Debatt

Det krävs bostadspolitiska samtal efter valet

Det räcker inte med att bara bygga fler bostäder, vi måste också se till att nyproduktionen kan efterfrågas och att rörligheten i det befintliga beståndet ökar. Dagens kreditrestriktioner motverkar både efterfrågan och rörligheten, samtidigt som den stänger vissa hushåll helt utanför marknaden. Det räcker inte längre med en god lön och bra framtidsutsikter för att garanteras tak över huvudet. Det skriver Erik Wikander som är vd för Mäklarhuset.

Enligt Boverkets senaste prognos behöver det i Sverige byggas 67 000 nya bostäder om året fram till 2025. Frågan är dock vad de nya bostäderna ger för resultat om det inte blir lättare att flytta till dessa och inom det befintliga beståndet. Snart hägrar valet och därefter är det hög tid för blocköverskridande samtal om hur bostadsmarknaden ska bli mer tillgänglig.

Debatten om bostadsbristen kretsar idag till stor del kring hur vi kan skapa fler billiga hyresrätter. Det är en del av lösningen. Men faktum är att en majoritet av bostadsbeståndet i Sverige består av privatbostäder, vilket borde göra boendeformen till en central del i hur vi skapar en mer lättrörlig bostadsmarknad. Trots detta har marknaden för det ägda boendet blivit mer och mer svårtillgängligt och trögrörligt. De senaste 10 åren har trösklarna för att komma in på den ägda bostadsmarknaden höjts i form av bolånetak, amorteringskrav och höjd reavinstskatt.

Bolånetaket utgör idag ett stort hinder för unga hushåll som vill etablera sig på bostadsmarknaden. I Sveriges storstäder och tillväxtorter krävs idag flera års, och i vissa städer mer än tio års, sparande för att kunna köpa en egen bostad.

Det innebär att en god lön och bra framtidsutsikter är inte längre tillräckligt för att få tillgång till en bostad. Resultatet av de höga instegskostnaderna, tillsammans med de långa hyresköerna, blir att en stor grupp unga som saknar både ködagar och sparkapital stängs ute från bostadsmarknaden.

Samtidigt har reavinstskatten, tillsammans med amorteringskravet, gjort det ekonomiskt ofördelaktigt för de som är etablerade på bostadsmarknaden att flytta till en ny bostad. Exempelvis för ett äldre par att flytta från villan till en mer ändamålsenlig lägenhet. Utöver flyttkostnaderna bidrar den sänkta fastighetsskatten och ränteavdraget till att göra det extra förmånligt att bo kvar. Detta skapar inlåsningseffekter på marknaden, då villan inte kommer ut på marknaden och kan köpas av barnfamiljen som efterfrågar den.

Ytterligare en inlåsningseffekt är att föräldrar som äger sin bostad i allt större utsträckning belånar den för att hjälpa sina barn att finansiera insatsen till deras första boende. Detta resulterar i att föräldrarna bor kvar längre i sin bostad, trots att den kan vara för stor och behövas mer av någon annan.

Det finns allvarliga låsningar genom hela kedjan, från det första boendet till familjevillan och flytten därifrån. Att låsa upp dessa är avgörande för att få en balans på bostadsmarknaden där bostäderna används på ett bättre sätt. Om vi har som mål att bygga en halv miljon bostäder i Sverige för att åtgärda bostadsbristen måste vi också ha en plan för dessa bostäder ska efterfrågas och hur människor ska kunna flytta in i de befintliga bostäder som frigörs.

I över ett decennium har hinder lagts på hinder till den svenska bostadsmarknaden. Det är nu dags att se över vad dessa har fått för konsekvenser, och ge fler människor nyckeln till den nu låsta bostadsmarknaden. Efter valet uppmanar jag till blocköverskridande samtal som bland annat tar itu med dessa centrala frågeställningar:

  • Vad får det för konsekvenser när vi kräver en kontantinsats på 15 procent för förstagångsköpare när vi samtidigt har ett amorteringskrav?
  • Vad får det för konsekvenser när vi subventionerar lånat kapital med ränteavdrag istället för sparande eller amortering kopplat till bostaden?
  • Vad får det för konsekvenser när de som har bott länge i en bostad ska betala 22 procent i reavinstskatt trots att stora delar av vinsten kan utgöras av inflation?

