Debatt

Därför måste vi skilja på hyrt och ägt boende

Sofie Wilhelmsson

Bostadspolitiken kan inte kretsa kring omöjliga jämförelser av skatteregler. Tydliggör varje upplåtelseforms fördelar och risker. Skapa attraktivare regler för alla. Det skriver Sofie Wilhelmsson, skatteexpert på Sveriges Byggindustrier.


Vi backar bandet till 2016. Som nyanställd på Sveriges Byggindustrier blev min första arbetsuppgift att kommentera en rapport som jämförde skatteregler för bostads- och hyresrätter. Jag kunde inte ens förstå frågan. Att äga och hyra är juridiskt skilda företeelser. Rapportens utgångspunkt var obegriplig efter mer än tio år som jurist och skatterådgivare. Samtidigt har jag kommit att inse hur självklar den är för andra. Hyresgästföreningen, SABO och Fastighetsägarna framhåller på olika sätt att hyresrätten är skattemässigt missgynnad.

Men varför jämföra regler för hyrt och ägt med varandra?
I alla andra sammanhang skiljs det mellan ägande- och hyresrätt. Det är inte ens en kontroversiell fråga. Inneboende som på eget bevåg målar om köket får sannolikt problem med värden. Hyresgäster har normalt sett vare sig ansvar eller rätt att göra renoveringar. Hyresrättens stora fördel är att den är ett fullserviceboende. Det egna ansvaret är minimalt. Som hyresgäst kan du också flytta utan några större ekonomiska konsekvenser, mer än att hyran blir högre eller lägre.

Den som äger sin bostad måste stå för underhåll och renoveringar. Med ansvaret kommer friheten att bygga om, dela av, hyra ut eller sälja. Däremot är ägt boende inget fullservicealternativ. Att flytta medför också ekonomiska konsekvenser. Många drar sig t.o.m. för att byta boende. Den ekonomiska risken är för stor. En bidragande orsak är beskattningen av kapitalvinster och förluster hänförliga till bostäder, som gör att flytten blir för dyr.

Summa summarum: Att äga innebär stora möjligheter, men också stora risker. Att hyra innebär färre möjligheter, men också färre risker. Därför blir en jämförelse av regelverken enbart missvisande. Det kan inte ens liknas vid att jämföra äpplen och päron, utan snarare liknar det en jämförelse av potatis och pelargoner – båda börjar på P men där tar likheterna stopp.

Det går inte att jämföra och hänsyn till samtliga parametrar som påverkar beskattningen av fastighetsbolag, hyresgäster, bostadsrättsföreningar och ägare till bostadsrätter eller småhus.

Att som Hyresgästföreningen med flera utgå ifrån betalningsflödet leder också till märkliga slutsatser. Bostadsrättsinnehavares möjlighet till ränteavdrag är ett exempel. Möjligheten till ränteavdrag grundar sig i att en person tagit ett lån, alltså en risk som låntagaren är betalningsansvarig för. Något som tappas bort i debatten är också att det finns en generell rätt till ränteavdrag för alla låntagare. Det är alltså förekomsten av ett lån som är avgörande, inte om lånet använts till en bostad eller ej. Teoretiskt sett kan hyresgäster finansiera hyran med lån och då göra avdrag som vilken bostadsägare som helst. Även fastighetsbolag som hyr ut lägenheter har rätt till ränteavdrag för externa lån. Men för dem är avdragsrätten betydligt större än för bostadsägare, eftersom avdragsrätten för räntor för juridiska personer i dagsläget är 100 procent.

Bostadsrättsföreningar saknar emellertid rätt att göra ränteavdrag. De bostadsrättsföreningar som lånat pengar för att köpa fastigheten som upplåtits till medlemmarna – får alltså inte dra av dessa räntor, vare sig genom föreningen eller dess medlemmar. Däremot måste räntorna betalas, vilket belastar bostadsrättsinnehavaren genom månadsavgifter.

