Trygghetsboende löser rörligheten på bostadsmarknaden

Befolkningen utgörs av alltfler personer över 80 år. Genom subventioner till trygghetsboenden kan de äldres livskvalité höjas och kommunernas kostnader sänkas samtidigt som rörligheten på bostadsmarknaden ökar. Något som kanske rentav skulle ge större effekt än marknadsmässiga hyror och sänkt reavinstskatt, det skriver Stefan Attefall, strategisk rådgivare och f.d. bostadsminister.

Fram till år 2028 blir vi ungefär 260 000 fler personer som är över 80 år gamla i Sverige. Det är i denna åldersgrupp det stora nyttjandet av sjukvård, hemtjänst och äldreboenden finns.

I denna åldersgrupp bor idag drygt 13 procent i särskilda boenden (äldreboenden med heltidsomsorg). Det innebär att om lika stor andel av befolkningen ska bo i särskilda boenden 2028 som idag måste 35 000 nya särskilda boenden byggas de närmaste åren. Varje år handlar det om 3500 nya boenden netto, plus renoveringar av befintliga äldreboenden. En stor utmaning i kommunerna med tanke på att det blivit färre äldreboenden sedan början av 2000-talet.

Vad har detta med bostadspolitik att göra?

Jo, rörligheten på bostadsmarknaden är av största betydelse. Ska människor som är på väg mot pensionering eller på väg mot en livssituation där ensamheten växer liksom behoven av stöd och hjälp måste de ha något att flytta till som är bättre. Utbyggd hemtjänst är bra, men ibland drivs det för långt när kommunerna snålar på byggandet av dyra särskilda boenden. Skillnaden mellan kommunerna är också stora på den här punkten.

Men det handlar inte bara om särskilda boenden. Trygghetsboende som är en icke biståndsbedömd boendeform för äldre över 70 år växer fram runt om i landet. Det är i praktiken i regel vanliga hyreslägenheter med hög tillgänglighet och gemensamhetsutrymme. Till boendeformen finns ofta en serviceperson kopplad, en trygghetsvärd eller bosocial värd, som arrangerar sociala aktiviteter och finns tillgänglig för att bidra till gemenskap, enklare service och som kontaktperson gentemot myndigheter. Vanlig hemtjänst utför sedan sina uppgifter som vanligt efter behov.

Studier visar att om man kan förskjuta tidpunkten för när en äldre måste flytta in på ett särskilt boende så sparar kommunen stora belopp. En plats i ett särskilt boende kan kosta mellan en halv miljon kronor per år uppemot en miljon kronor, exklusive själva boendekostnaden som den äldre betalar själv. Trygghetsboende får därför en positiv effekt på kommunernas ekonomi. Äldre flyttar ofta i god tid in på ett trygghetsboende, får mer av gemenskap än vad de hade isolerad i villan eller i den otillgängliga hyreslägenheten och behöver alltså inte flytta in på ett särskilt boende förrän det är absolut nödvändigt.

Jönköpings kommun har fattat detta och subventionerar varje trygghetsboende med en bosocial värd med en 0,75 tjänst. Till detta kommer det statliga investeringsbidrag som funnits i olika former under lång tid för att bland annat kompensera för de ökade lokalytor man måste ha jämfört med ett ordinärt hyreshus.

När det gäller rörlighet för äldre talar vi mycket om reavinstskatter. Men nog så viktigt som sådana reformer är att erbjuda människor som idag kanske bor för stort eller för otillgängligt något positivt att flytta till. Om vi erbjuder många av de 260 000 fler 80-åringarna ett trygghetsboende kanske vi både löser en del av bostadsbristen och skapar mer av gemenskap och trygghet för våra äldre. Och sparar stora kommunala kostnader i framtiden.

En framsynt bostadspolitik handlar om att tänka på våra äldre. Då gynnar vi också de yngre som söker en bostad. Kanske ett rejälare investeringsbidrag till trygghetsboende och kommunalt finansierade trygghetsvärdar är den offentliga subvention som får större effekt på rörligheten än sänkta reavinstskatter och marknadshyror?

Stefan Attefall, strategisk rådgivare och f.d. bostadsminister

3 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Detta är vi många som sagt i många år.
    Om dessa bostäder dessutom byggs i alla stadsdelar skulle det med all säkerhet gå att frigöra väldigt många bostäder för resten av befolkningen.

  2. I Stockholm har man i stället TAGIT BORT denna boendeform fr o m 1:a januari Hur tänker man då? Ersätter med sk behovsprövat seniorboende utan någon som helst personal

  3. Tacksam för referenser till studier som visar att kommuner sparar pengar.Medlem i Kommunala Pensionärsrådet i Gävle och jag letar studier som kan fungera som hårdvaluta i diskussioner med tjänstemän och politiker.
    Bo Bergstad
    Gävle

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.