboenden kan de äldres livskvalité höjas och kommunernas kostnader sänkas samtidigt som rörligheten på bostadsmarknaden ökar. Något som kanske rentav skulle ge större effekt än marknadsmässiga hyror och sänkt reavinstskatt, det skriver Stefan Attefall, strategisk rådgivare och f.d. bostadsminister.

Läs vidare »

Krönika

Vilse i pannkakan

Lennart Weiss

Riksbanken och finansinspektionen har misslyckats. Nu försöker de dölja sina snedsteg med hjälp av argument som baserar sig på tillrättalagd statistik, svepande och svagt underbyggda analyser och politiskt tyckande om bostadsmarknaden. Det skriver Lennart Weiss i en krönika efter att Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen, i veckan gjort en av få offentliga presentationer om sin syn på bostadsmarknaden.

Läs vidare »

Krönika

3 konkreta åtgärder som skulle göra det enklare för unga på bostadsmarknaden

Johanna Kull

Unga vuxna blir alltmer beroende av sina föräldrar för att de ska kunna ta sig in på bostadsmarknaden. Debatten behöver därför riktas om, mot de unga som varken har en halv miljon i eget kapital eller föräldrar med låneutrymme i förortsvillan. Det skriver Johanna Kull, Sparekonom på Avanza, som också föreslår tre konkreta åtgärder som skulle göra det enklare för unga att köpa en bostad.

Läs vidare »

Krönika

Har Göran Persson haft rätt hela tiden?

Ulf Perbo

Somliga vill bo i täta städer med urbana kvalitéer men majoriteten är nöjda med att ha stadens fördelar på pendelavstånd och uppskattar istället villalivet. Det som byggs nu anklagas för att vara ohållbart ur ett socialt perspektiv. Det kanske är dags att använda all den mark som omger våra storstäder och bygga överkomliga villor? Ett nytt folkhem? Det undrar Ulf Perbo, näringspolitisk chef Transportföretagen och f d statssekreterare med ansvar för bostadsfrågor.

Läs vidare »

Krönika

Dags att vända blicken västerut

Johan Trouvé

När byggkonjunkturen börjar vika i Stockholm är det dags att vända blicken västerut. I Göteborg finns efterfrågan, investeringsviljan och central byggbar mark. Den politiska förlamningen börjar släppa och göteborgarna är positiva till att det byggs. Det skriver Johan Trouvé, Vd Västsvenska Handelskammaren.

Läs vidare »

Krönika

Livsomvälvande problem kräver unika lösningar

Emma Persson

Livet är fullt av överraskningar och ibland innebär det att bostadsbehovet förändras. Vi tänker ofta på det i positiv bemärkelse, ett nyförälskat par som behöver en större bostad och på sikt kanske ytterligare rum för barn. Men ofta är det också separationer eller rentav dödsfall som förändrar bostadsbehovet. I de fallen är en extra försäkring i form av sparkapital och en plats i hyresrättskön bra att ha men Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, efterlyser också möjlighet till fler undantag i kreditgivningen.

Läs vidare »

Krönika

Årets bolånerapport – en ökad motståndskraft men fortsatt bekymrade myndigheter

Ted Lindqvist

Årets bolånerapport visar att de svenska hushållens belåningsgrad sjunker och att deras förmåga att betala sina räntekostnader också om räntorna stiger är goda. Trots det skriver finansinspektionen att de är fortsatt oroliga för hushållens skuldsättning. En obefogad oro skriver Ted Lindqvist, VD på analysföretaget Evidens.

Läs vidare »

Krönika

Miljardregn till kommuner som följer lagen

Linda Jonsson

Regeringen delar ut miljarder i bonus till kommuner som belöning för att de följer lagen. En satsning som boostar statistiken för antalet påbörjade lägenheter. Vilket som av en händelse är den statistik regeringen refererar till när de kallar sin byggpolitik för lyckad. Vad som tycks ha gått regeringen förbi är att det är hushållens förmåga att efterfråga som avgör hur många bostäder som byggs, inte antalet startbesked som kommunerna gett. Det skriver Linda Jonsson, analytiker på Veidekke, i en krönika.

