Krönika

Klimatförändringarna och byggandet – dags att ta ansvar!

Johnny Kellner

Klimatförändringarna kan komma att drabba kommunerna hårt. Det är inte bara så att planerade och befintliga bostäder riskerar att stå i vatten när sjö- och havsvattennivån höjs utan också dricksvattenförsörjningen riskerar att slås ut. Därför måste både kommunerna och byggbranschen ta sitt ansvar för att förhindra förödande konsekvenser av de klimatförändringar som inte går att undvika och se till att klimatpåverkan framöver minskar dramatiskt. Det skriver Energi- och klimatstrategen Johnny Kellner.


Världens klimatforskare är till 95 procent överens om att klimatet håller på att förändras oavsett om det beror på mänsklig påverkan eller ej. Även Sverige märker av klimatförändringarna. Vi kommer framöver att utsättas för kraftigare översvämningar, förändrade nederbördsmönster, varmare klimat, stigande havsnivåer och en ökad frekvens av extrema vädersituationer. En konsekvens av detta är att kommunerna redan nu måste ta hänsyn till ett förändrat klimat vid upprättande av översikt- och detaljplaner vid planering av bostäder och infrastruktur. Även för den befintliga bebyggelsen måste planering ske.

Samhället måste förbereda sig på att hantera ett förändrat klimat trots de osäkerheter som råder kring hur snabb och omfattande förändringen av vattennivån kommer att bli för både hav och stora vattendrag. Kartläggningen av kommunala planeringsdokument visar att det finns stora brister i dagens planering hos många kommuner. Framtida bostadsbebyggelse som ligger i riskzonen måste kanske till exempel utformas utan lägenheter i bottenvåningarna där i stället parkeringsplatser och lokaler kan inrymmas. Då riskeras enbart egendomsskador.

Den huvudsakliga orsaken till att havsytenivån stiger är att vattnet expanderar när det blir varmare och att smältande glaciärer och inlandsisar påverkar nivån. National Aeronautics and Space Administration (NASA) släppte en ny rapport i september 2015 gällande höjningen av världens havsnivåer och konstaterar att havsnivån har stigit med närmare åtta centimeter sedan 1992. De tre senaste decennierna visar att det sannolikt är den varmaste perioden på norra halvklotet under de senaste 1400 åren. Enbart i Stockholm har temperaturen ökat med 1,1 grader under en 30 års period. FN:s klimatpanels (IPCC) senaste utvärdering 2014 av kunskapsläget visar att havet kan komma att stiga med mer än en meter under detta sekel beroende på ökade utsläpp av klimatgaser, ett scenario som väl överensstämmer med NASA:s rapport. Hänsyn har då inte tagits till konsekvenserna av tröskeleffekter när isen smälter och när mörkare hav utan is inte längre kan reflektera solljuset vilket ger ytterligare stegrande temperaturer. Dessa scenarier är i dag osäkra och svåra att beräkna.

Södra Sverige riskerar att drabbas hårt. Framtida högvattenstånd i till exempel Blekinge och Skåne med 100 års återkomsttid har SMHI beräknat till nivåer mellan 1,86 och 2,29 meter i värsta scenariot. De områden som förväntas drabbas av de högsta nivåerna är Skånes sydkust. Göteborgs stad är den kommun som ligger i framkant i sin planering, något som andra kommuner borde studera. I norra Sverige kompenseras hittills havsnivåhöjningen av landhöjningen.

Också stora vattendrag kommer att drabbas. Hur kan vi förhindra att Mälaren, som ger dricksvatten till över två miljoner människor, förvandlas till en bräckt havsvik? Flera kommuner kring Mälardalen och Saltsjön planerar att exploatera strandnära lägen för nya bostadsområden, Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad i Stockholm är några aktuella exempel. Stockholms stad har med hjälp av SMHI uppskattat att Mälaren med den nya Slussen klarar en havsnivåhöjning på ungefär en halv meter. Högvattnet i december år 2000 låg på 1,42 meter och var då ytterst nära att tränga ner i Stockholms tunnelbanesystem i Gamla stan. Redan vid nivåer strax över 1,5 meter finns risk för skador på bostäder, infrastruktur, vattenförsörjning och andra samhällsviktiga funktioner i Stockholmsområdet och för kommuner runt Mälaren.