Erik Wikander, vd Mäklarhuset

 

Dela på social medier

 
 

2 kommentarer

  • Ledsen och frusterad skriver:

    Berättar detta i ett försök att upplysa den här varianten av problem för förstagångsköpare! Medveten om att det finns bättre platser för mig att skriva detta. Men vem vet! Kanske rätt person läser detta.

    Jag har i alla fall en fast anställning, jag tjänar en VANLIG lön och vill flytta från mina föräldrar. Men bankerna gör det omöjligt?!

    Jag bor i Stockholm, har pluggat till jag var 26 år, 28 år idag. Kan börja med att berätta det stora problemet med att 80% av tjänster inom administration, reception och HR är vikariat, tidsbegränsade eller konsultuppdrag – alla där du inte kan bli fast. Så det här är något som skjuter på hur lång tid man ofrivilligt tvingas bo hos föräldrar eller hyra rum! Sen när jag nu äntligen lyckats kamma hem en vanlig anställning och blivit fast anställd. Då hindrar bankerna en från att flytta! Jag bor ofrivilligt hos mina föräldrar. Blev fast anställd på mitt nuvarande nu i Juli månad. Min lön är på 26 000 kr, avbetalar CSN med 581 kr/månad, har inga fler lån, har inga krediter, inga anmärkningar. Jag får låna högst 800-900 000 kr av alla banker förutom SBAB (tack gode gud för dem!)!!
    Vad gäller insatsen: Mina föräldrar kan dels inte enligt banken bli medlånetagare och dem har också tre barn inklusive mig. Så är det för många, att ingen kan hjälpa en ekonomiskt!!
    Och eftersom jag har levt på låg inkomst hela livet som student så har jag inte kunnat spara pengar, så en insats har jag inte kunnat spara till förrän i år. Har råd att lägga undan 8000 kr per månad. Hur lång tid tar det inte för mig att då spara ihop till minst 300 000 kr? Jag är 28 år!! Extremt ångest! Och vad kan jag köpa när jag väl sparat ihop 300 000 kr efter minst 3 år till? De flesta ettor i Stockholm kostar 1 995 000 kr som UTGÅNGSPRIS!! Oavsett, jag kan min lön på 26 000 kr bara få köpa en lägenhet som får slutpriset 1 100 000 kr!!?? Det finns inte någonstans!! Alltså, vad ska en förstagångsköpare egentligen tjäna??? Hur ska alla som pluggat på högskolan göra sen när dem fått sin första fasta anställning? Eller dem vad ska dem som tjänar mindre än mig göra och kanske knappt kan spara? Andrahandsmarknaden kommer man ju aldrig ur när man väl gått in i den och förstahands hyresrätter kräver 20 års kötid.

  • Tjalle skriver:

    Svar till ”Ledsen och frusterad”

    Nej, bankerna hindrar inte dig på något sätt.

    Bankerna tar en risk när dom lånar ut till dig, och dom kan inte ta hur stor risk som helst. Många röster har höjts för att bankerna tvärtom tar för stora risker.

    Och var är de som skulle träda in i bankernas ställe och låna ut till högre risk? Avsaknaden av dessa indikerar att bankerna gör ganska rätt.

    Vill du förvärva en bostad så är det skäligt att du gör rätt för dig och betalar vad den kostar.
    Alternativt kan du bygga dig en bostad. Men givet hur få som gör det, så lär inte det bli nämnvärt billigare.

    Givet din svaga finansiella situation så är hyra det rätta för dig. Då kan du spara ihop tillräcklig för ett köp senare.
    Ditt problem är bostadsköerna. Och de existerar pga hyresregleringen. Med en fri bostadsmarknad hade du hittat flera lediga bostäder inom en månad. Med hög hyra i attraktiva lägen och låg hyra i mindre attraktiva.

