Debatt

Vi behöver inte ytterligare polarisering

Maria Rankka

Vi behöver en bostadspolitik som får hela landet att leva. Så långt håller Maria Rankka, VD för Stockholms handelskammare, med om buskapet i Ulf Perbos krönika som publicerades i förra veckan. Rankka menar dock att utmaningen inte är av samma slag överallt, därför måste politiken anpassas till de lokala och regionala behoven. Vad som inte behövs är dock ytterligare polarisering mellan stad-land vilket Perbos krönika riskerar att skapa skriver Rankka som istället efterfrågar ett rivande av den osynliga mur som byggts kring Stockholms bostadsmarknad.


Urbaniseringen är en av vår tids främsta förändringskrafter. Länder som saknar framgångsrika städer är chanslösa i den globala konkurrensen. FN säger att ett land som ska gå från fattigt till åtminstone medelinkomst måste ha en kraftig urbanisering. I Indien beräknas nästa år 180 miljoner människor bo i miljonstäder. Det är 15 procent av indierna. De kommer producera en tredjedel av värdet i den indiska ekonomin. En viktig ekonomisk motor.

I Sverige bor en dryg femtedel av befolkningen i Stockholms län, en tredjedel av svensk BNP kommer härifrån och nästan hälften av landets ekonomiska tillväxt.

Det är ett oemotsägligt faktum att mer och mer ekonomisk aktivitet och mer och mer innovation koncentreras till städer och så kallade metroregioner. Enligt McKinsey Global Institute står 600 metropoler för 60 procent av världsekonomin och lika mycket av tillväxten. Självklart uppstår innovation även på andra håll, men detta säger något om kraften i utvecklingen.

Jag följer debatten om städer och den nya ekonomiska geografin ganska noggrant och jag har i princip aldrig hört någon säga att ingen innovation eller inget värdeskapande sker utanför städerna. Ändå är det exakt det intrycket man får av Ulf Perbos drapa om att de så kallade kreativa urbana miljöerna mest består av personer som serverar andra kaffe latte och att ingenjörer i storföretagen som verkligen gör innovativa saker på riktigt finns utanför storstäderna.

För det första är det fel i sak.
IT-sektorn är den största branschen i Stockholms län och trots alla baristor är det betydligt fler som arbetar som programmerare, systemutvecklare och ingenjörer. För det andra har varken stad eller land något att vinna på onödig polarisering. Både Brexit-folkomröstningen och det amerikanska presidentvalet hade en tydlig geografisk dimension och det är uppenbart att splittring mellan stad och land kan leda till populism.

Spänningsfältet stad-land har funnits länge. Det nya är att de ekonomiska skillnaderna mellan framgångsrika och mindre framgångsrika platser ökar. Vi måste börja fundera både över vilken policy och vilket tonläge som behövs för att inte göra gapet djupare.

Ulf Perbos slutsats är att vi behöver en bostadspolitik för hela landet. Det är lätt att skriva under på. Men resten av landet har inget att vinna på att det byggs en allt högre osynlig mur runt Stockholms bostadsmarknad genom nya amorteringskrav som gör det omöjligt för hushåll med vanliga inkomster att köpa en lägenhet och en dysfunktionell hyresmarknad där man antingen måste ge sig i slang med kriminella elller ha kontakter för att skaffa ett kontrakt. Lika orimligt är det, för att bara ta ett exempel, att landsändar med fler sjöar än invånare drabbas av ett kategoriskt strandskydd som förhindrar dem möjligheten att utnyttja och skapa värdefulla boendemiljöer.

Maria Rankka, VD Stockholms handelskammare

 

Dela på social medier

 
 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Debatt"

Debatt

Ogenomtänkta beslut skapar finansiell instabilitet

Linda Jonsson

Utan tillräckliga konsekvensanalyser har kreditrestriktioner införts av politik, myndigheter och banker. Med kreditrestriktionerna i ryggen nekade Swedbank mig bolån med ena handen för att med den andra erbjuda mig dyra blancolån. En låneform som skjuter i höjden nu när möjligheten att få bolån begränsats kraftigt. Är det den effekt som önskats? Det undrar Linda Jonsson, analytiker på Veidekke.

