Krönika

Klimatförändringarna och byggandet – dags att ta ansvar!

Johnny Kellner

Klimatförändringarna kan komma att drabba kommunerna hårt. Det är inte bara så att planerade och befintliga bostäder riskerar att stå i vatten när sjö- och havsvattennivån höjs utan också dricksvattenförsörjningen riskerar att slås ut. Därför måste både kommunerna och byggbranschen ta sitt ansvar för att förhindra förödande konsekvenser av de klimatförändringar som inte går att undvika och se till att klimatpåverkan framöver minskar dramatiskt. Det skriver Energi- och klimatstrategen Johnny Kellner.


Världens klimatforskare är till 95 procent överens om att klimatet håller på att förändras oavsett om det beror på mänsklig påverkan eller ej. Även Sverige märker av klimatförändringarna. Vi kommer framöver att utsättas för kraftigare översvämningar, förändrade nederbördsmönster, varmare klimat, stigande havsnivåer och en ökad frekvens av extrema vädersituationer. En konsekvens av detta är att kommunerna redan nu måste ta hänsyn till ett förändrat klimat vid upprättande av översikt- och detaljplaner vid planering av bostäder och infrastruktur. Även för den befintliga bebyggelsen måste planering ske.

Samhället måste förbereda sig på att hantera ett förändrat klimat trots de osäkerheter som råder kring hur snabb och omfattande förändringen av vattennivån kommer att bli för både hav och stora vattendrag. Kartläggningen av kommunala planeringsdokument visar att det finns stora brister i dagens planering hos många kommuner. Framtida bostadsbebyggelse som ligger i riskzonen måste kanske till exempel utformas utan lägenheter i bottenvåningarna där i stället parkeringsplatser och lokaler kan inrymmas. Då riskeras enbart egendomsskador.

Den huvudsakliga orsaken till att havsytenivån stiger är att vattnet expanderar när det blir varmare och att smältande glaciärer och inlandsisar påverkar nivån. National Aeronautics and Space Administration (NASA) släppte en ny rapport i september 2015 gällande höjningen av världens havsnivåer och konstaterar att havsnivån har stigit med närmare åtta centimeter sedan 1992. De tre senaste decennierna visar att det sannolikt är den varmaste perioden på norra halvklotet under de senaste 1400 åren. Enbart i Stockholm har temperaturen ökat med 1,1 grader under en 30 års period. FN:s klimatpanels (IPCC) senaste utvärdering 2014 av kunskapsläget visar att havet kan komma att stiga med mer än en meter under detta sekel beroende på ökade utsläpp av klimatgaser, ett scenario som väl överensstämmer med NASA:s rapport. Hänsyn har då inte tagits till konsekvenserna av tröskeleffekter när isen smälter och när mörkare hav utan is inte längre kan reflektera solljuset vilket ger ytterligare stegrande temperaturer. Dessa scenarier är i dag osäkra och svåra att beräkna.

Södra Sverige riskerar att drabbas hårt. Framtida högvattenstånd i till exempel Blekinge och Skåne med 100 års återkomsttid har SMHI beräknat till nivåer mellan 1,86 och 2,29 meter i värsta scenariot. De områden som förväntas drabbas av de högsta nivåerna är Skånes sydkust. Göteborgs stad är den kommun som ligger i framkant i sin planering, något som andra kommuner borde studera. I norra Sverige kompenseras hittills havsnivåhöjningen av landhöjningen.

Också stora vattendrag kommer att drabbas. Hur kan vi förhindra att Mälaren, som ger dricksvatten till över två miljoner människor, förvandlas till en bräckt havsvik? Flera kommuner kring Mälardalen och Saltsjön planerar att exploatera strandnära lägen för nya bostadsområden, Norra Djurgårdsstaden och Hammarby Sjöstad i Stockholm är några aktuella exempel. Stockholms stad har med hjälp av SMHI uppskattat att Mälaren med den nya Slussen klarar en havsnivåhöjning på ungefär en halv meter. Högvattnet i december år 2000 låg på 1,42 meter och var då ytterst nära att tränga ner i Stockholms tunnelbanesystem i Gamla stan. Redan vid nivåer strax över 1,5 meter finns risk för skador på bostäder, infrastruktur, vattenförsörjning och andra samhällsviktiga funktioner i Stockholmsområdet och för kommuner runt Mälaren.

Klimatförändringar med ökade vattenflöden ökar också risken för föroreningar av dricksvattnet och påskyndar behovet av ett teknikskifte. Ledningsnäten för avlopp och dagvatten anses i dag ha tillräckliga dimensioner men vid större nederbördsmängder än vad som är vanligt idag blir sårbarheten i systemen stora. Översvämningar kan medföra att dricksvattenförsörjningen slås ut. Med fler kraftiga skyfall ökar även riskerna för föroreningar i våra vattentäkter inte minst i Mälaren. Höjda vattennivåer kan också leda till att saltvatten tränger in i färskvattenreservoarer.

Vad bör byggsektorn göra?

