Debatt

KD vill se ett oberoende medlingsinstitut

Caroline Szyber

Reformera hyresmarknaden. Tillåt fri hyressättning vid nyproduktion och inrätta ett oberoende medlingsinstitut. Under nuvarande villkor finns en risk att allt färre vill bygga hyresrätter. Det skriver Caroline Szyber, ordförande i civilutskottet och Kristdemokraternas bostadspolitiska talesperson.


Hyresförhandlingarna präglas av ojämna styrkeförhållanden och svaga förutsättningar att nå överenskommelser. De senaste åren har vi sett utdragna och kollapsade förhandlingar. Med en inflation på 1,7 procent och löneökningar kring 2,5 procent gick Hyresgästföreningen in i 2017 års förhandling med en förväntan på att hyrorna skulle stiga med 0,68 procent. Under 2016, som var ett likartat år, steg de med 0,64 procent. Att äga en fastighet med hyresrätter blir allt mindre attraktivt när utsikterna att gå runt försämras för varje år.

Med en minskande och svårtillgänglig hyresmarknad blir de ljusskygga inslagen för att få tillträde till en hyresrätt fler. Svarta kontrakt med kontantbelopp under bordet ska nu bli olagligt, en gest mot ett symptom men det adresserar inte grundproblemet. Kraven på kreditvärdighet är höga och allt färre kan uppfylla dem trots att hyrans del av inkomsten nu är nere på nivåer motsvarande tidigt 90-tal.

Kristdemokraterna vill inrätta ett oberoende medlingsinstitut dit låsta förhandlingar överlämnas för att en tredje part objektivt ska väga de ingående värdena. Med inspiration från arbetsmarknaden kan ett medlingsinstitut utrustat med offentlig hyresstatistik verka för att förhandlingar kommer ut ur dödlägen. Offentlig hyresstatistik är också ett sätt att stärka hyreskonsumenten så att denne i högre grad vet att kräva sin rätt.

För nyproduktion bör hyressättningen kunna göras fritt. Även när relativt dyra hyresrätter gör entré på hyresmarknaden skapas öppningar för bostäder till hushåll med mindre goda förutsättningar. Nyligen visade undersökningsföretaget Enkätfabriken på uppdrag av Helsingborgshem hur 460 nybyggda lägenheter i Helsingborg möjliggjorde för 883 hushåll att flytta till eller inom Helsingborg. De nybyggda lägenheterna skapade en kedja av flyttar med effekter på bostadsmarknaden i stort.

Hyresrätten är en utmärkt boendeform med hög flexibilitet. Men dagens system utestänger hushåll med små resurser, däribland många hemifrånflyttande unga, nybildade barnfamiljer och nyanlända invandrare. Det är dags för förändring.

Caroline Szyber, ordförande i civilutskottet, Kristdemokraterna

 

Dela på social medier

 
 

2 kommentarer

  • Tommy Pettersson skriver:

    Man borde kunna kräva att en ordförande i civilutskottet kan mer om hur hyresmarknaden fungerar! Man förhandlar för kommande år och då finns inte inflationen, man kan ju inte gärna kompensera för okända faktorer. Löneökningarna finns med i underlaget med den andel i kostnaderna de representerar och det motsvarar oftast en liten andel av kostnadsökningarna. Kd verkar tro att de, som bor i hyresrätter har obegränsade tillgångar, eller bryr sig inte!

  • Edvard Östling skriver:

    Är det här KDs svar för att få tillgång till en bostad som de flesta har råd med i storstadsområden?
    ”Att äga en fastighet med hyresrätter blir allt mindre attraktivt när utsikterna att gå runt försämras för varje år”.
    För att i nästa andetag konstatera, ”Hyresrätten är en utmärkt boendeform med hög flexibilitet. Men dagens system utestänger hushåll med små resurser, däribland många hemifrånflyttande unga, nybildade barnfamiljer och nyanlända invandrare. Det är dags för förändring”.
    Hur ska KD ha det? Ska vi ha råd att hyra en bostad eller ska fastighetsägarnas profit bestämma vem som ska ha ”tak över huvudet”.

3 Trackbacks

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Debatt"

Replik

Det krävs en oberoende tvistelösningsfunktion

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Hyresmarknadskommittén(HMK) är inte ett föredöme. Vi vill ha en oberoende tvistelösningsfunktion. Det är bara så det kollektiva förhandlingssystemet kan fungera som det ursprungligen var tänkt att göra. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen från Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Replik

Politiken ska låta parterna sköta hyresmarknaden

Erik Elmgren

Caroline Szyber är fel ute i sin debattartikel. Fri hyressättning i nyproducerade hyresrätter kommer inte att stärka hyresgästernas ställning och hyrorna för de nyproducerade bostäderna är redan högre än vad de flesta hushåll klarar av. Dessutom håller parterna på att ta fram en tvistelösning på egen hand, politiken ska inte lägga sig i hyresmarknaden. Det skriver Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningen.

Läs vidare »

Debatt

Majoriteten stoppar billiga bostäder i Stockholm

Michael Cocozza

Stockholm har, till skillnad från vad den styrande majoriteten anser, goda förutsättningar att få fram hyresbostäder med en låg boendekostnad. Det är ideologiska hinder och en socialistisk byggpolitik som står i vägen, det skriver Michael Cocozza styrelseordförande för Botrygg AB.