Läs vidare »

Debatt

Kreditrestriktioner i väntan på politiskt mod

Stellan Lundström

Genom historien har bostadspriserna fluktuerat kraftigt till följd av en rad olika faktorer. Däribland av beslut, eller bristen på beslut, tagna av politiker men också av den fristående Riksbanken. Målet om finansiell stabilitet har de senaste åren lett till en rad kreditrestriktioner istället för till de politiskt känsliga förändringarna av fastighetsskatten och ränteavdragen som den svenska bostadsmarknaden behöver, skriver Stellan Lundström, professor emeritus i fastighetsekonomi.

Läs vidare »

Debatt

Dags för Hyresgästföreningen att ta sitt samhällsansvar

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Om hyressättningssystemet inte förändras – och Hyresgästföreningens veto består – kan hyresrätten redan på 2020-talet vara ett minne blott i Stockholms innerstad. Hyresgästföreningen ignorerar vår frågeställning och slänger sig med rena lögner. Det är hög tid att Hyresgästföreningen tar både debatten och sitt samhällsansvar på allvar menar Natalie Brard och Tomas Ernhagen från fastighetsägarna i sin slutreplik.

Läs vidare »

Debatt

Fastighetsägarnas uppfattning är verklighetsfrånvänd

Erik Elmgren och Per Björklind

”Problemet är alltså inte bara att det är brist på bostäder, utan det är framför allt brist på bostäder som människor har råd att efterfråga. Att då påstå att hyrorna är för låga och att det är Hyresgästföreningen och hyresgästerna som står i vägen för ytterligare höjningar känns mer än lovligt verklighetsfrånvänt.” skriver Erik Elmgren och Per Björklind från hyresgästföreningen i sin replik på fastighetsägarnas debattartikel.

Läs vidare »

Debatt

När ska media syna Hyresgästföreningens veton?

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Hyresgästföreningen har vetorätt både vid de årliga hyresförhandlingarna och vid hyressättning av nyproducerade bostäder. Individuellt satta hyror vid nyproduktion används inte för att fastighetsägaren vill runda bruksvärdessystemet utan för att Hyresgästföreningens bud inte är tillräckligt för att fastighetsägarens kalkyl ska gå ihop. Hyresgästföreningens rädsla för att få ”för höga” hyror i jämförelsematerialet leder till färre hyresrätter vilket gör det allt svårare för unga att ta sig in på bostadsmarknaden men det leder också till att människor tvingas tacka nej till jobb på grund av bostadsbrist – vilket i förlängningen skadar svensk ekonomi. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen, Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Debatt

Betala det verkliga priset eller bo tillsammans med andra!

Fredrik Kopsch

Enligt Boverkets analys behövs ca 710 000 bostäder till 2025. En analys baserad på två antaganden: Sveriges befolkningstillväxt och hushållens storlek. Normen om att alla singelhushåll ska ha en egen bostad möjliggjordes under 1900-talets andra hälft genom hyresregleringen och allmännyttans utbredning. Idag har Sverige Europas minsta hushåll. Det saknas betalningsvilja för att bygga 710 000 bostäder, istället är det normen som behöver förändras enligt debattören Fredrik Kopsch, Universitetslektor vid LU.

Läs vidare »

Debatt

Uttalandet som finansinspektionen vägrar att kommentera

Som bostadspolitik.se rapporterat om (se gårdagens expertkommentar av Lennart Weiss) avböjer Finansinspektionen att svara på frågor som rör TT:s intervju med Henrik Braconier från den 6 april, nu publicerar vi frågorna som han inte ville besvara.  Lennart Weiss menar i sin kommentar att Finansinspektionen har fel när den hävdar att skattesystemet gynnar ägt boende och ifrågasätter varför Finansinspektionens chefsekonom uttalar sig i politiska frågor. 

Läs vidare »

Debatt

Varför tar Finansinspektionen ställning i politiska frågor?

Lennart Weiss

I samband med att Finansinspektionen den 6 april presenterade sin årliga bolånerapport passade myndigheten på att utveckla sin syn på bostadsmarknaden i olika medier. I en intervju med TT (Tidningarnas Telegrambyrå 6/4) anser Braconier att skattesystemet gynnar ägt boende och att politikerna måste ta ansvar för det. Dels är det i sak felaktigt, dels reser det frågor om hur Finansinspektionen ser på sin roll i frågor av ren politisk karaktär, skriver Lennart Weiss. 

Läs vidare »

Stäng fönstret