Läs vidare »

Krönika

Attefall: Det spelar ingen roll om du röstar rött eller blått i kommunvalet

Stefan Attefall

Det är inte partifärgen på kommunens ledande parti som avgör om det byggs bostäder eller inte. Det är de ledande kommunpolitikernas förståelse för bostadsfrågorna, dess vilja att prioritera bostadsbyggandet och förmåga att skapa en drivande tjänstemannaorganisation som är avgörande. Det skriver Stefan Attefall i veckans krönika.

Läs vidare »

Krönika

Planmonopolet ger färre och dyrare bostäder

Ingemar Bangtsson

Monopolet leder till en ineffektiv planprocess. En alternativ planläggning bör därför erbjudas i de fall kommunen inte planlägger inom skälig tid. Det skriver Fil.dr Ingemar Bengtsson, fastighetsvetenskapliga institutionen vid Lunds Universitet.

Läs vidare »

Krönika

Dags att plocka upp kronan?

Linda Jonsson

Politikerna har abdikerat till förmån för finansinspektionens makrotillsyn. Något som kommer att leda till ett minskat byggande med 25-30 procent de kommande åren. Om 199 dagar går regeringen till val med ett kraftigt sjunkande bostadsbyggandet och en akut bostadsbrist. Hur avser allianspartierna svara på det? Det undrar veckans krönikör, Linda Jonsson, analytiker på Veidekke och fri moderat debattör.

Läs vidare »

Krönika

Om det bara fanns en fastighet på jorden

Robin Rushdi Al-Salehi

Om det bara fanns en fastighet på jorden, den absolut sista fastigheten, hur skulle vi då använda och förvalta den? I veckans krönika skriver Robin Rushdi Al-Salehi, hållbarhetsförvaltare på Hemsö, om fastighetsbranschens behov av att anpassa sig till det faktum att jordens resurser inte är oändliga.
Läs vidare »

Krönika

Hyresgästföreningen: Vi behöver inte social housing

Marie Linder och Martin Hofverberg

Sverige behöver inte social housing. Bostadspolitiken är och ska även fortsatt utgöra en del av den generella välfärdspolitiken. Fokus bör ligga på att komma till bukt med de orättvisa villkoren som råder mellan upplåtelseformerna och bristen på finansiering vid lågkonjunktur, det skriver Hyresgästföreningens Marie Linder och Martin Hofverberg.

Läs vidare »

Krönika

Ett gyllene tillfälle att säkra kvalitén

Charlotta Holm Hildebrand

Svängningen på bostadsmarknaden är ett gyllene tillfälle att säkra kvalitén i bostadsbyggandet genom att låta arkitekter bidra med kloka lösningar som är både hållbara och kostnadssänkande. Det skriver veckans krönikör Charlotta Holm Hildebrand, t.f. förbundsdirektör vid Sveriges Arkitekter.

Läs vidare »

Krönika

Ulf Perbo – då vänder det uppåt igen!

Ulf Perbo

Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen och f.d. statssekreterare för bostadsfrågor, har många gånger förr varit framgångsrik i sina spaningar om bostadsmarknadens utveckling. 1989 spådde han 90-talskrisen och i maj i fjol spådde han höstens nedgång. Har han rätt också denna gång?

Läs vidare »

Krönika

Längre försäljningstider – en möjlighet för konsumenterna

Emma Persson

Svenskarna har oroväckande dålig koll på grundläggande ekonomi. Dessutom visar forskning på att människor har en irrationell syn på finansiell risk. Som bostadsköpare bör de längre försäljningstiderna på bostadsmarknaden utnyttjas och ses som en möjlighet att verkligen sätta sig in i de ekonomiska frågorna. Samtidigt måste bankerna, mäklarna och bostadsutvecklarna göra allt som står i deras makt för att förenkla för konsumenterna. Det skriver Emma Persson, boendeekonom på SBAB.

