Krönika

3 konkreta åtgärder som skulle göra det enklare för unga på bostadsmarknaden

Johanna Kull

Unga vuxna blir alltmer beroende av sina föräldrar för att de ska kunna ta sig in på bostadsmarknaden. Debatten behöver därför riktas om, mot de unga som varken har en halv miljon i eget kapital eller föräldrar med låneutrymme i förortsvillan. Det skriver Johanna Kull, Sparekonom på Avanza, som också föreslår tre konkreta åtgärder som skulle göra det enklare för unga att köpa en bostad.


Hur går det med bostadsletandet? Den till synes oskyldiga frågan ställde jag till en av mina bästa vänner och förstörde därmed vårens första grillmiddag. För visst blir halloumin extra segtuggad när du tänker på de 300 000 som du ska trolla fram med knäna. Samtidigt som du varje månad skickar 12 000 skattade kronor rätt ner i bordsgrannens ficka.

Unga vuxnas utsatthet på bostadsmarknaden blev extra aktuell för mig i helgen när jag mötte upp mina vänner, för att på en filt i en park njuta av sommarens intåg till huvudstaden. Där satt vi ett gäng högutbildade ekonomer kring 30-strecket. Alla med bra jobb och löner över snittet för vår åldersgrupp, men ändå i högsta grad ett resultat av vilka ekonomiska förutsättningar våra föräldrar hade för 20 år sedan.

För en ung person som efter slutförd utbildning får jobb i Stockholm, finns det idag två alternativ. Köpa sig en bostad eller betala svindyrt för ett osäkert andrahandskontrakt. För många är inte alternativ nummer ett möjligt. En bostadsrätt i Stockholm kostar idag 70 000 kronor per kvadratmeter i snitt. Små lägenheter betydligt mer och tre miljoner för en etta är helt rimligt. För detta behöver du 450 000 kronor i kontantinsats. Det sparar du inte ihop i en handvändning, utan du är i princip beroende av att dina föräldrar sparat åt dig eller att de kan låna på sin bostad.

Det är ingen mänsklig rättighet att bo i bostadsrätt i Stockholm, är ett argument som snusförnuftiga tyckare gillar att slänga sig med. Och visst kan det vara lätt att raljera över unga människors höga krav, när man själv haft tur i bostadsmarknadens lotteri och bott i sin innerstadslägenhet eller förortsvilla i 20 år. Nej förlåt mig, det räcker med 10 år. Då tillhör man ju den välfödda grupp som gynnats av sjunkande räntor och skenande bopriser, samtidigt som man plockar hem den statliga subventionen på 30 miljarder kronor varje år i form av ränteavdrag.

Har du däremot spenderat merparten av de senaste 10 åren i skolbänken är det inte lika enkelt. Då är istället risken stor att du tillhör den grupp som tvingas oroa sig för osäkra andrahandskontrakt, ockerhyror eller ta blankolån till kontantinsatsen. Precis som min vän på picknickfilten. Hens alternativ står nu till att hyra en bekants lägenhet för ett kraftigt överpris. Alltså skicka sina skattade pengar, rätt ner i fickan till en som hade turen att födas med föräldrar som gav hen en flygande start på bostadsmarknaden.

Lösningen på detta är såklart inte enkel. En bostadsrätt kostar vad den kostar och det är inte bara på bostadsmarknaden som vår ekonomiska bakgrund påverkar oss, men visst finns det politiska styrmedel att använda. På mindre än tio år har det ju införts både bolånetak och amorteringskrav gånger två. Något som spelat rätt händerna på dem som redan har och samtidigt knuffat dem som står utanför bostadsmarknaden ännu längre ifrån en värdig boendesituation. Nu borde det rimligtvis vara dags att arbeta för sänkta trösklar även för denna grupp.

Här tre förslag på åtgärder för att förbättra ungas möjligheter att etablera sig på bostadsmarknaden:

  • Höj bolånetaket till 90 procent för förstagångsköpare – Kravet på 15 procents kontantinsats är största hindret för unga förstagångsköpare. Ett krav som dessutom spelat ut sin roll efter att det utökade amorteringskravet införts. Med en treprocentig amorteringstakt tar det numera bara tre år att gå från 95 procentig till 85-procentig belåningsgrad.
  • Stimulera sparande – inför ett avdragsgillt bosparande i likhet med boligspar i Norge. Det ger unga ökade incitament att bospara och signaleffekten är tydlig.
  • Sänk flyttskatten – en sänkt reavinstskatt från dagens 22 procent kan öka rörligheten och därmed effektiviteten på bostadsmarknaden. Hur ska finansierar vi detta? Ja, varför inte ett avtrappat ränteavdrag.