  • Nyproducerade byggnader och anläggningar bör klimatdeklareras även vad gäller byggprocessen. Den årliga klimatpåverkan från byggsektorn bör kunna minskas från 15 till ca 8 procent av Sveriges totala utsläpp av klimatgaser.
  • Vid upphandling av materialleverantörer bör krav ställas på att också de deklarerar klimat- och energibelastningen av de produkter och transporter som erbjuds.
  • Många åtgärder har vidtagits för att minska energianvändningen vid uppvärmning av bostäder men ny teknik måste också tas fram för att minska varmvattenanvändningen.
  • Byggbodar bör anslutas till fjärrvärme där det är möjligt och bodarna bör förse med ledbelysning, värmeåtervinning och energieffektiv utrustning för klädtorkning.
  • Entreprenören bör svara för kostnader för sin energianvändning under byggproduktionen vilket skapar motiv till energieffektivisering.

Vad bör kommunerna göra?

  • Översikts- och detaljplaner bör upprättas i samråd med SMHI så att långsiktighet uppfylls.
  • Nya upphandlingsformer av klimatrelaterade frågor som inryms inom LOU bör tas fram.
  • God klimatprestanda måste ge en konkurrensfördel för byggherrar och entreprenörer i samband med markanvisningar eller kommunala anbudstävlingar.
  • Kommuner och myndigheter måste verka för att klimatredovisningar ska standardiseras för att på så sätt kunna bli jämförbara på samma sätt som ekonomiska årsredovisningar.
  • Det är också dags att börja prioritera effekt (kW) och inte enbart energi i form av kilowattimmar (kWh).

Enligt SMHI:s klimatrapport har endast ett fåtal av Sveriges 290 kommuner en klimatstrategi. De flesta kustkommunerna i Sverige planerar inte för en havsnivåhöjning över en meter på hundra års sikt trots att det finns vetenskapliga studier som tyder på högre nivåer. Klimatförändringarna uppfattas fortfarande av många lokalpolitiker som något abstrakt, något som eventuellt händer långt fram i tiden. Långsiktiga dyra investeringsbeslut utanför mandatperioden utgör ett hinder. Samtidigt har många mindre kommuner svårt att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna till följd av att de saknar tillräcklig kompetens och resurser. Kanske är det därför nödvändigt med en ny Klimatmyndighet som avlastar länsstyrelserna och centralt får till uppgift att bevaka och hjälpa kommunerna med rådgivning. Byggbolagen måste också ta sitt ansvar och vidta de åtgärder som krävs. Vi kan inte längre låtsas att klimatproblemen inte finns. Att blunda, avvakta och se är ingen lösning. Någonting måste göras redan i dag.

Johnny Kellner, Energi- och klimatstrateg

 

Dela på social medier

 
 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Krönikor"

Krönika

Ännu mer symbolpolitik

Centerpartiet och Liberalernas krav på ”friare hyressättning” är verkningslösa. De kan möjligen bidra till att det byggs fler dyra hyresrätter där det idag byggs dyra bostadsrätter men att tro att det blir någon markant skillnad är naivt. Det skriver Stefan Attefall, Rådgivare, föreläsare och bostadsdebattör.

Läs vidare »

Krönika

Jörnmark: med en dåres envishet springer vi i fel riktning

Efter 25 år av växande städer, strålande tillväxt och goda statsfinanser tycks vi, med en dåres envishet, ha bestämt oss för att köra tillbaka i gamla hjulspår. De kapitalmarknadsvårdande myndigheterna oroar sig för skuldsättningen, inte bara hos hushållen utan också hos företagen. En allt striktare reglering lämnar snart bara en förödande utväg – statlig finansiering av bostäder. Det skriver Jan Jörnmark, som är docent i ekonomisk historia, i en krönika.

Läs vidare »

Krönika

Sveriges arkitekter är en samhällsfara

Sveriges arkitektkår är en sekt, en samhällsfara och en av orsakerna till den i Sverige utbredda bostadsbristen. Vid sidan om förvaltare av pensionsfonder och telefonförsäljare är arkitekterna den yrkesgrupp som bidrar minst till ekonomisk effektivitet och mänsklig hederlighet. Denna yrkesgrupp åsamkar för egen vinnings och fåfängas skull flest medborgare långvarig och icke reparabel olycka. Det skriver arkitekten Jerker Söderlind i veckans krönika.

Läs vidare »

Krönika

Därför kan du få 10–15 bilar till priset av en ny bostad

Det är inte främst kreditrestriktionerna som skapat problemen på bostadsmarknaden utan det är bristen på marknadsmekanismer. Genom att avskaffa kommunernas planmonopol och hyressättningssystemet skulle boendemöjligheter skapas för såväl fattig som rik. Det skriver Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen och f.d. statssekreterare med ansvar för bostadsfrågor.

Läs vidare »

Krönika

Hyresrätten – ett andra klassens boende

Stefan Attefall

Mellan 1998 och 2015 gick andelen inkomstfattiga som bor i kommunal hyresrätt från 12 till 27 procent. Mönstret är tydligt, sedan skatteomläggningen i början av 90-talet har hyresrätten tappat i attraktionskraft och liknar allt mer ett andra klassens boende. Hyresrätten har inte råd med fler ogenomtänkta skatteomläggningar, det skriver Stefan Attefall, fd bostadsminister.

Läs vidare »

Krönika

Borg och myndigheterna skriver fel recept för bostadspolitiken

Lennart Weiss

Anders Borg och våra ledande myndigheter gör sig inte bara skyldiga till faktafel. De levererar också fel lösningar. Kreditrestriktioner och marknadshyror förvärrar endast bostadskrisen, skriver Lennart Weiss som menar att initiativet nu måste tillbaka till politikerna.