Klimatförändringar med ökade vattenflöden ökar också risken för föroreningar av dricksvattnet och påskyndar behovet av ett teknikskifte. Ledningsnäten för avlopp och dagvatten anses i dag ha tillräckliga dimensioner men vid större nederbördsmängder än vad som är vanligt idag blir sårbarheten i systemen stora. Översvämningar kan medföra att dricksvattenförsörjningen slås ut. Med fler kraftiga skyfall ökar även riskerna för föroreningar i våra vattentäkter inte minst i Mälaren. Höjda vattennivåer kan också leda till att saltvatten tränger in i färskvattenreservoarer.

Vad bör byggsektorn göra?

  • Nyproducerade byggnader och anläggningar bör klimatdeklareras även vad gäller byggprocessen. Den årliga klimatpåverkan från byggsektorn bör kunna minskas från 15 till ca 8 procent av Sveriges totala utsläpp av klimatgaser.
  • Vid upphandling av materialleverantörer bör krav ställas på att också de deklarerar klimat- och energibelastningen av de produkter och transporter som erbjuds.
  • Många åtgärder har vidtagits för att minska energianvändningen vid uppvärmning av bostäder men ny teknik måste också tas fram för att minska varmvattenanvändningen.
  • Byggbodar bör anslutas till fjärrvärme där det är möjligt och bodarna bör förse med ledbelysning, värmeåtervinning och energieffektiv utrustning för klädtorkning.
  • Entreprenören bör svara för kostnader för sin energianvändning under byggproduktionen vilket skapar motiv till energieffektivisering.

Vad bör kommunerna göra?

  • Översikts- och detaljplaner bör upprättas i samråd med SMHI så att långsiktighet uppfylls.
  • Nya upphandlingsformer av klimatrelaterade frågor som inryms inom LOU bör tas fram.
  • God klimatprestanda måste ge en konkurrensfördel för byggherrar och entreprenörer i samband med markanvisningar eller kommunala anbudstävlingar.
  • Kommuner och myndigheter måste verka för att klimatredovisningar ska standardiseras för att på så sätt kunna bli jämförbara på samma sätt som ekonomiska årsredovisningar.
  • Det är också dags att börja prioritera effekt (kW) och inte enbart energi i form av kilowattimmar (kWh).

Enligt SMHI:s klimatrapport har endast ett fåtal av Sveriges 290 kommuner en klimatstrategi. De flesta kustkommunerna i Sverige planerar inte för en havsnivåhöjning över en meter på hundra års sikt trots att det finns vetenskapliga studier som tyder på högre nivåer. Klimatförändringarna uppfattas fortfarande av många lokalpolitiker som något abstrakt, något som eventuellt händer långt fram i tiden. Långsiktiga dyra investeringsbeslut utanför mandatperioden utgör ett hinder. Samtidigt har många mindre kommuner svårt att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna till följd av att de saknar tillräcklig kompetens och resurser. Kanske är det därför nödvändigt med en ny Klimatmyndighet som avlastar länsstyrelserna och centralt får till uppgift att bevaka och hjälpa kommunerna med rådgivning. Byggbolagen måste också ta sitt ansvar och vidta de åtgärder som krävs. Vi kan inte längre låtsas att klimatproblemen inte finns. Att blunda, avvakta och se är ingen lösning. Någonting måste göras redan i dag.

Johnny Kellner, Energi- och klimatstrateg

 

Dela på social medier

 
 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Krönikor"

Krönika

Det liberala folkhemmet

Linda Jonsson

På 1930-talet – när demokratin slagit igenom och arbetarrörelsen växte – gick det inte längre att ignorera de orättvisa boendeförhållandena. Situationen var densamma i stora delar av västvärlden men lösningarna såg olika ut. I veckans krönika beskriver Linda Jonsson, analytiker på Veidekke, hur det parallellt med det svenska folkhemmet byggdes en liberal motsvarighet i Australien. Historien vittnar om att den som tar det bostadspolitiska initiativet också har fått den politiska makten. I Sverige växer bostadsklyftan sig allt större; vem kommer att ta det bostadspolitiska initiativet den här gången?