Det här är inga mirakellösningar, men skulle alla bidra till en mer rättvis bostadsmarknad. Nu är det dags att tänka på den grupp som hela tiden glöms bort i debatten. Unga vuxna som varken har en halv miljon i eget kapital eller föräldrar med låneutrymme i förortsvillan.

Johanna Kull, Sparekonom Avanza

 

Dela på social medier

 
 

5 kommentarer

  • Aktiepappa skriver:

    Mycket bra skrivet Johanna. Jag tycker att dina förslag är riktigt bra men det finns ett förslag (som inte heller jag önskar egentligen) som skulle hjälpa till att lösa problemet och det är fastighetsskatt. Jag vet att det sista vi behöver i Sverige är höjd skatt men i syftet att frigöra ytor så skulle det vara effektivt. Speciellt i kombination med slopad ”flyttskatt”. Idag bor många, framförallt äldre, i stora hus ensamma men de flyttar inte pga skatten och att de får dyrare månadskostnad i en lägenhet.

    I övrigt skrev jag en artikel om hur man kan halvera bostadsköerna och öka tryggheten för tusentals hyresgäster förra veckan. Läs gärna.

    http://aktiepappa.blogspot.se/2018/05/halverad-ko-till-hyresratter.html?m=0

  • Östermalmsbon skriver:

    Håller med Aktiepappa – bra Johanna! Faktiskt var det lite av en nyhet att det går så fort att amortera. Det är viktigt att privata bostadslånen inte växer okontrollerat men jag tror faktiskt att amortering är effektivare än lånetak – och mindre skadligt. Såklart mycket bättre att amortera stor summa än att hyra dyrt i andra hand.

    Jag är en av de priviligerade som gjort bostadskarriär, kommer från medelklasshem men har idag en stor lägenhet på östermalm efter många lyckade år i ägd bostad. Min gamla handelskompis som fick en hyresrätt av sin pappa som var högt uppsatt i facket var då vinnaren – nu den största loosern i gänget.

    Min slutsats efter att ha bott några år utomlands och med en lyckad bostadskarriär? Det vore väldigt bra för sverige med en rejäl skatt på dyra stora lägenheter och villor. Jag kommer få betala rejält. Men det vore rättvist och bra. Vi skulle får igång flyttkedjorna och kanske inte längre vara det landet som bor på flest kvadratmeter per person.

  • En bostadsvinnare skriver:

    Mycket bra inläggav Avanzas Sparekonom. Jagvg
    Håller med om att en fastighetsskatt bör övervägas. Det bidrar till finansieringen av de sänkta ränteavdragen. Betr bosparandet hade de flesta banker bodparkonto för 45 år sedan. Ju längre ich högre sparande ju mer fick du låna. Kunde du låna.

  • Citizen Kane skriver:

    Bra, men du berör inte den absolut viktigaste anledningen till att Sverige i decennier lidit av en icke fungerande bostadsmarknad – hyresreglering. Det finns väl vid här laget inte någon insatt i bostadsfrågor som med intellektuell hederlighet kan påstå att hyresreglering leder till en rättvis och fungerande marknad. Svartkontrakt, köfiffel, bostadsrätters prisexplosion, orörlighet är några effekter. Samtidigt som detta är väl känt finns det fortfarande ingen rejäl politisk vilja att ta bort planekonomin på det här området. Populism och flathet verkar stå i vägen. Är det inte dags att fler upptäcker att kejsaren är naken?