Höstens skakiga bostadsmarknad påminner om att det inte går att räkna med ständiga prisökningar och kapitalvinster. Det finns bostadsrättsinnehavare som just nu ser sina insatser, och därmed möjligheten till ett större boende, smälta bort. Och eventuella kapitalförluster är enbart avdragsgilla till 50 procent för fysiska personer. Dessa hushåll känner sig knappast gynnande av skattesystemet.

Det krävs bostäder med olika upplåtelseformer för att fler ska kunna känna det framtidshopp vi människor gör när vi har ett jobb, någonstans att bo och goda möjligheter att resa däremellan. Därför kan bostadspolitiken inte kretsa kring omöjliga jämförelser av skatteregler. Tydliggör i stället varje upplåtelseforms fördelar och risker. Skapa mer attraktiva regler för alla.

Sofie Wilhelmsson, skatteexpert Sveriges Byggindustrier

 

Dela på social medier

 
 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Debatt"

Replik

Det krävs en oberoende tvistelösningsfunktion

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Hyresmarknadskommittén(HMK) är inte ett föredöme. Vi vill ha en oberoende tvistelösningsfunktion. Det är bara så det kollektiva förhandlingssystemet kan fungera som det ursprungligen var tänkt att göra. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen från Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Replik

Politiken ska låta parterna sköta hyresmarknaden

Erik Elmgren

Caroline Szyber är fel ute i sin debattartikel. Fri hyressättning i nyproducerade hyresrätter kommer inte att stärka hyresgästernas ställning och hyrorna för de nyproducerade bostäderna är redan högre än vad de flesta hushåll klarar av. Dessutom håller parterna på att ta fram en tvistelösning på egen hand, politiken ska inte lägga sig i hyresmarknaden. Det skriver Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningen.

Läs vidare »

Debatt

KD vill se ett oberoende medlingsinstitut

Caroline Szyber

Reformera hyresmarknaden. Tillåt fri hyressättning vid nyproduktion och inrätta ett oberoende medlingsinstitut. Under nuvarande villkor finns en risk att allt färre vill bygga hyresrätter. Det skriver Caroline Szyber, ordförande i civilutskottet och Kristdemokraternas bostadspolitiska talesperson.

Läs vidare »

Debatt

Majoriteten stoppar billiga bostäder i Stockholm

Michael Cocozza

Stockholm har, till skillnad från vad den styrande majoriteten anser, goda förutsättningar att få fram hyresbostäder med en låg boendekostnad. Det är ideologiska hinder och en socialistisk byggpolitik som står i vägen, det skriver Michael Cocozza styrelseordförande för Botrygg AB.

Läs vidare »

Debatt

Vi behöver inte ytterligare polarisering

Maria Rankka

Vi behöver en bostadspolitik som får hela landet att leva. Så långt håller Maria Rankka, VD för Stockholms handelskammare, med om buskapet i Ulf Perbos krönika som publicerades i förra veckan. Rankka menar dock att utmaningen inte är av samma slag överallt, därför måste politiken anpassas till de lokala och regionala behoven. Vad som inte behövs är dock ytterligare polarisering mellan stad-land vilket Perbos krönika riskerar att skapa skriver Rankka som istället efterfrågar ett rivande av den osynliga mur som byggts kring Stockholms bostadsmarknad.

Läs vidare »

Debatt

Ogenomtänkta beslut skapar finansiell instabilitet

Linda Jonsson

Utan tillräckliga konsekvensanalyser har kreditrestriktioner införts av politik, myndigheter och banker. Med kreditrestriktionerna i ryggen nekade Swedbank mig bolån med ena handen för att med den andra erbjuda mig dyra blancolån. En låneform som skjuter i höjden nu när möjligheten att få bolån begränsats kraftigt. Är det den effekt som önskats? Det undrar Linda Jonsson, analytiker på Veidekke.

Läs vidare »

Debatt

Kreditrestriktioner i väntan på politiskt mod

Stellan Lundström

Genom historien har bostadspriserna fluktuerat kraftigt till följd av en rad olika faktorer. Däribland av beslut, eller bristen på beslut, tagna av politiker men också av den fristående Riksbanken. Målet om finansiell stabilitet har de senaste åren lett till en rad kreditrestriktioner istället för till de politiskt känsliga förändringarna av fastighetsskatten och ränteavdragen som den svenska bostadsmarknaden behöver, skriver Stellan Lundström, professor emeritus i fastighetsekonomi.