Läs vidare »

Krönika

Arkitektkåren – en del av orsaken till bostadsbristen?

Jerker Söderlind

Kan en del av bostadsbristen bero på att medborgare överklagar förslag till nya bostäder för att de tycker att de nya hus de ska få som grannar är fula? Går det rentav att skylla arkitekterna för en del av bostadsbristen? Det undrar arkitekten Jerker Söderlind som genom att studera två arkitekturpriser undrar om det som arkitekterna prisar verkligen är vad medborgarna önskar.

Läs vidare »

Krönika

Regeringen ökar osäkerheten

Lennart Weiss

Idag meddelade regeringen att finansinspektionens förslag till ytterligare amorteringskrav ska genomföras från den 1 mars nästa år, detta trots att förslaget sågats i flera remissinstanser. På presskonferensen svarade Per Bolund svävande på frågor runt regeringens konsekvensanalys. Regeringen och Finansinspektionen underskattar konsekvenserna för Stockholm och Mälardalsregionen och riskerar att förstärka den nuvarande oron på bostadsmarknaden, skriver Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke.

Läs vidare »

Krönika

Det är byggandet och inte priserna som bör vara debattens fokus

Stefan Attefall

Debatten kretsar idag kring bostadsprisernas utveckling. Priser som till följd av de goda makroekonomiska förutsättningarna inte kommer att förändras dramatiskt. Genom fixeringen vid prisernas utveckling missar vi dess effekt på bostadsbyggandet, vilket är prisutvecklingens verkligt problematiska konsekvens. Det skriver Stefan Attefall, strategisk rådgivare och fd bostadsminister.

Läs vidare »

Krönika

När politiken kapitulerat…

Lennart Weiss

När politiken kapitulerat för bostadsfrågan håller myndigheterna i taktpinnen. Resultatet är kreditrestriktioner som inte bara hämmar byggandet utan också gör det allt svårare för dem som står längst från bostadsmarknaden att ta sig in. Det skriver Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke Sverige.

Läs vidare »

Krönika

En ingenjör i skogen är viktigare än tio baristor i Stockholm

Ulf Perbo

Det är inte bara i storstäder innovationskraft skapas. De företag vars innovativa miljöer svensk ekonomi och utveckling länge lutat mot återfinns inte sällan i mindre städer eller rentav i skogen. Att hela Sverige ska leva bör således vara en viktig del av den nationella bostadspolitiken, skriver Ulf Perbo, idag näringspolitisk chef på Transportföretagarna, tidigare statssekreterare för bostadsfrågor och chefekonom på Sveriges Byggindustrier.

Läs vidare »

Krönika

Så bygger vi Sverige attraktivt, sunt och säkert

Catharina Elmsäter-Svärd

Byggtakten är fortfarande inte i nivå med befolkningsökningen. Fler måste få möjlighet att känna det framtidshopp vi människor gör när vi har ett jobb att gå till, en bostad att bo i och goda möjligheter att resa däremellan. Det skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier.

Läs vidare »

Krönika

Markfrågan: Dags att ta grundlagen på allvar!

Hans Lind

Kommunernas sätt att hantera planläggningen av mark strider mot grundlagen, i vilken det står att det allmänna ska trygga rätten till bostad. En liten småhustomt i utkanten av en större stad kostar 2-3 miljoner. Kostnaden för infrastruktur och att ta jord- eller skogsbruksmark i anspråk borde inte vara högre än att slutpris till kund skulle kunna vara 500 000 kr.  Skillnaden däremellan är en konsekvens av den utbudsbrist som kommunerna genom sitt markmonopol skapar, skriver Hans Lind, professor i fastighetsekonomi.

Läs vidare »

Krönika

Det händer om det vänder

Ulf Perbo

I maj förutspådde Ulf Perbo i en krönika här på bostadspolitik.se att bostadspriserna skulle sjunka. På Stockholms bostadsmarknad är det nu ett faktum. Under hösten har priserna stagnerat eller sjunkit något. Bostadsmarknaden håller andan. Vad skulle egentligen ske om det på allvar vänder? I Veckans krönika beskriver Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen, konsekvenserna.