Läs vidare »

Krönika

Vi klarar klimatomställningen – inte för att vi måste, utan för att vi vill

Smidig transport är en förutsättning för att vardagspusslet ska gå ihop, det vi behöver är dock inte per definition en egen bil utan mobilitet – transportmedel anpassade för och tillgängliga vid behov. Det skriver Anna Lindén, projektledare för 2030-sekretariatet, och Mattias Goldmann, vd tankesmedjan Fores.

Läs vidare »

Krönika

Anders Borg och hans bostadspolitiska villfarelser

Lennart Weiss

Efter ett par veckors semester är Lennart Weiss tillbaka, uppenbarligen både utvilad och på stridshumör. I veckans ledare får Anders Borg sina fiskar varma. Borg gör en felaktig problemanalys på flera punkter och om politikerna lyssnar på hans recept kan en ny fastighetskris stå för dörren, menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke Sverige.

Läs vidare »

Krönika

Det kommer att gå fel, låt oss minimera konsekvenserna

Allt vi vet är att det inte kommer att gå som vi tänkt. För att minimera konsekvenserna av kommande misslyckanden bör vi testa projekt i liten skala först och överlåta så mycket av beslutsfattande och planering som möjligt till dem som tar den finansiella risken. Det skriver Ingemar Bengtsson, som är Universitetslektor i Fastighetsvetenskap vid Lunds universitet, i en krönika.

Läs vidare »

Krönika

Den mäktiga medelklassen – bostadspolitikens absolut största hinder

Linda Jonsson

Politikerna räds medelklassen så pass mycket att de abdikerat från sitt ansvar för både hyres-, villa- och bostadsrättsmarknaden. Och deras ovilja att stöta sig med väljargruppen blir tyvärr än större under det rådande politiska läget. Det skriver Linda Jonsson, analytiker på Veidekke Sverige.

Läs vidare »

Krönika

Vi behöver fler rubriker om den sjuka hyresrättsmarknaden

Johanna Kull

Vi matas med mängder av rubriker om bostadsprisernas utveckling. För de unga spelar det dock ingen roll om priset på en etta går ner från 3 till 2,8 miljoner, de har ändå inte pengarna som krävs till kontantinsatsen. Vi bör istället lägga fokus på att förändra hyressättningssystemet, denna krigsrelik som sätter käppar i hjulen för unga personer i storstäderna som saknar familjeförmögenhet och rätt kontakter. Det skriver Johanna Kull, sparekonom Avanza.

Läs vidare »

Krönika

Priset på villor och bostadsrätter regleras – med förödande konsekvenser

Linda Jonsson

Det är inte bara priserna på hyresrättsmarknaden som regleras, sedan finanskrisen prisregleras också marknaden för villor och bostadsrätter allt hårdare. Konsekvenserna är likt av hyressättningssystemet; inlåsningseffekter, ett minskat bostadsbyggande och en bostadsmarknad med höga murar där de som redan är inne gynnas på bekostnad av dem som står utanför. Det skriver Linda Jonsson, analytiker på Veidekke.

Läs vidare »

Krönika

Bakom siffror och prognoser döljer sig människor som påverkas av en dåligt fungerande marknad

Kvinnor med normalinkomst som vill separera kan i många kommuner inte köpa en bostad åt sig och sina barn, män i samma situation har desto större förutsättningar. Den dysfunktionella bostadsmarknaden hindrar både samhällets och enskilda individers utveckling. Det skriver Claudia Wörmann, Boendeekonom på SBAB.

Läs vidare »

Krönika

Myten om den billiga hyresrätten

Linda Jonsson

När Lennart är på semester dansar högerspöket på bordet. För ett par veckor sedan skrev Linda Jonsson, analytiker på Veidekke, en artikel på temat ”Därför fungerar inte hyressättningssystemet”. Denna vecka beskriver hon hur hyressättningssystemet göder idén om att bygga ”billiga hyresrätter” och slår hål på myten om dess existens.

Läs vidare »

Krönika

Svenskarna vill bo i punkthus och handla i köpcentrum

Ulf Perbo

Att 85 procent av svenskarna bor i städer är en myt. Debatten måste utgå från verkligheten, majoriteten av svenskarna vill och kommer även i framtiden att bo i punkthus och handla i externa köpcentrum. Endast genom att acceptera det kan vi få en dialog om det som är viktigt – hur svenskarnas livsstil kan bli mer hållbar. Det skriver Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen, i veckans krönika.

Läs vidare »

Krönika

Tjänstefel av journalisterna

Stefan Attefall

I valrörelsen lyste de bostadspolitiska frågorna med sin frånvaro, journalisternas ointresse är snarast att betrakta som tjänstefel. Hyresgästföreningen gjorde ett försök att driva frågan om marknadshyror, problemet var bara att motstånd saknades. Vi kommer att få blocköverskridande samtal om bostadspolitiken men vad som mynnar ut från dem avgörs av de stora partiernas eftervalsanalys. Det skriver Stefan Attefall, strategisk rådgivare och fd bostadsminister.

Läs vidare »

Krönika

Tyst i bostadsfrågan? Tack för det…

Lennart Weiss

Bostadsfrågan har lyst med sin frånvaro i valrörelsen. Feghet och bristande probleminsikt säger vissa. Delvis sant men kanske finns ett annat mönster och andra motiv som kan bana väg för breda grepp efter valet, menar Lennart Weiss, (s)-märkt bostadsdebattör och kommersiell direktör på Veidekke.