  • nybliven förstagångsköpare skriver:

    Jag tror absolut inte på en höjd fastighetsskatt. Skulle detta ske skulle många tvingas från sina hem. Det handlar inte om att man måste flytta till en hyresrätt eller mindre. Många av de som köpt bostad har tvingats till det just för att det inte finns några hyresrätter att tillgå, och deras familjesituation plötsligt ändrats. Man kan således inte bara höja kostnader utan att erbjuda ett rimligt alternativ. Vill man få äldre ut ur sina hus så erbjud subventionerat boende för pensionärer, där hyran ligger runt driftkostnadsnivån på deras gamla villa, och där fördelen är mer socialt umgänge med andra seniorer och mindre skötsel än ett hus. Handpenning går att spara ihop till, och amorteringskrav är viktigt. Men att skatta på redan skattade pengar, vilket det blir med en höjd fastighetsskatt är att driva folk ut på gatan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Krönikor"

Krönika

En lagom promenad mot en fungerande bostadsmarknad

Ulf Perbo

Att likt nu, springa på alla bollar i hög hastighet, orsakar tvära kast på bostadsmarknaden och skapar därmed oro för hushållen. Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen och f.d. statssekreterare med ansvar för bostadspolitiska frågor, efterfrågar att nästa regering istället ta sig an frågorna med taktiken lagom och går från att irra runt till att promenera – i rätt riktning.

Läs vidare »

Ledare

Finns den politiska viljan och vilken väg..?

Lennart Weiss

Med 15 förslag över fem områden levererade den socialdemokratiska expertgruppen i veckan ett samlat program för en ny social bostadspolitik. I veckans ledare beskriver Lennart Weiss arbetsgruppens utgångspunkter för en ny social bostadspolitik och manar till bred debatt om framtidens bostadspolitik. ”Annars kan vi snart tvingas till paniklösningar som leder till ett samhälle som vi inte vill ha”, skriver Weiss.

Läs vidare »

Krönika

Önskas lägre hyror krävs statliga stöd och ständiga vakanser

Martin Hofverberg

Om lägre hyror för slutkund är målet är åtgärder för att sänka produktionskostnaderna inte vägen framåt. Det finns bara två sätt att sänka hyrorna för nyproducerade lägenheter; att införa en statlig reglering av dem eller, vilket jag förespråkar, att genom statliga stöd se till att det finns ett överutbud av lägenheter. Det skriver veckans krönikör, Martin Hofverberg som är chefsekonom på Hyresgästföreningen.

Läs vidare »

Krönika

Utformningen av bostaden är en privat angelägenhet

Matilda Bäcklund

Bostadspolitik bör handla om att säkra lägsta godtagbara standard, i övrigt är utformningen av bostaden en privat angelägenhet. Det skriver arkitekten Matilda Bäcklund som med ett talande exempel visar på det absurda i att kraven på utformning endast gäller vid produktionstillfället, efter tillträdet kan köparen blåsa ut lägenheten och utforma den som hen önskar.

Läs vidare »

Krönika

Trygghetsboende löser rörligheten på bostadsmarknaden

Stefan Attefall

Befolkningen utgörs av alltfler personer över 80 år. Genom subventioner till trygghetsboenden kan de äldres livskvalité höjas och kommunernas kostnader sänkas samtidigt som rörligheten på bostadsmarknaden ökar. Något som kanske rentav skulle ge större effekt än marknadsmässiga hyror och sänkt reavinstskatt, det skriver Stefan Attefall, strategisk rådgivare och f.d. bostadsminister.

Läs vidare »

Krönika

Vilse i pannkakan

Lennart Weiss

Riksbanken och finansinspektionen har misslyckats. Nu försöker de dölja sina snedsteg med hjälp av argument som baserar sig på tillrättalagd statistik, svepande och svagt underbyggda analyser och politiskt tyckande om bostadsmarknaden. Det skriver Lennart Weiss i en krönika efter att Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen, i veckan gjort en av få offentliga presentationer om sin syn på bostadsmarknaden.

Läs vidare »

Krönika

Har Göran Persson haft rätt hela tiden?

Ulf Perbo

Somliga vill bo i täta städer med urbana kvalitéer men majoriteten är nöjda med att ha stadens fördelar på pendelavstånd och uppskattar istället villalivet. Det som byggs nu anklagas för att vara ohållbart ur ett socialt perspektiv. Det kanske är dags att använda all den mark som omger våra storstäder och bygga överkomliga villor? Ett nytt folkhem? Det undrar Ulf Perbo, näringspolitisk chef Transportföretagen och f d statssekreterare med ansvar för bostadsfrågor.

Läs vidare »

Krönika

Dags att vända blicken västerut

Johan Trouvé

När byggkonjunkturen börjar vika i Stockholm är det dags att vända blicken västerut. I Göteborg finns efterfrågan, investeringsviljan och central byggbar mark. Den politiska förlamningen börjar släppa och göteborgarna är positiva till att det byggs. Det skriver Johan Trouvé, Vd Västsvenska Handelskammaren.

