Det krävs bostadspolitiska samtal efter valet

Det räcker inte med att bara bygga fler bostäder, vi måste också se till att nyproduktionen kan efterfrågas och att rörligheten i det befintliga beståndet ökar. Dagens kreditrestriktioner motverkar både efterfrågan och rörligheten, samtidigt som den stänger vissa hushåll helt utanför marknaden. Det räcker inte längre med en god lön och bra framtidsutsikter för att garanteras tak över huvudet. Det skriver Erik Wikander som är vd för Mäklarhuset.

Enligt Boverkets senaste prognos behöver det i Sverige byggas 67 000 nya bostäder om året fram till 2025. Frågan är dock vad de nya bostäderna ger för resultat om det inte blir lättare att flytta till dessa och inom det befintliga beståndet. Snart hägrar valet och därefter är det hög tid för blocköverskridande samtal om hur bostadsmarknaden ska bli mer tillgänglig.

Debatten om bostadsbristen kretsar idag till stor del kring hur vi kan skapa fler billiga hyresrätter. Det är en del av lösningen. Men faktum är att en majoritet av bostadsbeståndet i Sverige består av privatbostäder, vilket borde göra boendeformen till en central del i hur vi skapar en mer lättrörlig bostadsmarknad. Trots detta har marknaden för det ägda boendet blivit mer och mer svårtillgängligt och trögrörligt. De senaste 10 åren har trösklarna för att komma in på den ägda bostadsmarknaden höjts i form av bolånetak, amorteringskrav och höjd reavinstskatt.

Bolånetaket utgör idag ett stort hinder för unga hushåll som vill etablera sig på bostadsmarknaden. I Sveriges storstäder och tillväxtorter krävs idag flera års, och i vissa städer mer än tio års, sparande för att kunna köpa en egen bostad.

Det innebär att en god lön och bra framtidsutsikter är inte längre tillräckligt för att få tillgång till en bostad. Resultatet av de höga instegskostnaderna, tillsammans med de långa hyresköerna, blir att en stor grupp unga som saknar både ködagar och sparkapital stängs ute från bostadsmarknaden.

Samtidigt har reavinstskatten, tillsammans med amorteringskravet, gjort det ekonomiskt ofördelaktigt för de som är etablerade på bostadsmarknaden att flytta till en ny bostad. Exempelvis för ett äldre par att flytta från villan till en mer ändamålsenlig lägenhet. Utöver flyttkostnaderna bidrar den sänkta fastighetsskatten och ränteavdraget till att göra det extra förmånligt att bo kvar. Detta skapar inlåsningseffekter på marknaden, då villan inte kommer ut på marknaden och kan köpas av barnfamiljen som efterfrågar den.

Ytterligare en inlåsningseffekt är att föräldrar som äger sin bostad i allt större utsträckning belånar den för att hjälpa sina barn att finansiera insatsen till deras första boende. Detta resulterar i att föräldrarna bor kvar längre i sin bostad, trots att den kan vara för stor och behövas mer av någon annan.

Det finns allvarliga låsningar genom hela kedjan, från det första boendet till familjevillan och flytten därifrån. Att låsa upp dessa är avgörande för att få en balans på bostadsmarknaden där bostäderna används på ett bättre sätt. Om vi har som mål att bygga en halv miljon bostäder i Sverige för att åtgärda bostadsbristen måste vi också ha en plan för dessa bostäder ska efterfrågas och hur människor ska kunna flytta in i de befintliga bostäder som frigörs.

I över ett decennium har hinder lagts på hinder till den svenska bostadsmarknaden. Det är nu dags att se över vad dessa har fått för konsekvenser, och ge fler människor nyckeln till den nu låsta bostadsmarknaden. Efter valet uppmanar jag till blocköverskridande samtal som bland annat tar itu med dessa centrala frågeställningar:

  • Vad får det för konsekvenser när vi kräver en kontantinsats på 15 procent för förstagångsköpare när vi samtidigt har ett amorteringskrav?
  • Vad får det för konsekvenser när vi subventionerar lånat kapital med ränteavdrag istället för sparande eller amortering kopplat till bostaden?
  • Vad får det för konsekvenser när de som har bott länge i en bostad ska betala 22 procent i reavinstskatt trots att stora delar av vinsten kan utgöras av inflation?

