Monthly Archives: oktober 2018

Hört i debatten

Bi: bostadsbyggandet minskar dramatiskt

Enligt Sveriges byggindustriers senaste prognos kommer det att påbörjas 42 500 nya bostäder under 2019, ett tapp med 21 500 bostäder sedan toppen 2017.

– Vi har varnat för det här. Bolånetak och skärpta amorteringskrav har kraftigt begränsat andelen hushåll som kan finansiera en bostad. En tredjedel av marknaden för nyproduktion har försvunnit på två år. Det sjunkande bostadsbyggandet kommer få spridningseffekter i övriga ekonomin, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Di: Sverige är sämst i klassen

Sverige hör till de få länder i Europa som, förutom de sociala kontrakten, saknar särskilda lösningar för att hjälpa unga och kapitalsvaga in på bostadsmarknaden rapporterar Dagens industri. De stränga bolånereglerna i kombination med att de billiga hyresrätterna är otillgängliga gör Sverige sämst i klassen.

Läs mer här.

 
Krönika

Hyresrätten – ett andra klassens boende

Stefan Attefall

Mellan 1998 och 2015 gick andelen inkomstfattiga som bor i kommunal hyresrätt från 12 till 27 procent. Mönstret är tydligt, sedan skatteomläggningen i början av 90-talet har hyresrätten tappat i attraktionskraft och liknar allt mer ett andra klassens boende. Hyresrätten har inte råd med fler ogenomtänkta skatteomläggningar, det skriver Stefan Attefall, fd bostadsminister.

Läs vidare »

 
Seminarium

AtteWeiss blåröda valmanifest

Alla pratar om behovet av en blocköverskridande överenskommelse om bostadsfrågan efter valet men hur ska den se ut? Stefan Attefall som är kristdemokrat och fd. bostadsminister och Lennart Weiss som har lett socialdemokraternas bostadspolitiska arbetsgrupp tror sig ha svaret. Tillsammans presenterar de AtteWeiss blå-röda valmanifest, 15 förslag till en blocköverskridande överenskommelse om bostadspolitiken.

 
Hört i debatten

Investeringsstöden har usel träffsäkerhet

Bostadsstöden som regeringen infört har omvänd fördelningspolitisk effekt, det skriver Martin Lindvall från fastighetsägarna och Anna Broman från Sverige Byggindustrier i en debattartikel i Dagens samhälle. I de lägenheter som byggts med hjälp av statliga investeringsstöd har hyresgästerna högre disponibel inkomst än i det övriga beståndet och andelen relativt fattiga är avsevärt lägre. De 11 miljarder som satsats hitintills hade kunnat användas till åtgärder med faktisk effekt för dem som har störst behov.

Läs mer här.

 
Krönika

Borg och myndigheterna skriver fel recept för bostadspolitiken

Lennart Weiss

Anders Borg och våra ledande myndigheter gör sig inte bara skyldiga till faktafel. De levererar också fel lösningar. Kreditrestriktioner och marknadshyror förvärrar endast bostadskrisen, skriver Lennart Weiss som menar att initiativet nu måste tillbaka till politikerna.

Läs vidare »

 
 
Hört i debatten

Priserna på nyproduktion och succession närmar sig varandra

Enligt ny data från Booli närmar sig nyproduktionspriserna i Stockholm nu priserna på successionsmarknaden, i september var utropspriserna 71 000 respektive 69 000 kronor per kvadratmeter. Priserna på nyproduktionen har sjunkit senaste året samtidigt som priserna på successionsmarknaden nu stiger.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Luckra upp kreditrestriktionerna och se över affärsmodellen

I en intervju i Dagens industri lyfter Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist att bostadsbyggandet i Stockholm minskat med 30 procent, vilket är alarmerande. Lösningen är att luckra upp kreditrestriktionerna men i addition måste bostadsutvecklarna troligen också se över sin affärsmodell, tiden från bindande kontrakt till inflytt är med stor sannolikhet längre än vad framtidens kunder kommer att acceptera.

Läs mer här.

 
Krönika

Anders Borg och hans bostadspolitiska villfarelser

Lennart Weiss

Efter ett par veckors semester är Lennart Weiss tillbaka, uppenbarligen både utvilad och på stridshumör. I veckans ledare får Anders Borg sina fiskar varma. Borg gör en felaktig problemanalys på flera punkter och om politikerna lyssnar på hans recept kan en ny fastighetskris stå för dörren, menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke Sverige.

Läs vidare »

 
Video och Pod

Hur ska framtidens fastigheter finansieras?