Läs vidare »

Krönika

Livsomvälvande problem kräver unika lösningar

Emma Persson

Livet är fullt av överraskningar och ibland innebär det att bostadsbehovet förändras. Vi tänker ofta på det i positiv bemärkelse, ett nyförälskat par som behöver en större bostad och på sikt kanske ytterligare rum för barn. Men ofta är det också separationer eller rentav dödsfall som förändrar bostadsbehovet. I de fallen är en extra försäkring i form av sparkapital och en plats i hyresrättskön bra att ha men Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, efterlyser också möjlighet till fler undantag i kreditgivningen.

Läs vidare »

Krönika

Årets bolånerapport – en ökad motståndskraft men fortsatt bekymrade myndigheter

Ted Lindqvist

Årets bolånerapport visar att de svenska hushållens belåningsgrad sjunker och att deras förmåga att betala sina räntekostnader också om räntorna stiger är goda. Trots det skriver finansinspektionen att de är fortsatt oroliga för hushållens skuldsättning. En obefogad oro skriver Ted Lindqvist, VD på analysföretaget Evidens.

Läs vidare »

Krönika

Miljardregn till kommuner som följer lagen

Linda Jonsson

Regeringen delar ut miljarder i bonus till kommuner som belöning för att de följer lagen. En satsning som boostar statistiken för antalet påbörjade lägenheter. Vilket som av en händelse är den statistik regeringen refererar till när de kallar sin byggpolitik för lyckad. Vad som tycks ha gått regeringen förbi är att det är hushållens förmåga att efterfråga som avgör hur många bostäder som byggs, inte antalet startbesked som kommunerna gett. Det skriver Linda Jonsson, analytiker på Veidekke, i en krönika.

Läs vidare »

Krönika

Attefall: Det spelar ingen roll om du röstar rött eller blått i kommunvalet

Stefan Attefall

Det är inte partifärgen på kommunens ledande parti som avgör om det byggs bostäder eller inte. Det är de ledande kommunpolitikernas förståelse för bostadsfrågorna, dess vilja att prioritera bostadsbyggandet och förmåga att skapa en drivande tjänstemannaorganisation som är avgörande. Det skriver Stefan Attefall i veckans krönika.

Läs vidare »

Krönika

Planmonopolet ger färre och dyrare bostäder

Ingemar Bangtsson

Monopolet leder till en ineffektiv planprocess. En alternativ planläggning bör därför erbjudas i de fall kommunen inte planlägger inom skälig tid. Det skriver Fil.dr Ingemar Bengtsson, fastighetsvetenskapliga institutionen vid Lunds Universitet.

Läs vidare »

Krönika

Dags att plocka upp kronan?

Linda Jonsson

Politikerna har abdikerat till förmån för finansinspektionens makrotillsyn. Något som kommer att leda till ett minskat byggande med 25-30 procent de kommande åren. Om 199 dagar går regeringen till val med ett kraftigt sjunkande bostadsbyggandet och en akut bostadsbrist. Hur avser allianspartierna svara på det? Det undrar veckans krönikör, Linda Jonsson, analytiker på Veidekke och fri moderat debattör.

Läs vidare »

Krönika

Om det bara fanns en fastighet på jorden

Robin Rushdi Al-Salehi

Om det bara fanns en fastighet på jorden, den absolut sista fastigheten, hur skulle vi då använda och förvalta den? I veckans krönika skriver Robin Rushdi Al-Salehi, hållbarhetsförvaltare på Hemsö, om fastighetsbranschens behov av att anpassa sig till det faktum att jordens resurser inte är oändliga.
Läs vidare »

Krönika

Hyresgästföreningen: Vi behöver inte social housing

Marie Linder och Martin Hofverberg

Sverige behöver inte social housing. Bostadspolitiken är och ska även fortsatt utgöra en del av den generella välfärdspolitiken. Fokus bör ligga på att komma till bukt med de orättvisa villkoren som råder mellan upplåtelseformerna och bristen på finansiering vid lågkonjunktur, det skriver Hyresgästföreningens Marie Linder och Martin Hofverberg.