    Privat sektor tillhandahåller varor i takt med efterfrågan. Hur lång kö är det för att köpa en beg bil av en bilhandlare?
    Och är bilar speciellt dyra? Tillverkar man en bil billigare själv?

    Men de som vill ha regleringen tar inte ansvar och ser inte till att bygga hyresrätter. Och när de inte gör det så bör dom inte heller få ha kvar hyresregleringen. Det enda försvararna av regleringen gör är att trakassera sådana som dig och andra som vill hyra.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Debatt"

Debatt

Stora samhällsvinster med delägande i miljonprogrammet

Delägarboende bidrar med lösningar på några av bostadsmarknadens största problem samtidigt som positiva ekonomiska effekter uppnås för såväl stat som kommun. Att skapa blandade upplåtelseformer i våra miljonprogram har aldrig varit mer angeläget. Genom att erbjuda hushållen att blir delägare skapas snabbt betydande samhällsvinster och hållbara bostadsområden. Det skriver Henrik Friman, VD Andelsägarbolaget och Ulf Nyqvist, Fastighetsutvecklare och fd VD för AB Botkyrkabyggen.

Läs vidare »

Debatt

V: Sverige behöver ett statligt byggbolag

I den sista delen av vår valspecial besvarar Nooshi Dadgostar som är bostadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet frågan; Vad skulle du göra under nästa mandatperiod om ert parti får regeringsmakten och du blir bostadsminister? Bland svaren återfinns bland annat större statliga subventioner till byggandet av hyresrätter, införandet av ”vänsterhyror” vid nyproduktion samt starta ett statligt byggbolag.

Läs vidare »

Debatt

En bostadspolitik som för Sverige framåt

Bostadspolitiken måste prioriteras högre. Utmaningarna är många och det behövs en blocköverskridande överenskommelse. Vid en överenskommelse vill Centerpartiets bostadspolitiska talesperson Ola Johansson utgå från fyra hörnstenar; en ökad rörlighet, en ökad byggtakt, lägre boendekostnader och stöd till hushållen.

Läs vidare »

Debatt

Kära dagbok – Robert Hannah summerar 4 år som bostadsminister

Vad skriver Robert Hannah, liberlernas bostadspolitiska talesperson, i sin dagbok den 10 september 2022? Jo, efter fyra år som bostadsminister summerar han sina mest framgångsrika satsningar på att skapa tryggare bostadsområden och en bostadsmarknad tillgänglig för alla. I vår valspecial kan du läsa mer om satsningarna och resultaten.

Läs vidare »

Valspecial

Sverige behöver en rättvisare bostadsmarknad

Johan Löfstrand, bostadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, vill att fler ska ha råd att bo i det som byggs idag. Om socialdemokraterna får bilda regering och han blir bostadsminister efter valet så vill han fokusera på att skapa en mer rättvis bostadsmarknad där bostadspolitiken får en central roll som fördelningspolitiskt verktyg. Hyresrätten behöver värnas och idén om marknadshyror motarbetas.

Läs vidare »

Valspecial

Låt fler bo i ett hem de valt med hjärtat

Om Caroline Szyber, bostadspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, skulle bli bostadsminister vill hon bjuda in till bostadspolitiska samtal. I vilka alla frågor, även samtliga partiers hjärtefrågor, måste lyftas och ifrågasättas. Caroline har ett tydligt mål med sin politik; sätt människans drömmar i fokus och möjliggör för fler att äga sin bostad.

Läs vidare »

Valspecial

Möjliggör för fler att äga sitt boende

Goda villkor för hushåll att både hyra och äga sin bostad är en förutsättning för en fungerande bostadsmarknad. Idag råder en stor brist på bostäder av båda slagen vilket Moderaternas bostadspolitiska talesperson, Mats Green, vill lösa genom omfattande regelförändringar. Green lyfter också att det på lång sikt är billigare att äga sin bostad än att hyra densamma. Utvecklingen, där kreditrestriktioner i kombination med höga bostadspriser gör det allt svårare att köpa en bostad tycker han därför är oroväckande. För att möjliggöra för fler att äga sin bostad föreslår Green möjlighet till ombildning från hyresrätt till ägarlägenhet men också hyrköp.