Läs vidare »

Krönika

Därför fungerar inte hyressättningssystemet

Linda Jonsson

Varför har den svenska hyresmarknaden världens längsta köer? Hyressättningssystemet är invecklat, det är flera lagar som samspelar. Linda Jonsson, analytiker på Veidekke, förklarar på ett pedagogiskt sätt hur hyressättningssystemet fungerar i praktiken och vad hon tycker bör förändras.

Läs vidare »

Krönika

Bagdad Bob går igen…

T.v. Mohammed Said as-Sahaf (Bagdad Bob), t.h. finansmarknadsminister Per Bolund.

I en aktuell intervju i Svenska Dagbladet säger Per Bolund att den bild som vissa försökt måla, av att amorteringskraven skulle dra proppen ur bostadsmarknaden ”visat sig fullständigt felaktigt”. Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke menar att Per Bolund har helt fel och menar att Per Bolunds retorik kvalificerar för en jämförelse med Iraks förre informationsminister Mohammed Said as-Sahaf, även känd som Bagdad Bob.

Läs vidare »

Krönika

En lagom promenad mot en fungerande bostadsmarknad

Ulf Perbo

Att likt nu, springa på alla bollar i hög hastighet, orsakar tvära kast på bostadsmarknaden och skapar därmed oro för hushållen. Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen och f.d. statssekreterare med ansvar för bostadspolitiska frågor, efterfrågar att nästa regering istället ta sig an frågorna med taktiken lagom och går från att irra runt till att promenera – i rätt riktning.

Läs vidare »

Ledare

Finns den politiska viljan och vilken väg..?

Lennart Weiss

Med 15 förslag över fem områden levererade den socialdemokratiska expertgruppen i veckan ett samlat program för en ny social bostadspolitik. I veckans ledare beskriver Lennart Weiss arbetsgruppens utgångspunkter för en ny social bostadspolitik och manar till bred debatt om framtidens bostadspolitik. ”Annars kan vi snart tvingas till paniklösningar som leder till ett samhälle som vi inte vill ha”, skriver Weiss.

Läs vidare »

Krönika

Önskas lägre hyror krävs statliga stöd och ständiga vakanser

Martin Hofverberg

Om lägre hyror för slutkund är målet är åtgärder för att sänka produktionskostnaderna inte vägen framåt. Det finns bara två sätt att sänka hyrorna för nyproducerade lägenheter; att införa en statlig reglering av dem eller, vilket jag förespråkar, att genom statliga stöd se till att det finns ett överutbud av lägenheter. Det skriver veckans krönikör, Martin Hofverberg som är chefsekonom på Hyresgästföreningen.

Läs vidare »

Krönika

Utformningen av bostaden är en privat angelägenhet

Matilda Bäcklund

Bostadspolitik bör handla om att säkra lägsta godtagbara standard, i övrigt är utformningen av bostaden en privat angelägenhet. Det skriver arkitekten Matilda Bäcklund som med ett talande exempel visar på det absurda i att kraven på utformning endast gäller vid produktionstillfället, efter tillträdet kan köparen blåsa ut lägenheten och utforma den som hen önskar.

Läs vidare »

Krönika

Trygghetsboende löser rörligheten på bostadsmarknaden

Stefan Attefall

Befolkningen utgörs av alltfler personer över 80 år. Genom subventioner till trygghetsboenden kan de äldres livskvalité höjas och kommunernas kostnader sänkas samtidigt som rörligheten på bostadsmarknaden ökar. Något som kanske rentav skulle ge större effekt än marknadsmässiga hyror och sänkt reavinstskatt, det skriver Stefan Attefall, strategisk rådgivare och f.d. bostadsminister.

Läs vidare »

Krönika

Vilse i pannkakan

Lennart Weiss

Riksbanken och finansinspektionen har misslyckats. Nu försöker de dölja sina snedsteg med hjälp av argument som baserar sig på tillrättalagd statistik, svepande och svagt underbyggda analyser och politiskt tyckande om bostadsmarknaden. Det skriver Lennart Weiss i en krönika efter att Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen, i veckan gjort en av få offentliga presentationer om sin syn på bostadsmarknaden.

Läs vidare »

Krönika

3 konkreta åtgärder som skulle göra det enklare för unga på bostadsmarknaden

Johanna Kull

Unga vuxna blir alltmer beroende av sina föräldrar för att de ska kunna ta sig in på bostadsmarknaden. Debatten behöver därför riktas om, mot de unga som varken har en halv miljon i eget kapital eller föräldrar med låneutrymme i förortsvillan. Det skriver Johanna Kull, Sparekonom på Avanza, som också föreslår tre konkreta åtgärder som skulle göra det enklare för unga att köpa en bostad.

Läs vidare »

Krönika

Har Göran Persson haft rätt hela tiden?

Ulf Perbo

Somliga vill bo i täta städer med urbana kvalitéer men majoriteten är nöjda med att ha stadens fördelar på pendelavstånd och uppskattar istället villalivet. Det som byggs nu anklagas för att vara ohållbart ur ett socialt perspektiv. Det kanske är dags att använda all den mark som omger våra storstäder och bygga överkomliga villor? Ett nytt folkhem? Det undrar Ulf Perbo, näringspolitisk chef Transportföretagen och f d statssekreterare med ansvar för bostadsfrågor.