Erik Wikander, vd Mäklarhuset

2 kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Berättar detta i ett försök att upplysa den här varianten av problem för förstagångsköpare! Medveten om att det finns bättre platser för mig att skriva detta. Men vem vet! Kanske rätt person läser detta.

    Jag har i alla fall en fast anställning, jag tjänar en VANLIG lön och vill flytta från mina föräldrar. Men bankerna gör det omöjligt?!

    Jag bor i Stockholm, har pluggat till jag var 26 år, 28 år idag. Kan börja med att berätta det stora problemet med att 80% av tjänster inom administration, reception och HR är vikariat, tidsbegränsade eller konsultuppdrag – alla där du inte kan bli fast. Så det här är något som skjuter på hur lång tid man ofrivilligt tvingas bo hos föräldrar eller hyra rum! Sen när jag nu äntligen lyckats kamma hem en vanlig anställning och blivit fast anställd. Då hindrar bankerna en från att flytta! Jag bor ofrivilligt hos mina föräldrar. Blev fast anställd på mitt nuvarande nu i Juli månad. Min lön är på 26 000 kr, avbetalar CSN med 581 kr/månad, har inga fler lån, har inga krediter, inga anmärkningar. Jag får låna högst 800-900 000 kr av alla banker förutom SBAB (tack gode gud för dem!)!!
    Vad gäller insatsen: Mina föräldrar kan dels inte enligt banken bli medlånetagare och dem har också tre barn inklusive mig. Så är det för många, att ingen kan hjälpa en ekonomiskt!!
    Och eftersom jag har levt på låg inkomst hela livet som student så har jag inte kunnat spara pengar, så en insats har jag inte kunnat spara till förrän i år. Har råd att lägga undan 8000 kr per månad. Hur lång tid tar det inte för mig att då spara ihop till minst 300 000 kr? Jag är 28 år!! Extremt ångest! Och vad kan jag köpa när jag väl sparat ihop 300 000 kr efter minst 3 år till? De flesta ettor i Stockholm kostar 1 995 000 kr som UTGÅNGSPRIS!! Oavsett, jag kan min lön på 26 000 kr bara få köpa en lägenhet som får slutpriset 1 100 000 kr!!?? Det finns inte någonstans!! Alltså, vad ska en förstagångsköpare egentligen tjäna??? Hur ska alla som pluggat på högskolan göra sen när dem fått sin första fasta anställning? Eller dem vad ska dem som tjänar mindre än mig göra och kanske knappt kan spara? Andrahandsmarknaden kommer man ju aldrig ur när man väl gått in i den och förstahands hyresrätter kräver 20 års kötid.

  2. Svar till ”Ledsen och frusterad”

    Nej, bankerna hindrar inte dig på något sätt.

    Bankerna tar en risk när dom lånar ut till dig, och dom kan inte ta hur stor risk som helst. Många röster har höjts för att bankerna tvärtom tar för stora risker.

    Och var är de som skulle träda in i bankernas ställe och låna ut till högre risk? Avsaknaden av dessa indikerar att bankerna gör ganska rätt.

    Vill du förvärva en bostad så är det skäligt att du gör rätt för dig och betalar vad den kostar.
    Alternativt kan du bygga dig en bostad. Men givet hur få som gör det, så lär inte det bli nämnvärt billigare.

    Givet din svaga finansiella situation så är hyra det rätta för dig. Då kan du spara ihop tillräcklig för ett köp senare.
    Ditt problem är bostadsköerna. Och de existerar pga hyresregleringen. Med en fri bostadsmarknad hade du hittat flera lediga bostäder inom en månad. Med hög hyra i attraktiva lägen och låg hyra i mindre attraktiva.

    Privat sektor tillhandahåller varor i takt med efterfrågan. Hur lång kö är det för att köpa en beg bil av en bilhandlare?
    Och är bilar speciellt dyra? Tillverkar man en bil billigare själv?

    Men de som vill ha regleringen tar inte ansvar och ser inte till att bygga hyresrätter. Och när de inte gör det så bör dom inte heller få ha kvar hyresregleringen. Det enda försvararna av regleringen gör är att trakassera sådana som dig och andra som vill hyra.

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.