Läs vidare »

Valspecial

SD: Trygga bostäder kräver en stärkt polis och en nollvision för asyl- och anhöringinvandringen

I andra delen av vår valspecial skriver Roger Hedlund, bostadspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, att om han blir bostadsminister vill han skapa tryggare bostadsområden. Dit når vi enligt Hedlund genom att underlätta och stärka den polisiära närvaron i våra utanförskapsområden, avskaffa EBO-lagen och införa en nollvision för asyl- och anhöriginvandring. Vidare vill Sverigedemokraterna också öka byggandet genom större konkurrens i byggsektorn och riktade investeringsbidrag för ny- eller ombyggnation av bostäder till äldre.

Läs vidare »

Valspecial

Gröna bostäder att älska – åt alla

Med mindre än fyra veckor kvar till valet startar vi vår valspecial. Bostadspolitik.se kommer att ge de bostadspolitiska talespersonerna för samtliga riksdagspartier möjlighet att besvara frågan; vad skulle du göra under nästa mandatperiod om ert parti får regeringsmakten och du blir bostadsminister? Först ut är Emma Hult, Miljöpartiet.

Läs vidare »

Debatt

Glömt i bostadsdebatten!

Stellan Lundström

Den socialdemokratiska rapporten ”en ny social bostadspolitik” saknar en vision om bostädernas och städernas kvalitet. ”Ska vi återigen ‘bygga en miljon bostäder på 10 år’ då måste en stadsbyggnadsvision vara vägledande för byggandet”, skriver Stellan Lundström, Professor emeritus i fastighetsekonomi, KTH. Stellan Lundström välkomnar dock arbetsgruppens i grunden positiva syn på det ägda boendet och framhåller att digitaliseringen kan vara på väg att röja väg för nya affärsmodeller som ställer gamla föreställningar på ända.

Läs vidare »

Debatt

Flera intressanta idéer i den socialdemokratiska expertgruppens förslag till en ny social bostadspolitik

Jan-Ove Östbrink

Rapporten ”En ny social bostadspolitik” från den socialdemokratiska expertgruppen innehåller en rad intressanta förslag att diskutera framöver när de politiska partierna, förhoppningsvis efter valet, kan återuppta samtal om den framtida bostadspolitikens inriktning och innehåll. Rapporten ger också läsaren en bra bild av hur efterkrigstidens bostadspolitik formades och hur den av nödvändighet kom att behöva förändras, skriver Jan-Ove Östbrink, till vardags bostadspolitisk expert på Sveriges Kommuner och Landsting. Östbrink menar att den gamla politiken kom att ersättas av ett mindre väl fungerande och illa sammansatt lappverk som bidragit till dagens problem och välkomnar s-gruppens ambition att ta ett helhetsgrepp.

Läs vidare »

Debatt

En ny social bostadspolitik? Nej, men en bra början.

Ingemar Bangtsson

S-rapporten, ”en ny social bostadspolitik” levererar en bra problemanalys och flera goda målbeskrivningar men deras förslag orkar inte helt i mål, menar Ingemar Bengtsson, Universitetslektor vid Avdelningen för Fastighetsvetenskap, Lunds Universitet. Ingemar Bengtsson ifrågasätter gruppens allmänna strävan att samhället ska öka den samlade bostadskonsumtionen och efterlyser i följande kommentar mer fokus på prioriteringar och svar på hur det befintliga beståndet kan användas bättre.

Läs vidare »

Debatt

Ambitiöst helhetsgrepp av den socialdemokratiska expertgruppen men hyressättningssystemet måste upp på bordet

Martin Lindvall

Den socialdemokratiska expertgruppen tar ett ambitiöst helhetsgrepp som manar andra partier att ta sig an bostadsfrågan med större allvar, menar Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna. Gruppen borde dock fördjupat analysen av situationen för de ”mest utsatta” och vidare borde gruppen vågat ta i frågan om hyressättningssystemet, skriver Martin Lindvall angående den färska s-rapporten, En ny social bostadspolitik.