Läs vidare »

Krönika

Dags att vända blicken västerut

Johan Trouvé

När byggkonjunkturen börjar vika i Stockholm är det dags att vända blicken västerut. I Göteborg finns efterfrågan, investeringsviljan och central byggbar mark. Den politiska förlamningen börjar släppa och göteborgarna är positiva till att det byggs. Det skriver Johan Trouvé, Vd Västsvenska Handelskammaren.

Läs vidare »

Krönika

Livsomvälvande problem kräver unika lösningar

Emma Persson

Livet är fullt av överraskningar och ibland innebär det att bostadsbehovet förändras. Vi tänker ofta på det i positiv bemärkelse, ett nyförälskat par som behöver en större bostad och på sikt kanske ytterligare rum för barn. Men ofta är det också separationer eller rentav dödsfall som förändrar bostadsbehovet. I de fallen är en extra försäkring i form av sparkapital och en plats i hyresrättskön bra att ha men Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, efterlyser också möjlighet till fler undantag i kreditgivningen.

Läs vidare »

Krönika

Årets bolånerapport – en ökad motståndskraft men fortsatt bekymrade myndigheter

Ted Lindqvist

Årets bolånerapport visar att de svenska hushållens belåningsgrad sjunker och att deras förmåga att betala sina räntekostnader också om räntorna stiger är goda. Trots det skriver finansinspektionen att de är fortsatt oroliga för hushållens skuldsättning. En obefogad oro skriver Ted Lindqvist, VD på analysföretaget Evidens.

Läs vidare »

Krönika

Miljardregn till kommuner som följer lagen

Linda Jonsson

Regeringen delar ut miljarder i bonus till kommuner som belöning för att de följer lagen. En satsning som boostar statistiken för antalet påbörjade lägenheter. Vilket som av en händelse är den statistik regeringen refererar till när de kallar sin byggpolitik för lyckad. Vad som tycks ha gått regeringen förbi är att det är hushållens förmåga att efterfråga som avgör hur många bostäder som byggs, inte antalet startbesked som kommunerna gett. Det skriver Linda Jonsson, analytiker på Veidekke, i en krönika.

Läs vidare »

Krönika

Attefall: Det spelar ingen roll om du röstar rött eller blått i kommunvalet

Stefan Attefall

Det är inte partifärgen på kommunens ledande parti som avgör om det byggs bostäder eller inte. Det är de ledande kommunpolitikernas förståelse för bostadsfrågorna, dess vilja att prioritera bostadsbyggandet och förmåga att skapa en drivande tjänstemannaorganisation som är avgörande. Det skriver Stefan Attefall i veckans krönika.

Läs vidare »

Krönika

Planmonopolet ger färre och dyrare bostäder

Ingemar Bangtsson

Monopolet leder till en ineffektiv planprocess. En alternativ planläggning bör därför erbjudas i de fall kommunen inte planlägger inom skälig tid. Det skriver Fil.dr Ingemar Bengtsson, fastighetsvetenskapliga institutionen vid Lunds Universitet.

Läs vidare »

Krönika

Dags att plocka upp kronan?

Linda Jonsson

Politikerna har abdikerat till förmån för finansinspektionens makrotillsyn. Något som kommer att leda till ett minskat byggande med 25-30 procent de kommande åren. Om 199 dagar går regeringen till val med ett kraftigt sjunkande bostadsbyggandet och en akut bostadsbrist. Hur avser allianspartierna svara på det? Det undrar veckans krönikör, Linda Jonsson, analytiker på Veidekke och fri moderat debattör.

Läs vidare »

Krönika

Om det bara fanns en fastighet på jorden

Robin Rushdi Al-Salehi

Om det bara fanns en fastighet på jorden, den absolut sista fastigheten, hur skulle vi då använda och förvalta den? I veckans krönika skriver Robin Rushdi Al-Salehi, hållbarhetsförvaltare på Hemsö, om fastighetsbranschens behov av att anpassa sig till det faktum att jordens resurser inte är oändliga.
Läs vidare »

Krönika

Hyresgästföreningen: Vi behöver inte social housing

Marie Linder och Martin Hofverberg

Sverige behöver inte social housing. Bostadspolitiken är och ska även fortsatt utgöra en del av den generella välfärdspolitiken. Fokus bör ligga på att komma till bukt med de orättvisa villkoren som råder mellan upplåtelseformerna och bristen på finansiering vid lågkonjunktur, det skriver Hyresgästföreningens Marie Linder och Martin Hofverberg.

Läs vidare »

Krönika

Ett gyllene tillfälle att säkra kvalitén

Charlotta Holm Hildebrand

Svängningen på bostadsmarknaden är ett gyllene tillfälle att säkra kvalitén i bostadsbyggandet genom att låta arkitekter bidra med kloka lösningar som är både hållbara och kostnadssänkande. Det skriver veckans krönikör Charlotta Holm Hildebrand, t.f. förbundsdirektör vid Sveriges Arkitekter.

Läs vidare »

Krönika

Ulf Perbo – då vänder det uppåt igen!

Ulf Perbo

Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen och f.d. statssekreterare för bostadsfrågor, har många gånger förr varit framgångsrik i sina spaningar om bostadsmarknadens utveckling. 1989 spådde han 90-talskrisen och i maj i fjol spådde han höstens nedgång. Har han rätt också denna gång?