Läs vidare »

Krönika

Så bygger vi det nya klassamhället

Lennart Weiss

De kreditrestriktioner som redan införts och de som skymtar vid horisonten drabbar de unga och ekonomiskt svaga absolut hårdast. Dessutom ställs krav på amortering i en takt som saknar rationella argument, lån är till för att möjliggöra för individer och företag att sprida kostnaderna över en livscykel. Genom restriktionerna ”växer ett nytt klassamhälle fram med boendet och tillgången till ”gamla pengar” som ett av dess viktigaste kännetecken.” skriver Lennart Weiss, Kommersiell direktör på Veidekke.

Läs vidare »

Krönika

Vad är bostadspolitik i vår tid?

Håkan Bengtsson

”Ett viktigt skäl till att bostaden också måste vara en politisk fråga är att de ekonomiska teorierna om jämvikt på marknaden inte håller streck i verkligheten. Samtidigt som bostadssektorn förstås är infogad i marknadsekonomin krävs politiska insatser för att en maximalt stor andel av befolkningen ska kunna bo och leva i en bra bostad”, skriver veckans krönikör Håkan Bengtsson. Håkan är grundare och VD för tankesmedjan Arenagruppen och räknas som en av socialdemokraternas mest inflytelserika idédebattörer.

Läs vidare »

Krönika

Har vi råd att göra om samma misstag?

Jan Jörnmark

De regleringar av både hyres- och bostadsrättsmarknaden som präglade Stockholms bostadsmarknad under efterkrigstiden fram till 70-talet skapade, tillsammans med de stora subventionerna för att bygga ut staden, ohållbara kostnader för infrastruktur samtidigt som politiken hämmade Sveriges tillväxt. ”När Peter Eriksson nu åter väckt frågan om att bygga nya städer i skogarna mellan Stockholm, Uppsala och Nynäshamn finns det goda skäl att fundera över varför samma strategi avbröts i början av 1970-talet”, skriver veckans krönikör Jan Jörnmark.

Läs vidare »

Krönika

Vem har makten i bostadsköpet?

Emma Persson

Kvinnor är inte sämre på att ta ansvar för bostaden och dess finansiering, de är inte heller sämre på att hantera en borrmaskin. Det handlar bara om erfarenhet, kultur och gamla hjulspår. ”Ett jämställt ägande och att kräva att stå på lagfarten för det hus man köper och bor i borde vara självklart”, skriver Emma Persson, boendeekonom på SBAB, i veckans krönika.

Läs vidare »

Krönika

Kommer det vi bygger idag snart att stå tomt?

Maria Pleiborn

Just nu jublar politikerna över att vi bygger mer än på länge i Sverige. Det har nämligen blivit en etablerad sanning att vi behöver 710 000 nya bostäder. Men vad kommer politikerna att säga när Boverkets nya prognoser visar att de bostäder vi bygger idag snart kommer att stå tomma? Veckans krönikör Maria Pleiborn, demograf på WSP, skriver om hur politiken försvårar de demografiska prognoserna och riskerna det leder till.

Läs vidare »

Krönika

Så kan vi bygga 40 % fler lägenheter

Matilda Bäcklund och Mårten Lindström

I en rykande färsk studie framgår att det går att bygga upp till 40 % fler lägenheter i ett redan planerat bostadsområde med bibehållen god standard om bland annat kraven på ljus, buller och tillgänglighet ses över. I veckans krönika beskriver studiens författare, Mårten Lindström och Matilda Bäcklund, vad som har gått snett och hur det går att åtgärda!

Läs vidare »

Krönika

Bostadspolitiken måste hantera elefanten i rummet

Jan Åman

Den 14:e juni presenteras Framtidslabbet på Politikerveckan Järva. Att lanseringen sker just där är allt annat än en slump. Det handlar om att uppdatera lösningar för de grundläggande mänskliga behoven, skriver veckans krönikör, Jan Åman, Creative Director i A Lab och A house och f.d. initiativtagare till ”Stockholm at large” och ”samtalslaboratoriet” Färgfabriken.