Läs vidare »

Krönika

Ett gyllene tillfälle att säkra kvalitén

Charlotta Holm Hildebrand

Svängningen på bostadsmarknaden är ett gyllene tillfälle att säkra kvalitén i bostadsbyggandet genom att låta arkitekter bidra med kloka lösningar som är både hållbara och kostnadssänkande. Det skriver veckans krönikör Charlotta Holm Hildebrand, t.f. förbundsdirektör vid Sveriges Arkitekter.

Läs vidare »

Krönika

Ulf Perbo – då vänder det uppåt igen!

Ulf Perbo

Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen och f.d. statssekreterare för bostadsfrågor, har många gånger förr varit framgångsrik i sina spaningar om bostadsmarknadens utveckling. 1989 spådde han 90-talskrisen och i maj i fjol spådde han höstens nedgång. Har han rätt också denna gång?

Läs vidare »

Krönika

Längre försäljningstider – en möjlighet för konsumenterna

Emma Persson

Svenskarna har oroväckande dålig koll på grundläggande ekonomi. Dessutom visar forskning på att människor har en irrationell syn på finansiell risk. Som bostadsköpare bör de längre försäljningstiderna på bostadsmarknaden utnyttjas och ses som en möjlighet att verkligen sätta sig in i de ekonomiska frågorna. Samtidigt måste bankerna, mäklarna och bostadsutvecklarna göra allt som står i deras makt för att förenkla för konsumenterna. Det skriver Emma Persson, boendeekonom på SBAB.

Läs vidare »

Krönika

Attefall: Därför blir bostadspolitiken inte en valfråga

Stefan Attefall

Trots att vår bostad – eller bristen på bostad – är ett av de vanligaste samtalsämnena oss människor emellan och trots att boendeutgiften är den enskilt största utgiften för väljarna så kommer bostadspolitiken inte att bli en valfråga heller den här gången. Frågans komplexitet, de långa ledtiderna och bristen på en öppen konflikt mellan de båda blocken är orsaken, det skriver Stefan Attefall, stretegisk rådgivare och f.d. bostadsminister.

Läs vidare »

Krönika

Politiken abdikerar – ekonombyråkraterna tar över

Lennart Weiss

Regeringens brist på agerande i frågan om finansinspektionens skärpta amorteringskrav är ytterligare ett tecken på en farlig utveckling där politikerna lämnar över alltmer maktbefogenheter till ekonom-byråkraterna. Det menar Lennart Weiss som analyserar den maktpolitiska dimensionen bakom höstens amorteringskrav.

Läs vidare »

Krönika

Det liberala folkhemmet

Linda Jonsson

På 1930-talet – när demokratin slagit igenom och arbetarrörelsen växte – gick det inte längre att ignorera de orättvisa boendeförhållandena. Situationen var densamma i stora delar av västvärlden men lösningarna såg olika ut. I veckans krönika beskriver Linda Jonsson, analytiker på Veidekke, hur det parallellt med det svenska folkhemmet byggdes en liberal motsvarighet i Australien. Historien vittnar om att den som tar det bostadspolitiska initiativet också har fått den politiska makten. I Sverige växer bostadsklyftan sig allt större; vem kommer att ta det bostadspolitiska initiativet den här gången?

Läs vidare »

Krönika

Flyttskatten – ett av många problem på bostadsmarknaden

Bo Söderberg och Bengt Hansson

Reavinstskatten utgör en del av transaktionskostnaden vid en flytt vilket likt det svenska hyressättningssystemet påverkar rörligheten på den svenska bostadsmarknaden negativt. I Sverige är det billigt att bo och dyrt att flytta vilket gör att marknaden gynnar insiders på bekostnad av dem som står utanför. Det skriver Bengt Hansson och Bo Söderberg med anledning av Daniel Waldenströms inlägg på Ekonomistas där han ifrågasätter reavinstbeskattningens effekt på rörligheten.

Läs vidare »

Krönika

Arkitektkåren – en del av orsaken till bostadsbristen?

Jerker Söderlind

Kan en del av bostadsbristen bero på att medborgare överklagar förslag till nya bostäder för att de tycker att de nya hus de ska få som grannar är fula? Går det rentav att skylla arkitekterna för en del av bostadsbristen? Det undrar arkitekten Jerker Söderlind som genom att studera två arkitekturpriser undrar om det som arkitekterna prisar verkligen är vad medborgarna önskar.