Läs vidare »

Krönika

Längre försäljningstider – en möjlighet för konsumenterna

Emma Persson

Svenskarna har oroväckande dålig koll på grundläggande ekonomi. Dessutom visar forskning på att människor har en irrationell syn på finansiell risk. Som bostadsköpare bör de längre försäljningstiderna på bostadsmarknaden utnyttjas och ses som en möjlighet att verkligen sätta sig in i de ekonomiska frågorna. Samtidigt måste bankerna, mäklarna och bostadsutvecklarna göra allt som står i deras makt för att förenkla för konsumenterna. Det skriver Emma Persson, boendeekonom på SBAB.

Läs vidare »

Krönika

Attefall: Därför blir bostadspolitiken inte en valfråga

Stefan Attefall

Trots att vår bostad – eller bristen på bostad – är ett av de vanligaste samtalsämnena oss människor emellan och trots att boendeutgiften är den enskilt största utgiften för väljarna så kommer bostadspolitiken inte att bli en valfråga heller den här gången. Frågans komplexitet, de långa ledtiderna och bristen på en öppen konflikt mellan de båda blocken är orsaken, det skriver Stefan Attefall, stretegisk rådgivare och f.d. bostadsminister.

Läs vidare »

Krönika

Politiken abdikerar – ekonombyråkraterna tar över

Lennart Weiss

Regeringens brist på agerande i frågan om finansinspektionens skärpta amorteringskrav är ytterligare ett tecken på en farlig utveckling där politikerna lämnar över alltmer maktbefogenheter till ekonom-byråkraterna. Det menar Lennart Weiss som analyserar den maktpolitiska dimensionen bakom höstens amorteringskrav.

Läs vidare »

Krönika

Det liberala folkhemmet

Linda Jonsson

På 1930-talet – när demokratin slagit igenom och arbetarrörelsen växte – gick det inte längre att ignorera de orättvisa boendeförhållandena. Situationen var densamma i stora delar av västvärlden men lösningarna såg olika ut. I veckans krönika beskriver Linda Jonsson, analytiker på Veidekke, hur det parallellt med det svenska folkhemmet byggdes en liberal motsvarighet i Australien. Historien vittnar om att den som tar det bostadspolitiska initiativet också har fått den politiska makten. I Sverige växer bostadsklyftan sig allt större; vem kommer att ta det bostadspolitiska initiativet den här gången?

Läs vidare »

Krönika

Flyttskatten – ett av många problem på bostadsmarknaden

Bo Söderberg och Bengt Hansson

Reavinstskatten utgör en del av transaktionskostnaden vid en flytt vilket likt det svenska hyressättningssystemet påverkar rörligheten på den svenska bostadsmarknaden negativt. I Sverige är det billigt att bo och dyrt att flytta vilket gör att marknaden gynnar insiders på bekostnad av dem som står utanför. Det skriver Bengt Hansson och Bo Söderberg med anledning av Daniel Waldenströms inlägg på Ekonomistas där han ifrågasätter reavinstbeskattningens effekt på rörligheten.

Läs vidare »

Krönika

Arkitektkåren – en del av orsaken till bostadsbristen?

Jerker Söderlind

Kan en del av bostadsbristen bero på att medborgare överklagar förslag till nya bostäder för att de tycker att de nya hus de ska få som grannar är fula? Går det rentav att skylla arkitekterna för en del av bostadsbristen? Det undrar arkitekten Jerker Söderlind som genom att studera två arkitekturpriser undrar om det som arkitekterna prisar verkligen är vad medborgarna önskar.

Läs vidare »

Krönika

Regeringen ökar osäkerheten

Lennart Weiss

Idag meddelade regeringen att finansinspektionens förslag till ytterligare amorteringskrav ska genomföras från den 1 mars nästa år, detta trots att förslaget sågats i flera remissinstanser. På presskonferensen svarade Per Bolund svävande på frågor runt regeringens konsekvensanalys. Regeringen och Finansinspektionen underskattar konsekvenserna för Stockholm och Mälardalsregionen och riskerar att förstärka den nuvarande oron på bostadsmarknaden, skriver Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke.

Läs vidare »

Krönika

Det är byggandet och inte priserna som bör vara debattens fokus

Stefan Attefall

Debatten kretsar idag kring bostadsprisernas utveckling. Priser som till följd av de goda makroekonomiska förutsättningarna inte kommer att förändras dramatiskt. Genom fixeringen vid prisernas utveckling missar vi dess effekt på bostadsbyggandet, vilket är prisutvecklingens verkligt problematiska konsekvens. Det skriver Stefan Attefall, strategisk rådgivare och fd bostadsminister.

Läs vidare »

Krönika

När politiken kapitulerat…

Lennart Weiss

När politiken kapitulerat för bostadsfrågan håller myndigheterna i taktpinnen. Resultatet är kreditrestriktioner som inte bara hämmar byggandet utan också gör det allt svårare för dem som står längst från bostadsmarknaden att ta sig in. Det skriver Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke Sverige.