Läs vidare »

Debatt

Strandnära bostäder hotar inte miljön

Leif Byman

Sverige har med alla sina sjöar och sin stora skärgård en unik möjlighet att bygga strandnära bostäder utan att för den delen hota miljön. Att strandskyddet förändras för att möjliggöra fler bostäder nära vattnet är en förutsättning för att landsbygden ska utvecklas och bostadsbristen lindras. Det skriver Leif Byman, fd länsråd.

Läs vidare »

Debatt

Att lösa hyressättningssystemets problem borde ligga i Hyresgästföreningens intresse

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

En oberoende tvistelösning med tydliga direktiv om vad hyran ska baseras på går inte att jämföra med en oberoende ordförande i Hyresmarknadskommittén. Det nuvarande hyressättningssystemet har inbyggda systemfel, att lösa dem borde ligga också i Hyresgästföreningens intresse. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen i sin slutreplik.

Läs vidare »

Debatt

Hyresgästföreningen: En oberoende tvistelösning gör ingen nöjd

Erik Elmgren

Med en oberoende tvistelösning riskerar vi att få ett utfall som inte gör någon av parterna nöjd. Dagens hyresförhandlingssystem erbjuder många friheter, parterna kan avgöra vad som ska ligga till grund för förhandlingarna, skapa lokala hyressättningsmodeller och system för tvistelösning. Det skriver Erik Elmgren, förhandlingschef för Hyresgästföreningen, i en replik till Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Debatt

Fastighetsägarna: oberoendet är nödvändigt, men inte tillräckligt

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

För att kunna förvalta bostadshyresrätter på ett långsiktigt och seriöst sätt när ekonomin växer och kostnader ökar, måste den allmänna hyresnivån få följa med den samhällsekonomiska utvecklingen. Idag finns det inget regelverk som säkerställer detta. Det stora problemet är att det saknas en fungerande tvistelösning men också en samsyn om vilka grunder som skall styra hyresutvecklingen. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen från Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Debatt

En ny samverkansmodell kan minska bostadsbristen

Kommunerna har dålig insikt i hur bostadsutbudet ser ut i relation till bostadsbehovet. Att förändra bostadsförsörjningslagen så att den ställer krav på att stat, landsting/region och dess kommuner möts i en ny samverkansmodell skulle på sikt kunna bidra till att minska bostadsbristen. Det skriver Hanna Wiik, särskild utredare, och Lars Arell, huvudsekreterare, med anledning av betänkandet Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar, SOU 2018:35.

Läs vidare »

Debatt

Endast 30 procent av Stockholmarna kan hyra nyproducerad hyresrätt

Linda Lövgren

Att blanda upplåtelseformer vid nyproduktion är inte nog för att minska segregationen. Idag är det bara en tredjedel av stockholmarna som har de inkomster som krävs för att få hyra en nyproducerad lägenhet av en privat fastighetsägare. Ca 60 procent av stockholmarna klarar Stockholms kommunala bostadsbolags inkomstkrav. Det skriver Linda Lövgren, bostadsanalytiker, WSP Analys & Strategi.

Läs vidare »

Debatt

Bara för att lite täthet är bra betyder det inte att ännu mer täthet är bättre

Simon Westberg

Debatten om behovet av att förtäta våra städer behöver nyanseras. Istället för att prata om hög täthet bör vi prata om optimal täthet. Våra svenska städer kan inte jämföras med Los Angeles, enligt forskningen finns inga stora vinster av att förtäta våra städer ytterligare. Det skriver Simon Westberg (Kd), ledamot i Uppsalas plan- och byggnadsnämnd.

Läs vidare »

Debatt

Hyresgäster ska inte tvingas flytta efter en renovering

Daniel Carlenfors

När hyresfastigheter renoveras görs ofta standardförbättringar vilket möjliggör för fastighetsägaren att höja hyran. Ibland så mycket att vissa hushåll har svårt att bo kvar. Föreningen Alla ska kunna bo kvar anser att alla hyresgäster ska kunna välja ett noll-alternativ. Ett alternativ som innebär att hyran förblir oförändrad då lägenheten bara underhålls och inte får högre standard, det skriver föreningens ordförande Daniel Carlenfors.