Läs vidare »

Krönika

Attefall: Därför blir bostadspolitiken inte en valfråga

Stefan Attefall

Trots att vår bostad – eller bristen på bostad – är ett av de vanligaste samtalsämnena oss människor emellan och trots att boendeutgiften är den enskilt största utgiften för väljarna så kommer bostadspolitiken inte att bli en valfråga heller den här gången. Frågans komplexitet, de långa ledtiderna och bristen på en öppen konflikt mellan de båda blocken är orsaken, det skriver Stefan Attefall, stretegisk rådgivare och f.d. bostadsminister.

Läs vidare »

Krönika

Politiken abdikerar – ekonombyråkraterna tar över

Lennart Weiss

Regeringens brist på agerande i frågan om finansinspektionens skärpta amorteringskrav är ytterligare ett tecken på en farlig utveckling där politikerna lämnar över alltmer maktbefogenheter till ekonom-byråkraterna. Det menar Lennart Weiss som analyserar den maktpolitiska dimensionen bakom höstens amorteringskrav.

Läs vidare »

Krönika

Det liberala folkhemmet

Linda Jonsson

På 1930-talet – när demokratin slagit igenom och arbetarrörelsen växte – gick det inte längre att ignorera de orättvisa boendeförhållandena. Situationen var densamma i stora delar av västvärlden men lösningarna såg olika ut. I veckans krönika beskriver Linda Jonsson, analytiker på Veidekke, hur det parallellt med det svenska folkhemmet byggdes en liberal motsvarighet i Australien. Historien vittnar om att den som tar det bostadspolitiska initiativet också har fått den politiska makten. I Sverige växer bostadsklyftan sig allt större; vem kommer att ta det bostadspolitiska initiativet den här gången?

Läs vidare »

Krönika

Flyttskatten – ett av många problem på bostadsmarknaden

Bo Söderberg och Bengt Hansson

Reavinstskatten utgör en del av transaktionskostnaden vid en flytt vilket likt det svenska hyressättningssystemet påverkar rörligheten på den svenska bostadsmarknaden negativt. I Sverige är det billigt att bo och dyrt att flytta vilket gör att marknaden gynnar insiders på bekostnad av dem som står utanför. Det skriver Bengt Hansson och Bo Söderberg med anledning av Daniel Waldenströms inlägg på Ekonomistas där han ifrågasätter reavinstbeskattningens effekt på rörligheten.

Läs vidare »

Krönika

Arkitektkåren – en del av orsaken till bostadsbristen?

Jerker Söderlind

Kan en del av bostadsbristen bero på att medborgare överklagar förslag till nya bostäder för att de tycker att de nya hus de ska få som grannar är fula? Går det rentav att skylla arkitekterna för en del av bostadsbristen? Det undrar arkitekten Jerker Söderlind som genom att studera två arkitekturpriser undrar om det som arkitekterna prisar verkligen är vad medborgarna önskar.

Läs vidare »

Krönika

Regeringen ökar osäkerheten

Lennart Weiss

Idag meddelade regeringen att finansinspektionens förslag till ytterligare amorteringskrav ska genomföras från den 1 mars nästa år, detta trots att förslaget sågats i flera remissinstanser. På presskonferensen svarade Per Bolund svävande på frågor runt regeringens konsekvensanalys. Regeringen och Finansinspektionen underskattar konsekvenserna för Stockholm och Mälardalsregionen och riskerar att förstärka den nuvarande oron på bostadsmarknaden, skriver Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke.

Läs vidare »

Krönika

Det är byggandet och inte priserna som bör vara debattens fokus

Stefan Attefall

Debatten kretsar idag kring bostadsprisernas utveckling. Priser som till följd av de goda makroekonomiska förutsättningarna inte kommer att förändras dramatiskt. Genom fixeringen vid prisernas utveckling missar vi dess effekt på bostadsbyggandet, vilket är prisutvecklingens verkligt problematiska konsekvens. Det skriver Stefan Attefall, strategisk rådgivare och fd bostadsminister.

