Svenskarna har oroväckande dålig koll på grundläggande ekonomi. Dessutom visar forskning på att människor har en irrationell syn på finansiell risk. Som bostadsköpare bör de längre försäljningstiderna på bostadsmarknaden utnyttjas och ses som en möjlighet att verkligen sätta sig in i de ekonomiska frågorna. Samtidigt måste bankerna, mäklarna och bostadsutvecklarna göra allt som står i deras makt för att förenkla för konsumenterna. Det skriver Emma Persson, boendeekonom på SBAB.
Efter många och långa år av prisuppgångar har vi under hösten och inledningen av året fått se ett nytt läge på bostadsmarknaden. Prisuppgången är avstannad och affärerna tar generellt sett lite längre tid. En fördel med detta är att det nu finns lite mer tid att sätta sig in i den affär som är en av de största ekonomiska transaktioner man gör i livet. En annan är att människor förhoppningsvis lär sig att inte ta ständigt ökande priser på bostadsmarknaden för givet. Och kanske att låga räntelägen inte nödvändigtvis behöver vara det nya normala.
Människor har nämligen i de allra flesta fall både ett ganska kort minne och ett kortsiktigt perspektiv på sin privatekonomi. När Richard Thaler fick Riksbankens pris till Alfred Nobels minne uppmärksammades det viktiga faktum att det är mycket annat än ekonomisk rationalism som påverkar våra ekonomiska beslut. Thalers forskning har exempelvis visat att de allra flesta människor tror att om något tidigare haft en bra utveckling, t ex om en aktiekurs gått upp, så kommer det att fortsätta så. Och att om vi äger något, t ex en bostad, så tillskriver vi den ett högre värde än marknadsvärdet. Givet att den teorin håller är det inte så konstigt att många bostadssäljare har svårt att acceptera ett nytt, lägre marknadspris. Det är ju oerhört kränkande att marknaden plötsligt inte vill betala det man själv anser att sin älskade bostad är värd.
I en undersökning som SBAB nyligen gjort framkommer det att majoriteten av bolåntagarna, 52 procent, inte har gjort en budget för sin privatekonomi. Det känns inte heller särskilt rationellt. Men i rådande lågräntemiljö och med vetskapen om hur kortsiktiga många är med sin privatekonomi så är det kanske inte så konstigt. Som bolåntagare måste du dock vara beredd på att det kan hända saker som kan innebära en utmaning för hushållsekonomin. En minskad inkomst av arbetslöshet eller sjukdom. En skilsmässa. Ju mer man vet om sina marginaler, desto bättre kan man förbereda sig och förhoppningsvis göra övergången till en ny ekonomisk verklighet smidigare. Bygga upp en buffert, exempelvis. Den genomsnittliga tid det tar för en ränteförändring att slå igenom i låntagarnas plånböcker är också mycket kort just nu. Det beror på att så många som 3 av 4 bolåntagare väljer kortast möjliga räntebindningstid, den så kallade tremånadersräntan. Ställtiden till den där nya ekonomiska verkligheten blir därför inte så lång.
En utmaning med att förbereda sig för ett annat privatekonomiskt läge är att man måste förstå hur man ska göra det. Man måste helt enkelt kunna räkna. Finansinspektionen har i en undersökning från 2015 visat att den finansiella kunskapsnivån i Sverige lämnar en del övrigt att önska. Så många som varannan vuxen konsument klarade inte att svara rätt på tre frågor om hur man räknar ut ränta på ett sparkonto, hur inflationen påverkar ett sparande och huruvida aktier eller fonder är den mest riskfyllda sparformen. Det är oroande, särskilt när det handlar om konsumenter som också ska klara att göra ett långsiktigt, ekonomiskt hållbart, bostadsköp.
Möjligen är det så att många konsumenter hamnar i en ganska utsatt position när de ska skuldsätta sig i miljonklassen, förstå en snårig årsredovisning från en bostadsrättsförening och samtidigt avgöra vilka konsekvenserna för deras ekonomi blir på lång sikt. Banken har förvisso ett stort ansvar, men jag tror att fler måste hjälpas åt. Begripliga årsredovisningar, förenklade ekonomiska kalkyler till bostadsspekulanter och hjälp att räkna i alla skeden av bostadsaffären vore ett stort steg på vägen.