Läs vidare »

Debatt

Vi behöver inte ytterligare polarisering

Maria Rankka

Vi behöver en bostadspolitik som får hela landet att leva. Så långt håller Maria Rankka, VD för Stockholms handelskammare, med om buskapet i Ulf Perbos krönika som publicerades i förra veckan. Rankka menar dock att utmaningen inte är av samma slag överallt, därför måste politiken anpassas till de lokala och regionala behoven. Vad som inte behövs är dock ytterligare polarisering mellan stad-land vilket Perbos krönika riskerar att skapa skriver Rankka som istället efterfrågar ett rivande av den osynliga mur som byggts kring Stockholms bostadsmarknad.

Läs vidare »

Debatt

Ogenomtänkta beslut skapar finansiell instabilitet

Linda Jonsson

Utan tillräckliga konsekvensanalyser har kreditrestriktioner införts av politik, myndigheter och banker. Med kreditrestriktionerna i ryggen nekade Swedbank mig bolån med ena handen för att med den andra erbjuda mig dyra blancolån. En låneform som skjuter i höjden nu när möjligheten att få bolån begränsats kraftigt. Är det den effekt som önskats? Det undrar Linda Jonsson, analytiker på Veidekke.

Läs vidare »

Debatt

Kreditrestriktioner i väntan på politiskt mod

Stellan Lundström

Genom historien har bostadspriserna fluktuerat kraftigt till följd av en rad olika faktorer. Däribland av beslut, eller bristen på beslut, tagna av politiker men också av den fristående Riksbanken. Målet om finansiell stabilitet har de senaste åren lett till en rad kreditrestriktioner istället för till de politiskt känsliga förändringarna av fastighetsskatten och ränteavdragen som den svenska bostadsmarknaden behöver, skriver Stellan Lundström, professor emeritus i fastighetsekonomi.

Läs vidare »

Debatt

Dags för Hyresgästföreningen att ta sitt samhällsansvar

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Om hyressättningssystemet inte förändras – och Hyresgästföreningens veto består – kan hyresrätten redan på 2020-talet vara ett minne blott i Stockholms innerstad. Hyresgästföreningen ignorerar vår frågeställning och slänger sig med rena lögner. Det är hög tid att Hyresgästföreningen tar både debatten och sitt samhällsansvar på allvar menar Natalie Brard och Tomas Ernhagen från fastighetsägarna i sin slutreplik.

Läs vidare »

Debatt

Fastighetsägarnas uppfattning är verklighetsfrånvänd

Erik Elmgren och Per Björklind

”Problemet är alltså inte bara att det är brist på bostäder, utan det är framför allt brist på bostäder som människor har råd att efterfråga. Att då påstå att hyrorna är för låga och att det är Hyresgästföreningen och hyresgästerna som står i vägen för ytterligare höjningar känns mer än lovligt verklighetsfrånvänt.” skriver Erik Elmgren och Per Björklind från hyresgästföreningen i sin replik på fastighetsägarnas debattartikel.

Läs vidare »

Debatt

När ska media syna Hyresgästföreningens veton?

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Hyresgästföreningen har vetorätt både vid de årliga hyresförhandlingarna och vid hyressättning av nyproducerade bostäder. Individuellt satta hyror vid nyproduktion används inte för att fastighetsägaren vill runda bruksvärdessystemet utan för att Hyresgästföreningens bud inte är tillräckligt för att fastighetsägarens kalkyl ska gå ihop. Hyresgästföreningens rädsla för att få ”för höga” hyror i jämförelsematerialet leder till färre hyresrätter vilket gör det allt svårare för unga att ta sig in på bostadsmarknaden men det leder också till att människor tvingas tacka nej till jobb på grund av bostadsbrist – vilket i förlängningen skadar svensk ekonomi. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen, Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Debatt

Betala det verkliga priset eller bo tillsammans med andra!

Fredrik Kopsch

Enligt Boverkets analys behövs ca 710 000 bostäder till 2025. En analys baserad på två antaganden: Sveriges befolkningstillväxt och hushållens storlek. Normen om att alla singelhushåll ska ha en egen bostad möjliggjordes under 1900-talets andra hälft genom hyresregleringen och allmännyttans utbredning. Idag har Sverige Europas minsta hushåll. Det saknas betalningsvilja för att bygga 710 000 bostäder, istället är det normen som behöver förändras enligt debattören Fredrik Kopsch, Universitetslektor vid LU.

Läs vidare »

Debatt

Uttalandet som finansinspektionen vägrar att kommentera

Som bostadspolitik.se rapporterat om (se gårdagens expertkommentar av Lennart Weiss) avböjer Finansinspektionen att svara på frågor som rör TT:s intervju med Henrik Braconier från den 6 april, nu publicerar vi frågorna som han inte ville besvara.  Lennart Weiss menar i sin kommentar att Finansinspektionen har fel när den hävdar att skattesystemet gynnar ägt boende och ifrågasätter varför Finansinspektionens chefsekonom uttalar sig i politiska frågor. 

Läs vidare »

Debatt

Varför tar Finansinspektionen ställning i politiska frågor?

Lennart Weiss

I samband med att Finansinspektionen den 6 april presenterade sin årliga bolånerapport passade myndigheten på att utveckla sin syn på bostadsmarknaden i olika medier. I en intervju med TT (Tidningarnas Telegrambyrå 6/4) anser Braconier att skattesystemet gynnar ägt boende och att politikerna måste ta ansvar för det. Dels är det i sak felaktigt, dels reser det frågor om hur Finansinspektionen ser på sin roll i frågor av ren politisk karaktär, skriver Lennart Weiss. 

Läs vidare »

Stäng fönstret