Debatt

Ogenomtänkta beslut skapar finansiell instabilitet

Linda Jonsson

Utan tillräckliga konsekvensanalyser har kreditrestriktioner införts av politik, myndigheter och banker. Med kreditrestriktionerna i ryggen nekade Swedbank mig bolån med ena handen för att med den andra erbjuda mig dyra blancolån. En låneform som skjuter i höjden nu när möjligheten att få bolån begränsats kraftigt. Är det den effekt som önskats? Det undrar Linda Jonsson, analytiker på Veidekke.


Jag har studerat klart, fått fast anställning och skulle vilja ha en lite större bostad, gå från 28 kvm till i alla fall 38. Därför tog jag kontakt med min bank, Swedbank.

Jag fick träffa en mycket trevlig bankman som var noga med att få in all information. Hur mycket min befintliga lägenhet värderas till, om jag studerat, hur stort mitt sparande är, vem som är min arbetsgivare och vad jag har för lön. Efter att ha fått informationen påbörjade han beräkningarna. Han tog god tid på sig. Jag satt på andra sidan skrivbordet och såg hoppfullt på framtiden. Jag drömde om en lägenhet med en riktig dusch, en frys och ett sovrum.

Beskedet var tydligt. Jag fick ett erbjudande om att låna fem gånger min årsinkomst. Fem gånger. Beloppet var inte förhandlingsbart. Det jag erbjöds skulle endast räcka till fyra kvadratmeter till i Stockholm. Jag meddelade besviket att det inte kändes värt att flytta och att han inte behövde skriva något lånelöfte. Bankmannen tröstade mig med att det är av ”bankens omsorg för mig” som jag inte får låna mer.

Det märkliga är det som hände sen. Några dagar senare får jag brev. ”Ett erbjudande från banken” stod det på kuvertet. Jag sprättade upp det och möttes av budskapet ”Det ska vara lätt att låna rätt”. ”Ibland kan du hamna i ett läge där du behöver ta ett lån” inledde Swedbank och erbjöd mig sedan att låna upp till 350 000 kr utan säkerhet och med en individuell ränta mellan 3.84 -12.84 procent. En vecka senare skickar Swedbank samma meddelande till mig via internetbanken.

För ett par veckor sedan kom ännu ett brev med posten. Samma budskap. Jag kan få låna upp till 350 000 kr utan säkerhet, men nu med texten ”Påminnelse” uppe i det högra hörnet. Jag började fundera; sker all denna aggressiva marknadsföring av blancolån också av ”bankens omsorg för mig”?

Bankerna har på eget initiativ infört ett så kallat ”skuldkvotstak”, ofta mellan 4,5 till 5,5 gånger årsinkomsten. Det har tillsammans med övriga kreditrestriktioner, införda av politik och myndigheter, lett till att bolånens tillväxttakt avtagit men samtidigt har blancolånen ökat dramatiskt. När hushållen inte får bolån i den utsträckning som de behöver tar de blancolån istället.

Jag tror inte att Swedbanks marknadsföring av blancolån är en slump. Idag betalar jag en ränta på 1,46 procent på mitt bolån. Den lägsta räntan som Swedbank erbjuder mig om jag tar ett blancolån är 3,84 procent. Det framstår som en ganska god affär.

Blancolånen omfattas dessutom inte av amorteringskravet. Det innebär att månadsutgiften för kunden inte behöver skilja sig dramatiskt åt för att en del av lånen utgörs av blancolån. Skillnaden är att en kund som endast har bolån lägger pengar på att amortera av sitt lån (eget sparande) medan den som tvingas ta blancolån istället ger banken pengarna i form av högre ränta.

Jag är tacksam över att jag har någonstans att bo och trivs bra i min lägenhet trots att jag saknar en frys. Jag kommer inte att nappa på erbjudandet om att ta ett blancolån. Jag lider dock med de unga som idag saknar bostad, de som tvingas bo i en dyr nyproducerad hyresrätt eller som sitter på ett dyrt andrahandskontrakt. För dem förstår jag att erbjudandet om blancolån lockar.

Bolånetak, amorteringskrav och bankernas frivilligt införda skuldkvotstak – de kreditrestriktioner som införts sägs ha till syfte att stärka den finansiella stabiliteten. Men vem ser till helheten? Nu står regeringen inför beslutet om att införa de utökade amorteringskrav som Finansinspektionen föreslår och jag undrar därför; vem har gjort en samlad konsekvensanalys? De unga och ekonomiskt svaga drabbas hårt men trots det saknas förslag på kompenserande åtgärder!