Läs vidare »

Debatt

Hyresrätten bör inte vara en prioriterad mottagare av statliga subventioner

Stellan Lundström

Regeringens investeringsstöd till byggandet av hyresrätter möter ofta kritik för att det är utformat på ett oattraktivt och ineffektivt sätt. Men bör staten över huvud taget subventionera hyresrätten som upplåtelseform? Hyresrätten har en viktig plats på en fungerande bostadsmarknad men det finns skäl att ifrågasätta om det är den optimala boendeformen för ekonomiskt svaga. Det finns starka argument för att fler istället ska äga sin bostad, skriver Stellan Lundström, professor emeritus i Fastighetsekonomi.

Läs vidare »

Slutreplik

Less is more: en mindre allmännytta ger större samhällsnytta

Ingemar Bengtsson och Fredrik Kopsch

SABO:s historiebeskrivning är felaktig. Allmännyttan spelade en roll under efterkrigstiden fram till 70-talet då privata aktörer bortreglerades. Sedan liberaliseringen gör allmännyttans nuvarande roll ingen nytta. SABO är också fel ute i sin analys av vårt förslag om en smalare och vassare roll för allmännyttan. Det skriver Ingemar Bengtsson och Fredrik Kopsch i sin slutreplik där de också bemöter SABO:s argument punkt för punkt.

Läs vidare »

Replik

SABO: Ni har missat nyttan med allmännyttan

SABO:s kombohus.

Kommunerna har bostadsförsörjningsansvar och ett viktigt verktyg för att klara av det är de allmännyttiga bolagen. Allmännyttan har ett samhällsansvar och minskar segregationen men bidrar också med innovation och konkurrens. Det skriver Anders Nordstrand, Åsa Johansson, Carin Ramneskär och Helén Ohlsson från SABO i en replik på Bengtsson och Kopschs senaste debattartikel.

Läs vidare »

Debatt

Hyresgästföreningen: vi vill ha en regional allmännytta i Stockholm

Henrik Ludvigsson och Simon Safari

Regionerna får en allt viktigare roll för ett lands utveckling. Vi bor i en kommun och arbetar i en annan, dagens infrastruktur gör avstånden små. Det är inte längre motiverat att begränsa de allmännyttiga bolagen till att verka inom en kommun. En regional allmännytta bör därför införas i Stockholm skriver Simon Safari och Henrik Ludvigsson från Hyresgästföreningen region Stockholm.

Läs vidare »

Debatt

Idéer för en nyttig allmännytta

Ingemar Bengtsson och Fredrik Kopsch

Allmännyttans funktion behöver förändras. Det saknas skäl, och är rentav skadligt, att kommunerna har så stora hyresrättsbestånd. Kommunalt ägda bostäder bör tilldelas dem som inte kan efterfråga en bostad på marknaden, en hörnsten i en social bostadspolitik. Det skriver universitetslektorerna Ingemar Bengtsson och Fredrik Kopsch som arbetar vid avdelningen för Fastighetsvetenskap på Lunds Universitet.

Läs vidare »

Slutreplik

Frigör det kollektiva förhandlingssystemets potential

Tomas Ernhagen, Nathalie Brard och Christoffer Börjesson

I en replikFastighetsägarnas tidigare artikel här på Bostadspolitik.se påstår Hyresgästföreningens företrädare Erik Elmgren och Per Björklind att Fastighetsägarna anser att hyresrätten är ett andra rangens boende. Det är inte sant skriver Fastighsteägarna i sin slutreplik. Däremot finns det risk att det blir så om inte de systemfel som finns i de kollektiva hyresförhandlingarna rättas till.