Läs vidare »

Krönika

En ingenjör i skogen är viktigare än tio baristor i Stockholm

Ulf Perbo

Det är inte bara i storstäder innovationskraft skapas. De företag vars innovativa miljöer svensk ekonomi och utveckling länge lutat mot återfinns inte sällan i mindre städer eller rentav i skogen. Att hela Sverige ska leva bör således vara en viktig del av den nationella bostadspolitiken, skriver Ulf Perbo, idag näringspolitisk chef på Transportföretagarna, tidigare statssekreterare för bostadsfrågor och chefekonom på Sveriges Byggindustrier.

Läs vidare »

Krönika

Så bygger vi Sverige attraktivt, sunt och säkert

Catharina Elmsäter-Svärd

Byggtakten är fortfarande inte i nivå med befolkningsökningen. Fler måste få möjlighet att känna det framtidshopp vi människor gör när vi har ett jobb att gå till, en bostad att bo i och goda möjligheter att resa däremellan. Det skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier.

Läs vidare »

Krönika

Markfrågan: Dags att ta grundlagen på allvar!

Hans Lind

Kommunernas sätt att hantera planläggningen av mark strider mot grundlagen, i vilken det står att det allmänna ska trygga rätten till bostad. En liten småhustomt i utkanten av en större stad kostar 2-3 miljoner. Kostnaden för infrastruktur och att ta jord- eller skogsbruksmark i anspråk borde inte vara högre än att slutpris till kund skulle kunna vara 500 000 kr.  Skillnaden däremellan är en konsekvens av den utbudsbrist som kommunerna genom sitt markmonopol skapar, skriver Hans Lind, professor i fastighetsekonomi.

Läs vidare »

Krönika

Det händer om det vänder

Ulf Perbo

I maj förutspådde Ulf Perbo i en krönika här på bostadspolitik.se att bostadspriserna skulle sjunka. På Stockholms bostadsmarknad är det nu ett faktum. Under hösten har priserna stagnerat eller sjunkit något. Bostadsmarknaden håller andan. Vad skulle egentligen ske om det på allvar vänder? I Veckans krönika beskriver Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen, konsekvenserna.

Läs vidare »

Krönika

Så bygger vi det nya klassamhället

Lennart Weiss

De kreditrestriktioner som redan införts och de som skymtar vid horisonten drabbar de unga och ekonomiskt svaga absolut hårdast. Dessutom ställs krav på amortering i en takt som saknar rationella argument, lån är till för att möjliggöra för individer och företag att sprida kostnaderna över en livscykel. Genom restriktionerna ”växer ett nytt klassamhälle fram med boendet och tillgången till ”gamla pengar” som ett av dess viktigaste kännetecken.” skriver Lennart Weiss, Kommersiell direktör på Veidekke.

Läs vidare »

Krönika

Vad är bostadspolitik i vår tid?

Håkan Bengtsson

”Ett viktigt skäl till att bostaden också måste vara en politisk fråga är att de ekonomiska teorierna om jämvikt på marknaden inte håller streck i verkligheten. Samtidigt som bostadssektorn förstås är infogad i marknadsekonomin krävs politiska insatser för att en maximalt stor andel av befolkningen ska kunna bo och leva i en bra bostad”, skriver veckans krönikör Håkan Bengtsson. Håkan är grundare och VD för tankesmedjan Arenagruppen och räknas som en av socialdemokraternas mest inflytelserika idédebattörer.

Läs vidare »

Krönika

Har vi råd att göra om samma misstag?

Jan Jörnmark

De regleringar av både hyres- och bostadsrättsmarknaden som präglade Stockholms bostadsmarknad under efterkrigstiden fram till 70-talet skapade, tillsammans med de stora subventionerna för att bygga ut staden, ohållbara kostnader för infrastruktur samtidigt som politiken hämmade Sveriges tillväxt. ”När Peter Eriksson nu åter väckt frågan om att bygga nya städer i skogarna mellan Stockholm, Uppsala och Nynäshamn finns det goda skäl att fundera över varför samma strategi avbröts i början av 1970-talet”, skriver veckans krönikör Jan Jörnmark.

Läs vidare »

Krönika

Vem har makten i bostadsköpet?

Emma Persson

Kvinnor är inte sämre på att ta ansvar för bostaden och dess finansiering, de är inte heller sämre på att hantera en borrmaskin. Det handlar bara om erfarenhet, kultur och gamla hjulspår. ”Ett jämställt ägande och att kräva att stå på lagfarten för det hus man köper och bor i borde vara självklart”, skriver Emma Persson, boendeekonom på SBAB, i veckans krönika.

Läs vidare »

Krönika

Kommer det vi bygger idag snart att stå tomt?

Maria Pleiborn

Just nu jublar politikerna över att vi bygger mer än på länge i Sverige. Det har nämligen blivit en etablerad sanning att vi behöver 710 000 nya bostäder. Men vad kommer politikerna att säga när Boverkets nya prognoser visar att de bostäder vi bygger idag snart kommer att stå tomma? Veckans krönikör Maria Pleiborn, demograf på WSP, skriver om hur politiken försvårar de demografiska prognoserna och riskerna det leder till.

Läs vidare »

Krönika

Så kan vi bygga 40 % fler lägenheter

Matilda Bäcklund och Mårten Lindström

I en rykande färsk studie framgår att det går att bygga upp till 40 % fler lägenheter i ett redan planerat bostadsområde med bibehållen god standard om bland annat kraven på ljus, buller och tillgänglighet ses över. I veckans krönika beskriver studiens författare, Mårten Lindström och Matilda Bäcklund, vad som har gått snett och hur det går att åtgärda!