Läs vidare »

Krönika

Regeringen ökar osäkerheten

Lennart Weiss

Idag meddelade regeringen att finansinspektionens förslag till ytterligare amorteringskrav ska genomföras från den 1 mars nästa år, detta trots att förslaget sågats i flera remissinstanser. På presskonferensen svarade Per Bolund svävande på frågor runt regeringens konsekvensanalys. Regeringen och Finansinspektionen underskattar konsekvenserna för Stockholm och Mälardalsregionen och riskerar att förstärka den nuvarande oron på bostadsmarknaden, skriver Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke.

Läs vidare »

Krönika

Det är byggandet och inte priserna som bör vara debattens fokus

Stefan Attefall

Debatten kretsar idag kring bostadsprisernas utveckling. Priser som till följd av de goda makroekonomiska förutsättningarna inte kommer att förändras dramatiskt. Genom fixeringen vid prisernas utveckling missar vi dess effekt på bostadsbyggandet, vilket är prisutvecklingens verkligt problematiska konsekvens. Det skriver Stefan Attefall, strategisk rådgivare och fd bostadsminister.

Läs vidare »

Krönika

När politiken kapitulerat…

Lennart Weiss

När politiken kapitulerat för bostadsfrågan håller myndigheterna i taktpinnen. Resultatet är kreditrestriktioner som inte bara hämmar byggandet utan också gör det allt svårare för dem som står längst från bostadsmarknaden att ta sig in. Det skriver Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke Sverige.

Läs vidare »

Krönika

En ingenjör i skogen är viktigare än tio baristor i Stockholm

Ulf Perbo

Det är inte bara i storstäder innovationskraft skapas. De företag vars innovativa miljöer svensk ekonomi och utveckling länge lutat mot återfinns inte sällan i mindre städer eller rentav i skogen. Att hela Sverige ska leva bör således vara en viktig del av den nationella bostadspolitiken, skriver Ulf Perbo, idag näringspolitisk chef på Transportföretagarna, tidigare statssekreterare för bostadsfrågor och chefekonom på Sveriges Byggindustrier.

Läs vidare »

Krönika

Klimatförändringarna och byggandet – dags att ta ansvar!

Johnny Kellner

Klimatförändringarna kan komma att drabba kommunerna hårt. Det är inte bara så att planerade och befintliga bostäder riskerar att stå i vatten när sjö- och havsvattennivån höjs utan också dricksvattenförsörjningen riskerar att slås ut. Därför måste både kommunerna och byggbranschen ta sitt ansvar för att förhindra förödande konsekvenser av de klimatförändringar som inte går att undvika och se till att klimatpåverkan framöver minskar dramatiskt. Det skriver Energi- och klimatstrategen Johnny Kellner.

Läs vidare »

Krönika

Så bygger vi Sverige attraktivt, sunt och säkert

Catharina Elmsäter-Svärd

Byggtakten är fortfarande inte i nivå med befolkningsökningen. Fler måste få möjlighet att känna det framtidshopp vi människor gör när vi har ett jobb att gå till, en bostad att bo i och goda möjligheter att resa däremellan. Det skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier.

Läs vidare »

Krönika

Markfrågan: Dags att ta grundlagen på allvar!

Hans Lind

Kommunernas sätt att hantera planläggningen av mark strider mot grundlagen, i vilken det står att det allmänna ska trygga rätten till bostad. En liten småhustomt i utkanten av en större stad kostar 2-3 miljoner. Kostnaden för infrastruktur och att ta jord- eller skogsbruksmark i anspråk borde inte vara högre än att slutpris till kund skulle kunna vara 500 000 kr.  Skillnaden däremellan är en konsekvens av den utbudsbrist som kommunerna genom sitt markmonopol skapar, skriver Hans Lind, professor i fastighetsekonomi.

Läs vidare »

Krönika

Det händer om det vänder

Ulf Perbo

I maj förutspådde Ulf Perbo i en krönika här på bostadspolitik.se att bostadspriserna skulle sjunka. På Stockholms bostadsmarknad är det nu ett faktum. Under hösten har priserna stagnerat eller sjunkit något. Bostadsmarknaden håller andan. Vad skulle egentligen ske om det på allvar vänder? I Veckans krönika beskriver Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen, konsekvenserna.

