Bostadspoliktik.se har tidigare publicerat Jan Jörnmarks artikelserie i Dagens industri och Martin Hofverbergs replik i dagens arena under ”Hört i debatten”. I ett inlägg på Facebook bemöter Jörnmark nu Hofverbergs kritik:
”I Dagens Arena menar Hyresgästföreningens chefsekonom Martin Hotverberg att jag presenterar en enahanda tolkning av svensk stadsutveckling under de senaste sjuttio åren. Hofverberg menar att prisbildning på bostadsmarknaden inte håller som förklaring till hur människor väljer att bo. I kontrast till min förenklade bild presenterar han därför ett mer idealistiskt färgat alternativ som helt bygger på hur förändringar i bostadkonsumenternas smak tillsammans med bilismen förändrat den svenska stadsutvecklingen. Men att den massiva dräneringen av innerstäderna berodde på en stark smak för boende i nya satellitförorter som Vällingby är svårt att fullt ut acceptera med tanke på att dessa förorter med cirka 15-20 års eftersläpning drabbades av samma befolkningsfall som innerstäderna gjort före dem. Hofverberg menar dessutom att smaksystemen förändrades drastiskt kring 1970 och 1995, vilket råkar vara exakt samtidigt som de olika prissystemen för boenden förändras. Detta kan möjligen tolkas som att smaksystemet tycks uppvisa en närmast perfekt ekonomisk rationalitet.
Trots att jag tidigare skrivit åtskilligt om den ökade segregationen och den så kallade gentrifieringen menar Hofverberg att jag inte tar någon hänsyn till detta eller deras negativa effekter. Detta trots att jag i den tredje och fjärde artikeln tydligt pekar på att det är en av de absolut största utmaningar vi står inför de närmaste decennierna.
Utifrån en svårbegriplig referens till Richard Florida menar han också att det idag skulle vara mycket modigt att försvara prismekanismen och täta städers fördelar. Själv har jag däremot alltid funnit en stark rimlighet i Jane Jacobs argumentation kring den täta stadens fördelar så som hon utvecklade det i ”Economy of Cities” och ”Cities and the Wealth of Nations”. Att täthet innebär både självklara stordriftsfördelar (fler delar på kostnader för infrastruktur i vid mening) och det som Robert Lucas kallat ”Jacobs externaliteter”, som mer härrör sig till kunskapsspridning, ter sig som svårt att bestrida.”