Läs vidare »

Krönika

Bostadsbubblan som snart ska brista – en vald sanning

Lennart Weiss

Gång på gång målar media upp en bild av Sverige i en bostadsbubbla. Utan granskning används dåliga analyser som faktaunderlag för nyheter om bubblan som snart ska spricka. Det menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke. I veckans krönika bemöter han de dåligt underbyggda argumenten och reder ut de vanliga missförstånden.

Läs vidare »

Krönika

Dags för en rejäl höjning av bostadsbidraget

Stefan Attefall

Bostadsbidraget är fördelningspolitiskt träffsäkert och fyller en viktig funktion för ekonomiskt svaga grupper. Bidraget har dock urholkats kraftigt under de senaste 20 åren och fungerar idag i praktiken som en förlängning av försörjningsstödet. Det finns starka motiv att ompröva synen på bostadsbidraget och göra det till en central del av en fungerande bostadspolitik, menar Stefan Attefall.

Läs vidare »

Krönika

Ulf Perbo – ”Nu kommer nedgången”

Ulf Perbo

1989 förutspådde Ulf Perbo 90-talets bostadskrasch i SvD (se bild), nu förutspår han en ny nedgång. Enligt Perbo har vi ingen bostadsbubbla i formell bemärkelse, utan likt vid bostadskraschen på 90-talet är en nedgång driven av fundamenta att vänta. De samhällsekonomiska konsekvenserna är dock desamma, fallande byggpriser och en minskad konsumtion. I veckans krönika beskriver han de fundamentala problem som ger upphov till hans oro, han hade rätt 1991 har han det också 2017?

Läs vidare »

Krönika

Får vi en bättre fungerande bostadsmarknad om äldre flyttar ”hemifrån”?

Maria Pleiborn

Ett mål för vår äldrepolitik i Sverige har länge varit att äldre ska få möjlighet att bo kvar hemma så länge som möjligt. Det är önskvärt både för de själva och för samhället som helhet. Ålderdomshem har avvecklats och på senare år även äldrebostäder av annan form i en rasande takt. I stället har vi byggt ut hemtjänsten och gett möjlighet att bygga om äldres bostäder för bättre tillgänglighet. Är det en hållbar politik på sikt? Det undrar veckans krönikor Maria Pleiborn, demograf och senior rådgivare på WSP.

Läs vidare »

Krönika

Därför misslyckades S-kongressen med att lösa bostadsfrågan

Kristina Alvendal

Kristina Alvendal, stadsbyggnadsexpert och fd moderat statsbyggnads- och fastighetsborgarråd, kritiserar socialdemokraterna för dess brist på självinsikt inför och under kongressen i april. Partiernas kongresser eller stämmor är tänkta att vara ett forum för medlemmarnas åsikter att komma fram men i praktiken är det partistyrelsen som bestämmer menar Alvendal. För att lösa bostadskrisen krävs nytänkande och mod att ifrågasättande gamla sanningar, bristen på det är enligt veckans krönikör orsaken till kongressens fruktlöshet.

Läs vidare »

Krönika

Paketeringsutredningen kan leda till lägre bostadsbyggande

Bo Nordlund

Bo Nordlund, Tekn. dr samt Redovisnings- och värderingsspecialist på fastigheter, beskriver väntan på paketeringsutredningen som en nagelbitare för branschen. Trots att förslaget mött stor kritik kommer det att skickas ut på remiss. I veckans krönika delar Nordlund med sig av sina reflektioner och de tänkbara effekterna på transaktionsintensiteten och fastigheternas värde.

Läs vidare »

Krönika

Stuprörstänkande och brist på kunskap kan få oöverblickbara konsekvenser

Kunskapen om hur bostadsmarknaden är ofta låg bland de politiker och myndigheter som hanterar olika delfrågor inom bostadspolitiken. Det gör att man inte inser vilka oöverblickbara konsekvenser som inträffa, i all synnerhet om flera olyckliga åtgärder skulle råka vidtas samtidigt. Vad som krävs är fler ”hängrännor”, d v s ökad kunskap och en helhetssyn när det gäller bostadsmarknadens funktionssätt, skriver f d bostadsminister Stefan Attefall.

Läs vidare »

Stäng fönstret