Läs vidare »

Krönika

Så bygger vi det nya klassamhället

Lennart Weiss

De kreditrestriktioner som redan införts och de som skymtar vid horisonten drabbar de unga och ekonomiskt svaga absolut hårdast. Dessutom ställs krav på amortering i en takt som saknar rationella argument, lån är till för att möjliggöra för individer och företag att sprida kostnaderna över en livscykel. Genom restriktionerna ”växer ett nytt klassamhälle fram med boendet och tillgången till ”gamla pengar” som ett av dess viktigaste kännetecken.” skriver Lennart Weiss, Kommersiell direktör på Veidekke.

Läs vidare »

Krönika

Vad är bostadspolitik i vår tid?

Håkan Bengtsson

”Ett viktigt skäl till att bostaden också måste vara en politisk fråga är att de ekonomiska teorierna om jämvikt på marknaden inte håller streck i verkligheten. Samtidigt som bostadssektorn förstås är infogad i marknadsekonomin krävs politiska insatser för att en maximalt stor andel av befolkningen ska kunna bo och leva i en bra bostad”, skriver veckans krönikör Håkan Bengtsson. Håkan är grundare och VD för tankesmedjan Arenagruppen och räknas som en av socialdemokraternas mest inflytelserika idédebattörer.

Läs vidare »

Krönika

Har vi råd att göra om samma misstag?

Jan Jörnmark

De regleringar av både hyres- och bostadsrättsmarknaden som präglade Stockholms bostadsmarknad under efterkrigstiden fram till 70-talet skapade, tillsammans med de stora subventionerna för att bygga ut staden, ohållbara kostnader för infrastruktur samtidigt som politiken hämmade Sveriges tillväxt. ”När Peter Eriksson nu åter väckt frågan om att bygga nya städer i skogarna mellan Stockholm, Uppsala och Nynäshamn finns det goda skäl att fundera över varför samma strategi avbröts i början av 1970-talet”, skriver veckans krönikör Jan Jörnmark.

Läs vidare »

Krönika

Vem har makten i bostadsköpet?

Emma Persson

Kvinnor är inte sämre på att ta ansvar för bostaden och dess finansiering, de är inte heller sämre på att hantera en borrmaskin. Det handlar bara om erfarenhet, kultur och gamla hjulspår. ”Ett jämställt ägande och att kräva att stå på lagfarten för det hus man köper och bor i borde vara självklart”, skriver Emma Persson, boendeekonom på SBAB, i veckans krönika.

Läs vidare »

Krönika

Kommer det vi bygger idag snart att stå tomt?

Maria Pleiborn

Just nu jublar politikerna över att vi bygger mer än på länge i Sverige. Det har nämligen blivit en etablerad sanning att vi behöver 710 000 nya bostäder. Men vad kommer politikerna att säga när Boverkets nya prognoser visar att de bostäder vi bygger idag snart kommer att stå tomma? Veckans krönikör Maria Pleiborn, demograf på WSP, skriver om hur politiken försvårar de demografiska prognoserna och riskerna det leder till.

Läs vidare »

Krönika

Så kan vi bygga 40 % fler lägenheter

Matilda Bäcklund och Mårten Lindström

I en rykande färsk studie framgår att det går att bygga upp till 40 % fler lägenheter i ett redan planerat bostadsområde med bibehållen god standard om bland annat kraven på ljus, buller och tillgänglighet ses över. I veckans krönika beskriver studiens författare, Mårten Lindström och Matilda Bäcklund, vad som har gått snett och hur det går att åtgärda!

Läs vidare »

Krönika

Bostadspolitiken måste hantera elefanten i rummet

Jan Åman

Den 14:e juni presenteras Framtidslabbet på Politikerveckan Järva. Att lanseringen sker just där är allt annat än en slump. Det handlar om att uppdatera lösningar för de grundläggande mänskliga behoven, skriver veckans krönikör, Jan Åman, Creative Director i A Lab och A house och f.d. initiativtagare till ”Stockholm at large” och ”samtalslaboratoriet” Färgfabriken.

Läs vidare »

Krönika

Bostadsbubblan som snart ska brista – en vald sanning

Lennart Weiss

Gång på gång målar media upp en bild av Sverige i en bostadsbubbla. Utan granskning används dåliga analyser som faktaunderlag för nyheter om bubblan som snart ska spricka. Det menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke. I veckans krönika bemöter han de dåligt underbyggda argumenten och reder ut de vanliga missförstånden.