Läs vidare »

Krönika

När politiken kapitulerat…

Lennart Weiss

När politiken kapitulerat för bostadsfrågan håller myndigheterna i taktpinnen. Resultatet är kreditrestriktioner som inte bara hämmar byggandet utan också gör det allt svårare för dem som står längst från bostadsmarknaden att ta sig in. Det skriver Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke Sverige.

Läs vidare »

Krönika

En ingenjör i skogen är viktigare än tio baristor i Stockholm

Ulf Perbo

Det är inte bara i storstäder innovationskraft skapas. De företag vars innovativa miljöer svensk ekonomi och utveckling länge lutat mot återfinns inte sällan i mindre städer eller rentav i skogen. Att hela Sverige ska leva bör således vara en viktig del av den nationella bostadspolitiken, skriver Ulf Perbo, idag näringspolitisk chef på Transportföretagarna, tidigare statssekreterare för bostadsfrågor och chefekonom på Sveriges Byggindustrier.

Läs vidare »

Krönika

Klimatförändringarna och byggandet – dags att ta ansvar!

Johnny Kellner

Klimatförändringarna kan komma att drabba kommunerna hårt. Det är inte bara så att planerade och befintliga bostäder riskerar att stå i vatten när sjö- och havsvattennivån höjs utan också dricksvattenförsörjningen riskerar att slås ut. Därför måste både kommunerna och byggbranschen ta sitt ansvar för att förhindra förödande konsekvenser av de klimatförändringar som inte går att undvika och se till att klimatpåverkan framöver minskar dramatiskt. Det skriver Energi- och klimatstrategen Johnny Kellner.

Läs vidare »

Krönika

Så bygger vi Sverige attraktivt, sunt och säkert

Catharina Elmsäter-Svärd

Byggtakten är fortfarande inte i nivå med befolkningsökningen. Fler måste få möjlighet att känna det framtidshopp vi människor gör när vi har ett jobb att gå till, en bostad att bo i och goda möjligheter att resa däremellan. Det skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier.

Läs vidare »

Krönika

Markfrågan: Dags att ta grundlagen på allvar!

Hans Lind

Kommunernas sätt att hantera planläggningen av mark strider mot grundlagen, i vilken det står att det allmänna ska trygga rätten till bostad. En liten småhustomt i utkanten av en större stad kostar 2-3 miljoner. Kostnaden för infrastruktur och att ta jord- eller skogsbruksmark i anspråk borde inte vara högre än att slutpris till kund skulle kunna vara 500 000 kr.  Skillnaden däremellan är en konsekvens av den utbudsbrist som kommunerna genom sitt markmonopol skapar, skriver Hans Lind, professor i fastighetsekonomi.

Läs vidare »

Krönika

Det händer om det vänder

Ulf Perbo

I maj förutspådde Ulf Perbo i en krönika här på bostadspolitik.se att bostadspriserna skulle sjunka. På Stockholms bostadsmarknad är det nu ett faktum. Under hösten har priserna stagnerat eller sjunkit något. Bostadsmarknaden håller andan. Vad skulle egentligen ske om det på allvar vänder? I Veckans krönika beskriver Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen, konsekvenserna.

Läs vidare »

Krönika

Så bygger vi det nya klassamhället

Lennart Weiss

De kreditrestriktioner som redan införts och de som skymtar vid horisonten drabbar de unga och ekonomiskt svaga absolut hårdast. Dessutom ställs krav på amortering i en takt som saknar rationella argument, lån är till för att möjliggöra för individer och företag att sprida kostnaderna över en livscykel. Genom restriktionerna ”växer ett nytt klassamhälle fram med boendet och tillgången till ”gamla pengar” som ett av dess viktigaste kännetecken.” skriver Lennart Weiss, Kommersiell direktör på Veidekke.

Läs vidare »

Krönika

Vad är bostadspolitik i vår tid?