Bostadspolitik.se har tidigare belyst finansieringsvillkoren för byggandet av bostadsrätter och villor men vad gäller egentligen för hyresfastigheter och kommersiella fastigheter? Bostadsrättsbyggandet sjunker, kan hyresrättsbyggandet ersätta det? Stefan Attefall frågar två experter; Sven-Olof Johansson, vd Fastpartner, och Patrik Hall, vd Heimstaden.

 
Hört i debatten

De som hyr i andra hand betalar 65 procent mer

Enligt en ny rapport från Boverket är andrahandshyrorna i genomsnitt 65 procent högre än förstahandshyrorna. I Stockholm är skillnaden än större, där är andrahandshyrorna i genomsnitt 104 procent högre än förstahandshyrorna. Detta trots att Hyresnämnden egentligen bara brukar godkänna ett påslag på 10-15 procent vid uthyrning av hyresrätt i andra hand. Trots den stora skillnaden är det få som anmäler att de betalar för hög hyra.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Majoriteten av dem som hyr vill hellre äga

60 procent av dem som hyr sin bostad skulle hellre vilja äga, det framkommer av en undersökning som Stockholms Handelskammare gjort. 50 procent av dem som hellre skulle vilja äga hänvisar till ekonomiska begränsningar. 26 procent anger att banken inte beviljar tillräckligt lån, 17 procent anger att amorteringskraven är det främsta hindret.

Läs mer här.

 
Krönika

Det kommer att gå fel, låt oss minimera konsekvenserna

Allt vi vet är att det inte kommer att gå som vi tänkt. För att minimera konsekvenserna av kommande misslyckanden bör vi testa projekt i liten skala först och överlåta så mycket av beslutsfattande och planering som möjligt till dem som tar den finansiella risken. Det skriver Ingemar Bengtsson, som är Universitetslektor i Fastighetsvetenskap vid Lunds universitet, i en krönika.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Historiskt liten skillnad mellan rörlig och bunden ränta

Enligt SBABs prognoser och beräkningar är det nu billigare att välja bunden än rörlig ränta för löptider över 1 år. Men trots dessa historiskt små skillnader mellan räntorna så avstår de svenska hushållen från att binda sina räntor. Det skriver Robert Boije, chefsekonom på SBAB, i ett blogginlägg.

Läs mer här.

 
Krönika

Den mäktiga medelklassen – bostadspolitikens absolut största hinder

Linda Jonsson

Politikerna räds medelklassen så pass mycket att de abdikerat från sitt ansvar för både hyres-, villa- och bostadsrättsmarknaden. Och deras ovilja att stöta sig med väljargruppen blir tyvärr än större under det rådande politiska läget. Det skriver Linda Jonsson, analytiker på Veidekke Sverige.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Mäklarstatistik: Bostadsrättspriserna stiger

Mäklarstatistik visar att bostadsrättspriserna steg med 2 procent under september månad samtidigt som villapriserna sjönk med 1 procent i riket som helhet. I centrala Stockholm steg bostadsrättspriserna med 1 procent, i Göteborg låg de stilla och i Malmö steg de med 2 procent. De totala siffrorna för de senaste 12 månaderna är dock fortfarande negativa, – 6, -3 respektive -2 procent för centrala Stockholm, Göteborg och Malmö.

Villapriserna har sjunkit totalt 2 procent på 12 månader i riket som helhet men desto mer i Stockholm, där har de sjunkit 10 procent vilket är mer än dubbelt så mycket som i Göteborg där de bara sjunkit 4 procent under samma tid.

Läs mer här.

 
Krönika

Vi behöver fler rubriker om den sjuka hyresrättsmarknaden

Johanna Kull

Vi matas med mängder av rubriker om bostadsprisernas utveckling. För de unga spelar det dock ingen roll om priset på en etta går ner från 3 till 2,8 miljoner, de har ändå inte pengarna som krävs till kontantinsatsen. Vi bör istället lägga fokus på att förändra hyressättningssystemet, denna krigsrelik som sätter käppar i hjulen för unga personer i storstäderna som saknar familjeförmögenhet och rätt kontakter. Det skriver Johanna Kull, sparekonom Avanza.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Chefsekonomen: Politiken börjar bli dumsnål

– Vi har så mycket ordning och reda att man börjar bli dumsnål i politiken. Sa Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, i samband med Stora Näringslivsdagen i Västerås.

Winsth menar att målet om att sänka statsskulden till 20 procent av BNP kan vara att gå för långt. Det vore inte farligt att ha en statsskuld på 25 procent, snarare tvärtom. Det skulle ge utrymme för satsningar på till exempel utbildning och en lyckad integration vilket är avgörande för Sveriges framtida ekonomiska utveckling.

Läs mer här.