Läs vidare »

Debatt

Dags för Hyresgästföreningen att ta sitt samhällsansvar

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Om hyressättningssystemet inte förändras – och Hyresgästföreningens veto består – kan hyresrätten redan på 2020-talet vara ett minne blott i Stockholms innerstad. Hyresgästföreningen ignorerar vår frågeställning och slänger sig med rena lögner. Det är hög tid att Hyresgästföreningen tar både debatten och sitt samhällsansvar på allvar menar Natalie Brard och Tomas Ernhagen från fastighetsägarna i sin slutreplik.

Läs vidare »

Debatt

Fastighetsägarnas uppfattning är verklighetsfrånvänd

Erik Elmgren och Per Björklind

”Problemet är alltså inte bara att det är brist på bostäder, utan det är framför allt brist på bostäder som människor har råd att efterfråga. Att då påstå att hyrorna är för låga och att det är Hyresgästföreningen och hyresgästerna som står i vägen för ytterligare höjningar känns mer än lovligt verklighetsfrånvänt.” skriver Erik Elmgren och Per Björklind från hyresgästföreningen i sin replik på fastighetsägarnas debattartikel.

Läs vidare »

Debatt

När ska media syna Hyresgästföreningens veton?

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Hyresgästföreningen har vetorätt både vid de årliga hyresförhandlingarna och vid hyressättning av nyproducerade bostäder. Individuellt satta hyror vid nyproduktion används inte för att fastighetsägaren vill runda bruksvärdessystemet utan för att Hyresgästföreningens bud inte är tillräckligt för att fastighetsägarens kalkyl ska gå ihop. Hyresgästföreningens rädsla för att få ”för höga” hyror i jämförelsematerialet leder till färre hyresrätter vilket gör det allt svårare för unga att ta sig in på bostadsmarknaden men det leder också till att människor tvingas tacka nej till jobb på grund av bostadsbrist – vilket i förlängningen skadar svensk ekonomi. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen, Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Debatt

Betala det verkliga priset eller bo tillsammans med andra!

Fredrik Kopsch

Enligt Boverkets analys behövs ca 710 000 bostäder till 2025. En analys baserad på två antaganden: Sveriges befolkningstillväxt och hushållens storlek. Normen om att alla singelhushåll ska ha en egen bostad möjliggjordes under 1900-talets andra hälft genom hyresregleringen och allmännyttans utbredning. Idag har Sverige Europas minsta hushåll. Det saknas betalningsvilja för att bygga 710 000 bostäder, istället är det normen som behöver förändras enligt debattören Fredrik Kopsch, Universitetslektor vid LU.

Läs vidare »

Debatt

Uttalandet som finansinspektionen vägrar att kommentera

Som bostadspolitik.se rapporterat om (se gårdagens expertkommentar av Lennart Weiss) avböjer Finansinspektionen att svara på frågor som rör TT:s intervju med Henrik Braconier från den 6 april, nu publicerar vi frågorna som han inte ville besvara.  Lennart Weiss menar i sin kommentar att Finansinspektionen har fel när den hävdar att skattesystemet gynnar ägt boende och ifrågasätter varför Finansinspektionens chefsekonom uttalar sig i politiska frågor. 

Läs vidare »

Debatt

Varför tar Finansinspektionen ställning i politiska frågor?

Lennart Weiss

I samband med att Finansinspektionen den 6 april presenterade sin årliga bolånerapport passade myndigheten på att utveckla sin syn på bostadsmarknaden i olika medier. I en intervju med TT (Tidningarnas Telegrambyrå 6/4) anser Braconier att skattesystemet gynnar ägt boende och att politikerna måste ta ansvar för det. Dels är det i sak felaktigt, dels reser det frågor om hur Finansinspektionen ser på sin roll i frågor av ren politisk karaktär, skriver Lennart Weiss. 

Läs vidare »

Stäng fönstret