Håkan Bengtsson

”Ett viktigt skäl till att bostaden också måste vara en politisk fråga är att de ekonomiska teorierna om jämvikt på marknaden inte håller streck i verkligheten. Samtidigt som bostadssektorn förstås är infogad i marknadsekonomin krävs politiska insatser för att en maximalt stor andel av befolkningen ska kunna bo och leva i en bra bostad”, skriver veckans krönikör Håkan Bengtsson. Håkan är grundare och VD för tankesmedjan Arenagruppen och räknas som en av socialdemokraternas mest inflytelserika idédebattörer.

Läs vidare »

Krönika

Har vi råd att göra om samma misstag?

Jan Jörnmark

De regleringar av både hyres- och bostadsrättsmarknaden som präglade Stockholms bostadsmarknad under efterkrigstiden fram till 70-talet skapade, tillsammans med de stora subventionerna för att bygga ut staden, ohållbara kostnader för infrastruktur samtidigt som politiken hämmade Sveriges tillväxt. ”När Peter Eriksson nu åter väckt frågan om att bygga nya städer i skogarna mellan Stockholm, Uppsala och Nynäshamn finns det goda skäl att fundera över varför samma strategi avbröts i början av 1970-talet”, skriver veckans krönikör Jan Jörnmark.

Läs vidare »

Krönika

Vem har makten i bostadsköpet?

Emma Persson

Kvinnor är inte sämre på att ta ansvar för bostaden och dess finansiering, de är inte heller sämre på att hantera en borrmaskin. Det handlar bara om erfarenhet, kultur och gamla hjulspår. ”Ett jämställt ägande och att kräva att stå på lagfarten för det hus man köper och bor i borde vara självklart”, skriver Emma Persson, boendeekonom på SBAB, i veckans krönika.

Läs vidare »

Krönika

Kommer det vi bygger idag snart att stå tomt?

Maria Pleiborn

Just nu jublar politikerna över att vi bygger mer än på länge i Sverige. Det har nämligen blivit en etablerad sanning att vi behöver 710 000 nya bostäder. Men vad kommer politikerna att säga när Boverkets nya prognoser visar att de bostäder vi bygger idag snart kommer att stå tomma? Veckans krönikör Maria Pleiborn, demograf på WSP, skriver om hur politiken försvårar de demografiska prognoserna och riskerna det leder till.

Läs vidare »

Krönika

Så kan vi bygga 40 % fler lägenheter

Matilda Bäcklund och Mårten Lindström

I en rykande färsk studie framgår att det går att bygga upp till 40 % fler lägenheter i ett redan planerat bostadsområde med bibehållen god standard om bland annat kraven på ljus, buller och tillgänglighet ses över. I veckans krönika beskriver studiens författare, Mårten Lindström och Matilda Bäcklund, vad som har gått snett och hur det går att åtgärda!

Läs vidare »

Krönika

Bostadspolitiken måste hantera elefanten i rummet

Jan Åman

Den 14:e juni presenteras Framtidslabbet på Politikerveckan Järva. Att lanseringen sker just där är allt annat än en slump. Det handlar om att uppdatera lösningar för de grundläggande mänskliga behoven, skriver veckans krönikör, Jan Åman, Creative Director i A Lab och A house och f.d. initiativtagare till ”Stockholm at large” och ”samtalslaboratoriet” Färgfabriken.

Läs vidare »

Krönika

Bostadsbubblan som snart ska brista – en vald sanning

Lennart Weiss

Gång på gång målar media upp en bild av Sverige i en bostadsbubbla. Utan granskning används dåliga analyser som faktaunderlag för nyheter om bubblan som snart ska spricka. Det menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke. I veckans krönika bemöter han de dåligt underbyggda argumenten och reder ut de vanliga missförstånden.

Läs vidare »

Krönika

Dags för en rejäl höjning av bostadsbidraget

Stefan Attefall

Bostadsbidraget är fördelningspolitiskt träffsäkert och fyller en viktig funktion för ekonomiskt svaga grupper. Bidraget har dock urholkats kraftigt under de senaste 20 åren och fungerar idag i praktiken som en förlängning av försörjningsstödet. Det finns starka motiv att ompröva synen på bostadsbidraget och göra det till en central del av en fungerande bostadspolitik, menar Stefan Attefall.