Läs vidare »

Krönika

Dags för en rejäl höjning av bostadsbidraget

Stefan Attefall

Bostadsbidraget är fördelningspolitiskt träffsäkert och fyller en viktig funktion för ekonomiskt svaga grupper. Bidraget har dock urholkats kraftigt under de senaste 20 åren och fungerar idag i praktiken som en förlängning av försörjningsstödet. Det finns starka motiv att ompröva synen på bostadsbidraget och göra det till en central del av en fungerande bostadspolitik, menar Stefan Attefall.

Läs vidare »

Krönika

Ulf Perbo – ”Nu kommer nedgången”

Ulf Perbo

1989 förutspådde Ulf Perbo 90-talets bostadskrasch i SvD (se bild), nu förutspår han en ny nedgång. Enligt Perbo har vi ingen bostadsbubbla i formell bemärkelse, utan likt vid bostadskraschen på 90-talet är en nedgång driven av fundamenta att vänta. De samhällsekonomiska konsekvenserna är dock desamma, fallande byggpriser och en minskad konsumtion. I veckans krönika beskriver han de fundamentala problem som ger upphov till hans oro, han hade rätt 1991 har han det också 2017?

Läs vidare »

Krönika

Får vi en bättre fungerande bostadsmarknad om äldre flyttar ”hemifrån”?

Maria Pleiborn

Ett mål för vår äldrepolitik i Sverige har länge varit att äldre ska få möjlighet att bo kvar hemma så länge som möjligt. Det är önskvärt både för de själva och för samhället som helhet. Ålderdomshem har avvecklats och på senare år även äldrebostäder av annan form i en rasande takt. I stället har vi byggt ut hemtjänsten och gett möjlighet att bygga om äldres bostäder för bättre tillgänglighet. Är det en hållbar politik på sikt? Det undrar veckans krönikor Maria Pleiborn, demograf och senior rådgivare på WSP.

Läs vidare »

Krönika

Därför misslyckades S-kongressen med att lösa bostadsfrågan

Kristina Alvendal

Kristina Alvendal, stadsbyggnadsexpert och fd moderat statsbyggnads- och fastighetsborgarråd, kritiserar socialdemokraterna för dess brist på självinsikt inför och under kongressen i april. Partiernas kongresser eller stämmor är tänkta att vara ett forum för medlemmarnas åsikter att komma fram men i praktiken är det partistyrelsen som bestämmer menar Alvendal. För att lösa bostadskrisen krävs nytänkande och mod att ifrågasättande gamla sanningar, bristen på det är enligt veckans krönikör orsaken till kongressens fruktlöshet.

Läs vidare »

Krönika

Paketeringsutredningen kan leda till lägre bostadsbyggande

Bo Nordlund

Bo Nordlund, Tekn. dr samt Redovisnings- och värderingsspecialist på fastigheter, beskriver väntan på paketeringsutredningen som en nagelbitare för branschen. Trots att förslaget mött stor kritik kommer det att skickas ut på remiss. I veckans krönika delar Nordlund med sig av sina reflektioner och de tänkbara effekterna på transaktionsintensiteten och fastigheternas värde.

Läs vidare »

Krönika

Finansinspektionens bolånerapport – en krokig färd mellan fakta och retorik

Ted Lindqvist

Finansinspektionens bolånerapport landar i samma bekymrade tonläge som det som Riksbanken vanemässigt brukar hålla sig med. Ändå visar Finansinspektionens rapport att belåningsgraden för nytagna lån liksom på den samlade lånestocken är rekordlåg och att hushållen aldrig haft så stora säkerhetsmarginaler som idag. Finansinspektionens rapport presenterar en krokig färd mellan fakta och retorik, menar Ted Lindqvist, VD för analysföretaget Evidens.

Läs vidare »

Krönika

Stuprörstänkande och brist på kunskap kan få oöverblickbara konsekvenser

Kunskapen om hur bostadsmarknaden är ofta låg bland de politiker och myndigheter som hanterar olika delfrågor inom bostadspolitiken. Det gör att man inte inser vilka oöverblickbara konsekvenser som inträffa, i all synnerhet om flera olyckliga åtgärder skulle råka vidtas samtidigt. Vad som krävs är fler ”hängrännor”, d v s ökad kunskap och en helhetssyn när det gäller bostadsmarknadens funktionssätt, skriver f d bostadsminister Stefan Attefall.

Läs vidare »

Stäng fönstret