Läs vidare »

Replik

Hyresgästföreningen: modernisering höjer bruksvärdet och därmed hyran

Erik Elmgren och Per Björklind

Installation av fiber ger visst hyresökning då det höjer bruksvärdet. Hur mycket är upp till parterna att förhandla om och kommer man inte överens i en sådan förhandling kan hyresvärden hänskjuta ärendet till hyresnämnden. Det skriver Erik Elmgren och Per Björklind från Hyresgästföreningen i en replik till Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Debatt

Hyresrätten riskerar att bli ett andraklassens boende

Tomas Ernhagen, Nathalie Brard och Christoffer Börjesson

Hyresgästföreningens dominerande förhandlingsposition hindrar fastighetsägare att installera bredband och genomföra andra, för oss självklara, moderniseringar av sina fastigheter. Konsekvensen är att de som bor i hyresrätt riskerar att bli en andra klassens samähllsmedborgare. Det skriver Nathalie Brard, Christoffer Börjesson och Tomas Ernhagen från Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Replik

Det krävs en oberoende tvistelösningsfunktion

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Hyresmarknadskommittén(HMK) är inte ett föredöme. Vi vill ha en oberoende tvistelösningsfunktion. Det är bara så det kollektiva förhandlingssystemet kan fungera som det ursprungligen var tänkt att göra. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen från Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Replik

Politiken ska låta parterna sköta hyresmarknaden

Erik Elmgren

Caroline Szyber är fel ute i sin debattartikel. Fri hyressättning i nyproducerade hyresrätter kommer inte att stärka hyresgästernas ställning och hyrorna för de nyproducerade bostäderna är redan högre än vad de flesta hushåll klarar av. Dessutom håller parterna på att ta fram en tvistelösning på egen hand, politiken ska inte lägga sig i hyresmarknaden. Det skriver Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningen.

Läs vidare »

Debatt

KD vill se ett oberoende medlingsinstitut

Caroline Szyber

Reformera hyresmarknaden. Tillåt fri hyressättning vid nyproduktion och inrätta ett oberoende medlingsinstitut. Under nuvarande villkor finns en risk att allt färre vill bygga hyresrätter. Det skriver Caroline Szyber, ordförande i civilutskottet och Kristdemokraternas bostadspolitiska talesperson.

Läs vidare »

Debatt

Majoriteten stoppar billiga bostäder i Stockholm

Michael Cocozza

Stockholm har, till skillnad från vad den styrande majoriteten anser, goda förutsättningar att få fram hyresbostäder med en låg boendekostnad. Det är ideologiska hinder och en socialistisk byggpolitik som står i vägen, det skriver Michael Cocozza styrelseordförande för Botrygg AB.

Läs vidare »

Debatt

Vi behöver inte ytterligare polarisering

Maria Rankka

Vi behöver en bostadspolitik som får hela landet att leva. Så långt håller Maria Rankka, VD för Stockholms handelskammare, med om buskapet i Ulf Perbos krönika som publicerades i förra veckan. Rankka menar dock att utmaningen inte är av samma slag överallt, därför måste politiken anpassas till de lokala och regionala behoven. Vad som inte behövs är dock ytterligare polarisering mellan stad-land vilket Perbos krönika riskerar att skapa skriver Rankka som istället efterfrågar ett rivande av den osynliga mur som byggts kring Stockholms bostadsmarknad.

Läs vidare »

Debatt

Ogenomtänkta beslut skapar finansiell instabilitet

Linda Jonsson

Utan tillräckliga konsekvensanalyser har kreditrestriktioner införts av politik, myndigheter och banker. Med kreditrestriktionerna i ryggen nekade Swedbank mig bolån med ena handen för att med den andra erbjuda mig dyra blancolån. En låneform som skjuter i höjden nu när möjligheten att få bolån begränsats kraftigt. Är det den effekt som önskats? Det undrar Linda Jonsson, analytiker på Veidekke.

Läs vidare »

Debatt

Kreditrestriktioner i väntan på politiskt mod

Stellan Lundström

Genom historien har bostadspriserna fluktuerat kraftigt till följd av en rad olika faktorer. Däribland av beslut, eller bristen på beslut, tagna av politiker men också av den fristående Riksbanken. Målet om finansiell stabilitet har de senaste åren lett till en rad kreditrestriktioner istället för till de politiskt känsliga förändringarna av fastighetsskatten och ränteavdragen som den svenska bostadsmarknaden behöver, skriver Stellan Lundström, professor emeritus i fastighetsekonomi.