Läs vidare »

Krönika

Ulf Perbo – ”Nu kommer nedgången”

Ulf Perbo

1989 förutspådde Ulf Perbo 90-talets bostadskrasch i SvD (se bild), nu förutspår han en ny nedgång. Enligt Perbo har vi ingen bostadsbubbla i formell bemärkelse, utan likt vid bostadskraschen på 90-talet är en nedgång driven av fundamenta att vänta. De samhällsekonomiska konsekvenserna är dock desamma, fallande byggpriser och en minskad konsumtion. I veckans krönika beskriver han de fundamentala problem som ger upphov till hans oro, han hade rätt 1991 har han det också 2017?

Läs vidare »

Krönika

Får vi en bättre fungerande bostadsmarknad om äldre flyttar ”hemifrån”?

Maria Pleiborn

Ett mål för vår äldrepolitik i Sverige har länge varit att äldre ska få möjlighet att bo kvar hemma så länge som möjligt. Det är önskvärt både för de själva och för samhället som helhet. Ålderdomshem har avvecklats och på senare år även äldrebostäder av annan form i en rasande takt. I stället har vi byggt ut hemtjänsten och gett möjlighet att bygga om äldres bostäder för bättre tillgänglighet. Är det en hållbar politik på sikt? Det undrar veckans krönikor Maria Pleiborn, demograf och senior rådgivare på WSP.

Läs vidare »

Krönika

Därför misslyckades S-kongressen med att lösa bostadsfrågan

Kristina Alvendal

Kristina Alvendal, stadsbyggnadsexpert och fd moderat statsbyggnads- och fastighetsborgarråd, kritiserar socialdemokraterna för dess brist på självinsikt inför och under kongressen i april. Partiernas kongresser eller stämmor är tänkta att vara ett forum för medlemmarnas åsikter att komma fram men i praktiken är det partistyrelsen som bestämmer menar Alvendal. För att lösa bostadskrisen krävs nytänkande och mod att ifrågasättande gamla sanningar, bristen på det är enligt veckans krönikör orsaken till kongressens fruktlöshet.

Läs vidare »

Krönika

Paketeringsutredningen kan leda till lägre bostadsbyggande

Bo Nordlund

Bo Nordlund, Tekn. dr samt Redovisnings- och värderingsspecialist på fastigheter, beskriver väntan på paketeringsutredningen som en nagelbitare för branschen. Trots att förslaget mött stor kritik kommer det att skickas ut på remiss. I veckans krönika delar Nordlund med sig av sina reflektioner och de tänkbara effekterna på transaktionsintensiteten och fastigheternas värde.

Läs vidare »

Krönika

Finansinspektionens bolånerapport – en krokig färd mellan fakta och retorik

Ted Lindqvist

Finansinspektionens bolånerapport landar i samma bekymrade tonläge som det som Riksbanken vanemässigt brukar hålla sig med. Ändå visar Finansinspektionens rapport att belåningsgraden för nytagna lån liksom på den samlade lånestocken är rekordlåg och att hushållen aldrig haft så stora säkerhetsmarginaler som idag. Finansinspektionens rapport presenterar en krokig färd mellan fakta och retorik, menar Ted Lindqvist, VD för analysföretaget Evidens.

Läs vidare »

Krönika

Stuprörstänkande och brist på kunskap kan få oöverblickbara konsekvenser

Kunskapen om hur bostadsmarknaden är ofta låg bland de politiker och myndigheter som hanterar olika delfrågor inom bostadspolitiken. Det gör att man inte inser vilka oöverblickbara konsekvenser som inträffa, i all synnerhet om flera olyckliga åtgärder skulle råka vidtas samtidigt. Vad som krävs är fler ”hängrännor”, d v s ökad kunskap och en helhetssyn när det gäller bostadsmarknadens funktionssätt, skriver f d bostadsminister Stefan Attefall.

Läs vidare »

Stäng fönstret