Linda Jonsson, analytiker på Veidekke

 

Dela på social medier

 
 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Debatt"

Debatt

Vi behöver inte ytterligare polarisering

Maria Rankka

Vi behöver en bostadspolitik som får hela landet att leva. Så långt håller Maria Rankka, VD för Stockholms handelskammare, med om buskapet i Ulf Perbos krönika som publicerades i förra veckan. Rankka menar dock att utmaningen inte är av samma slag överallt, därför måste politiken anpassas till de lokala och regionala behoven. Vad som inte behövs är dock ytterligare polarisering mellan stad-land vilket Perbos krönika riskerar att skapa skriver Rankka som istället efterfrågar ett rivande av den osynliga mur som byggts kring Stockholms bostadsmarknad.

Läs vidare »

Debatt

Kreditrestriktioner i väntan på politiskt mod

Stellan Lundström

Genom historien har bostadspriserna fluktuerat kraftigt till följd av en rad olika faktorer. Däribland av beslut, eller bristen på beslut, tagna av politiker men också av den fristående Riksbanken. Målet om finansiell stabilitet har de senaste åren lett till en rad kreditrestriktioner istället för till de politiskt känsliga förändringarna av fastighetsskatten och ränteavdragen som den svenska bostadsmarknaden behöver, skriver Stellan Lundström, professor emeritus i fastighetsekonomi.

Läs vidare »

Debatt

Dags för Hyresgästföreningen att ta sitt samhällsansvar

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Om hyressättningssystemet inte förändras – och Hyresgästföreningens veto består – kan hyresrätten redan på 2020-talet vara ett minne blott i Stockholms innerstad. Hyresgästföreningen ignorerar vår frågeställning och slänger sig med rena lögner. Det är hög tid att Hyresgästföreningen tar både debatten och sitt samhällsansvar på allvar menar Natalie Brard och Tomas Ernhagen från fastighetsägarna i sin slutreplik.

Läs vidare »

Debatt

Fastighetsägarnas uppfattning är verklighetsfrånvänd

Erik Elmgren och Per Björklind

”Problemet är alltså inte bara att det är brist på bostäder, utan det är framför allt brist på bostäder som människor har råd att efterfråga. Att då påstå att hyrorna är för låga och att det är Hyresgästföreningen och hyresgästerna som står i vägen för ytterligare höjningar känns mer än lovligt verklighetsfrånvänt.” skriver Erik Elmgren och Per Björklind från hyresgästföreningen i sin replik på fastighetsägarnas debattartikel.

Läs vidare »

Debatt

När ska media syna Hyresgästföreningens veton?

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Hyresgästföreningen har vetorätt både vid de årliga hyresförhandlingarna och vid hyressättning av nyproducerade bostäder. Individuellt satta hyror vid nyproduktion används inte för att fastighetsägaren vill runda bruksvärdessystemet utan för att Hyresgästföreningens bud inte är tillräckligt för att fastighetsägarens kalkyl ska gå ihop. Hyresgästföreningens rädsla för att få ”för höga” hyror i jämförelsematerialet leder till färre hyresrätter vilket gör det allt svårare för unga att ta sig in på bostadsmarknaden men det leder också till att människor tvingas tacka nej till jobb på grund av bostadsbrist – vilket i förlängningen skadar svensk ekonomi. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen, Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Debatt

Betala det verkliga priset eller bo tillsammans med andra!

Fredrik Kopsch

Enligt Boverkets analys behövs ca 710 000 bostäder till 2025. En analys baserad på två antaganden: Sveriges befolkningstillväxt och hushållens storlek. Normen om att alla singelhushåll ska ha en egen bostad möjliggjordes under 1900-talets andra hälft genom hyresregleringen och allmännyttans utbredning. Idag har Sverige Europas minsta hushåll. Det saknas betalningsvilja för att bygga 710 000 bostäder, istället är det normen som behöver förändras enligt debattören Fredrik Kopsch, Universitetslektor vid LU.

Läs vidare »

Debatt

Uttalandet som finansinspektionen vägrar att kommentera

Som bostadspolitik.se rapporterat om (se gårdagens expertkommentar av Lennart Weiss) avböjer Finansinspektionen att svara på frågor som rör TT:s intervju med Henrik Braconier från den 6 april, nu publicerar vi frågorna som han inte ville besvara.  Lennart Weiss menar i sin kommentar att Finansinspektionen har fel när den hävdar att skattesystemet gynnar ägt boende och ifrågasätter varför Finansinspektionens chefsekonom uttalar sig i politiska frågor. 

Läs vidare »

Debatt

Varför tar Finansinspektionen ställning i politiska frågor?

Lennart Weiss

I samband med att Finansinspektionen den 6 april presenterade sin årliga bolånerapport passade myndigheten på att utveckla sin syn på bostadsmarknaden i olika medier. I en intervju med TT (Tidningarnas Telegrambyrå 6/4) anser Braconier att skattesystemet gynnar ägt boende och att politikerna måste ta ansvar för det. Dels är det i sak felaktigt, dels reser det frågor om hur Finansinspektionen ser på sin roll i frågor av ren politisk karaktär, skriver Lennart Weiss. 

Läs vidare »

Stäng fönstret