Läs vidare »

Krönika

Bostadspolitiken måste hantera elefanten i rummet

Jan Åman

Den 14:e juni presenteras Framtidslabbet på Politikerveckan Järva. Att lanseringen sker just där är allt annat än en slump. Det handlar om att uppdatera lösningar för de grundläggande mänskliga behoven, skriver veckans krönikör, Jan Åman, Creative Director i A Lab och A house och f.d. initiativtagare till ”Stockholm at large” och ”samtalslaboratoriet” Färgfabriken.

Läs vidare »

Krönika

Bostadsbubblan som snart ska brista – en vald sanning

Lennart Weiss

Gång på gång målar media upp en bild av Sverige i en bostadsbubbla. Utan granskning används dåliga analyser som faktaunderlag för nyheter om bubblan som snart ska spricka. Det menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke. I veckans krönika bemöter han de dåligt underbyggda argumenten och reder ut de vanliga missförstånden.

Läs vidare »

Krönika

Dags för en rejäl höjning av bostadsbidraget

Stefan Attefall

Bostadsbidraget är fördelningspolitiskt träffsäkert och fyller en viktig funktion för ekonomiskt svaga grupper. Bidraget har dock urholkats kraftigt under de senaste 20 åren och fungerar idag i praktiken som en förlängning av försörjningsstödet. Det finns starka motiv att ompröva synen på bostadsbidraget och göra det till en central del av en fungerande bostadspolitik, menar Stefan Attefall.

Läs vidare »

Krönika

Ulf Perbo – ”Nu kommer nedgången”

Ulf Perbo

1989 förutspådde Ulf Perbo 90-talets bostadskrasch i SvD (se bild), nu förutspår han en ny nedgång. Enligt Perbo har vi ingen bostadsbubbla i formell bemärkelse, utan likt vid bostadskraschen på 90-talet är en nedgång driven av fundamenta att vänta. De samhällsekonomiska konsekvenserna är dock desamma, fallande byggpriser och en minskad konsumtion. I veckans krönika beskriver han de fundamentala problem som ger upphov till hans oro, han hade rätt 1991 har han det också 2017?

Läs vidare »

Krönika

Får vi en bättre fungerande bostadsmarknad om äldre flyttar ”hemifrån”?

Maria Pleiborn

Ett mål för vår äldrepolitik i Sverige har länge varit att äldre ska få möjlighet att bo kvar hemma så länge som möjligt. Det är önskvärt både för de själva och för samhället som helhet. Ålderdomshem har avvecklats och på senare år även äldrebostäder av annan form i en rasande takt. I stället har vi byggt ut hemtjänsten och gett möjlighet att bygga om äldres bostäder för bättre tillgänglighet. Är det en hållbar politik på sikt? Det undrar veckans krönikor Maria Pleiborn, demograf och senior rådgivare på WSP.

Läs vidare »

Krönika

Därför misslyckades S-kongressen med att lösa bostadsfrågan

Kristina Alvendal

Kristina Alvendal, stadsbyggnadsexpert och fd moderat statsbyggnads- och fastighetsborgarråd, kritiserar socialdemokraterna för dess brist på självinsikt inför och under kongressen i april. Partiernas kongresser eller stämmor är tänkta att vara ett forum för medlemmarnas åsikter att komma fram men i praktiken är det partistyrelsen som bestämmer menar Alvendal. För att lösa bostadskrisen krävs nytänkande och mod att ifrågasättande gamla sanningar, bristen på det är enligt veckans krönikör orsaken till kongressens fruktlöshet.

Läs vidare »

Krönika

Paketeringsutredningen kan leda till lägre bostadsbyggande

Bo Nordlund

Bo Nordlund, Tekn. dr samt Redovisnings- och värderingsspecialist på fastigheter, beskriver väntan på paketeringsutredningen som en nagelbitare för branschen. Trots att förslaget mött stor kritik kommer det att skickas ut på remiss. I veckans krönika delar Nordlund med sig av sina reflektioner och de tänkbara effekterna på transaktionsintensiteten och fastigheternas värde.

Läs vidare »

Krönika

Finansinspektionens bolånerapport – en krokig färd mellan fakta och retorik

Ted Lindqvist

Finansinspektionens bolånerapport landar i samma bekymrade tonläge som det som Riksbanken vanemässigt brukar hålla sig med. Ändå visar Finansinspektionens rapport att belåningsgraden för nytagna lån liksom på den samlade lånestocken är rekordlåg och att hushållen aldrig haft så stora säkerhetsmarginaler som idag. Finansinspektionens rapport presenterar en krokig färd mellan fakta och retorik, menar Ted Lindqvist, VD för analysföretaget Evidens.

Läs vidare »

Krönika

Stuprörstänkande och brist på kunskap kan få oöverblickbara konsekvenser

Kunskapen om hur bostadsmarknaden är ofta låg bland de politiker och myndigheter som hanterar olika delfrågor inom bostadspolitiken. Det gör att man inte inser vilka oöverblickbara konsekvenser som inträffa, i all synnerhet om flera olyckliga åtgärder skulle råka vidtas samtidigt. Vad som krävs är fler ”hängrännor”, d v s ökad kunskap och en helhetssyn när det gäller bostadsmarknadens funktionssätt, skriver f d bostadsminister Stefan Attefall.

Läs vidare »

Stäng fönstret