Läs vidare »

Debatt

Dags för Hyresgästföreningen att ta sitt samhällsansvar

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Om hyressättningssystemet inte förändras – och Hyresgästföreningens veto består – kan hyresrätten redan på 2020-talet vara ett minne blott i Stockholms innerstad. Hyresgästföreningen ignorerar vår frågeställning och slänger sig med rena lögner. Det är hög tid att Hyresgästföreningen tar både debatten och sitt samhällsansvar på allvar menar Natalie Brard och Tomas Ernhagen från fastighetsägarna i sin slutreplik.

Läs vidare »

Debatt

Fastighetsägarnas uppfattning är verklighetsfrånvänd

Erik Elmgren och Per Björklind

”Problemet är alltså inte bara att det är brist på bostäder, utan det är framför allt brist på bostäder som människor har råd att efterfråga. Att då påstå att hyrorna är för låga och att det är Hyresgästföreningen och hyresgästerna som står i vägen för ytterligare höjningar känns mer än lovligt verklighetsfrånvänt.” skriver Erik Elmgren och Per Björklind från hyresgästföreningen i sin replik på fastighetsägarnas debattartikel.

Läs vidare »

Debatt

När ska media syna Hyresgästföreningens veton?

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Hyresgästföreningen har vetorätt både vid de årliga hyresförhandlingarna och vid hyressättning av nyproducerade bostäder. Individuellt satta hyror vid nyproduktion används inte för att fastighetsägaren vill runda bruksvärdessystemet utan för att Hyresgästföreningens bud inte är tillräckligt för att fastighetsägarens kalkyl ska gå ihop. Hyresgästföreningens rädsla för att få ”för höga” hyror i jämförelsematerialet leder till färre hyresrätter vilket gör det allt svårare för unga att ta sig in på bostadsmarknaden men det leder också till att människor tvingas tacka nej till jobb på grund av bostadsbrist – vilket i förlängningen skadar svensk ekonomi. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen, Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Debatt

Betala det verkliga priset eller bo tillsammans med andra!

Fredrik Kopsch

Enligt Boverkets analys behövs ca 710 000 bostäder till 2025. En analys baserad på två antaganden: Sveriges befolkningstillväxt och hushållens storlek. Normen om att alla singelhushåll ska ha en egen bostad möjliggjordes under 1900-talets andra hälft genom hyresregleringen och allmännyttans utbredning. Idag har Sverige Europas minsta hushåll. Det saknas betalningsvilja för att bygga 710 000 bostäder, istället är det normen som behöver förändras enligt debattören Fredrik Kopsch, Universitetslektor vid LU.

Läs vidare »

Debatt

Uttalandet som finansinspektionen vägrar att kommentera

Som bostadspolitik.se rapporterat om (se gårdagens expertkommentar av Lennart Weiss) avböjer Finansinspektionen att svara på frågor som rör TT:s intervju med Henrik Braconier från den 6 april, nu publicerar vi frågorna som han inte ville besvara.  Lennart Weiss menar i sin kommentar att Finansinspektionen har fel när den hävdar att skattesystemet gynnar ägt boende och ifrågasätter varför Finansinspektionens chefsekonom uttalar sig i politiska frågor. 

Läs vidare »

Debatt

Varför tar Finansinspektionen ställning i politiska frågor?

Lennart Weiss

I samband med att Finansinspektionen den 6 april presenterade sin årliga bolånerapport passade myndigheten på att utveckla sin syn på bostadsmarknaden i olika medier. I en intervju med TT (Tidningarnas Telegrambyrå 6/4) anser Braconier att skattesystemet gynnar ägt boende och att politikerna måste ta ansvar för det. Dels är det i sak felaktigt, dels reser det frågor om hur Finansinspektionen ser på sin roll i frågor av ren politisk karaktär, skriver Lennart Weiss. 

Läs vidare »

Stäng fönstret