Hört i debatten

Kreditrestriktioner kräver kompenserande åtgärder

Linda Jonsson

I en replik i Fastighetstidningen kritiserar Linda Jonsson, analytiker på Veidekke, Centerstudenter för att hoppa bock över bostadsmarknadens verkliga utmaning. Det är enkelt att vara ung och ideologisk. Det är dock att prioritera och att vara pragmatisk som är den verkliga politiska utmaningen anser Jonsson som menar att Centerstudenter hamnat fel i både analys och slutsats vad gäller bostadspolitiken.

”Idag bygger vi mer än på mycket länge i Sverige. För många fungerar bostadsmarknaden väl, boendekostnaderna är låga och tryggheten är hög. För de unga och ekonomiskt svaga är dock situationen den omvända. Bostadsmarknaden blir dyrare och allt mer otillgänglig till följd av mycket hårda kreditrestriktioner.”

”Att vidta kreditrestriktioner utan att införa kompenserande åtgärder likt subventionerat bosparande cementerar klyftor. Genom subventionerat bosparande höjs den finansiella stabiliteten, antalet bostäder blir fler och antalet personer som fastnar i den dyra hyresrättsfällan färre. Fler får möjlighet att gå från hyrt till ägt boende – oavsett bakgrund.”

Läs hela repliken här.

 

Dela på social medier

 
 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Hört i debatten"

Hört i debatten

Konsekvensanalysen av det nya amorteringskravet brister

Det nya amorteringskravet ger effekt på individens riskpreferenser, leder till tvångssparande i bostäder men skapar också stora inlåsningseffekter. Konsekvenser som borde ha analyserats mer innan Finansinspektionen med stöd av regeringen bestämde sig för att införa ytterligare ett amorteringskrav, det skriver Rickard Engström, Doktorand i Fastighet & Bygg med inriktning mot Bank & Finans, på SVT opinion.

Läs mer här.

Hört i debatten

Amorteringskravet gynnar de välbeställda

Varken Finansinspektionen eller Regeringen har presenterat någon analys av de välfärdsekonomiska konserverna av amorteringskravet, något som efterlyses av professor Lars EO Svensson i ett inlägg på bloggen Ekonomistas. Amorteringskravet ger lägre priser vilket ger en välfärdsvinst men för dem med lägre likviditet, som drabbas av amorteringskravet, äts vinsten upp av den minskade möjligheten att efterfråga bostäder. Det innebär att hushåll med hög likviditet tjänar på amorteringskravet medan de som omfattas av amorteringskravet förlorar.

Läs mer här.

Hört i debatten

Hyresgästföreningen tillsätter oberoende kommission

I en artikel på DN debatt skriver Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder och förhandlingschef Erik Elmgren att Sverige behöver en socialt hållbar bostadspolitik och att en viktig del i en sådan är hyresrätten. De skriver dock att bland annat modellen för hyressättning har brister och tillsätter därför en kommission med Stefan Attefall, fd bostadsminister, som ordförande. Kommissionen ska analysera hur modellen för förhandlade hyror fungerar i praktiken, komma med förslag till förbättringar och se över hur hyresrätten som boendeform kan utvecklas.

Läs mer här.

Hört i debatten

Hans Lind ger en dyster bild

Just nu målas flera olika bilder av bostadsmarknaden,  vilka alla är mer eller mindre evidensbaserade. Ofta efterfrågas breda lösningar och helhetsgrepp men sanningen är att politikerna kommer att prioritera och föreslå förändringar i enlighet med sin problembild. Politikerna ägnar sig åt att kasta köttben åt olika grupper av gläfsande hundar och i ärlighetens namn är det ingen som kan förutspå hur framtidens bostadsmarknad kommer att se ut. Det skriver Hans Lind på Samhällsbyggarbloggen.

Läs mer här.

Hört i debatten

Ser politikerna de stora riskerna?

Ser politikerna de stora riskerna? De undrar Tomas Ernhagen, Chefsekonom på Fastighetsägarna, med anledning av de förslag som lurar runt hörnet. Paketeringsutredningen och försämrade möjligheter till ränteavdrag får Ernhagen att vakna kallsvettig.

Läs mer här.

Hört i debatten

Mäklarna överdriver prisnedgången

I media har den senaste tiden rapporterats om mäklare som uppger att priserna har gått ner 15 procent i Stockholm något som Booli nu dementerar. Boolis statistik visar istället att priserna har gått ner 7 procent i Stockholms kommun jämfört med priserna i november i fjol. Mäklarna hänvisar ofta till att statistiken endast visar de försäljningar som blivit av, inte de som dragit tillbaka sina bostäder från marknaden. Booli poängtera att det inte är förrän säljare och köpare möts och det blivit en affär som en faktisk köpeskilling finns, allt annat är spekulationer.

Läs mer här.

Hört i debatten

Boverket har utvärderat Allbolagen

Boverket har utvärderat Allbolagen som infördes 2011 för de allmännyttiga bostadsbolagen. Den största nyheten i lagen var kravet på att bolagen ska drivas affärsmässigt. Parallellt genomfördes också en förändring av hyressättningssystemet som innebär att kollektivt förhandlade hyror, oavsett om de är förhandlade med en privat eller kommunal part, ska vara hyresnormerande. Boverkets rapport konstaterar att effekterna har varit små, det går inte att se några större förändringar. En anledning kan vara att lagen inte fått fullt utslag och att marknaden påverkats av akut bostadsbrist samt att räntorna varit exceptionellt låga. Boveket har också undersökt de kommunala bostadsbolagens inställning till hyressättningssystemet och konstaterar att parterna står långt från varandra och att oenighet råder kring vad som ska styra hyresutvecklingen. Orsaken tros enligt Boverket vara att regelverket och förarbetena är otydliga samt att det saknas ett fungerande tvistelösningsförfarande.

Läs rapporten här.

Hört i debatten

Stockholmsbörsen påverkas av oron på bostadsmarknaden

Anders Elgemyr, analytiker på Jarl Securities, uppger till SvD att den prisnedgång som setts och oron på bostadsmarknaden inte bara drabbar de företag som sysslar med nyproduktion av dyra bostadsrätter utan att hela Stockholmsbörsen har tappat fart och sjunkit de senaste veckorna trots att samhällsekonomin i övrigt är bra och att övriga börser i världen stiger.

Läs mer här.

Hört i debatten

Kronan har försvagats

Oron på den svenska bostadsmarknaden spås ligga bakom den kraftigt försvagade kronan. Något som enligt Martin Enlund, valutachefsstrateg på Nordea, kan ge spillover-effekter på den svenska ekonomin. I Norge har en liknande situation lett till en minskad tillväxt. Om motsvarande situation uppstår i Sverige är det enligt Enlund troligt att Riksbanken skjuter på den förväntade höjningen av reporäntan.

Läs mer här.

Hört i debatten

Ingves tror inte på ett stort boprisfall

Efter ett anförande i tisdags sade Stefan Ingves, riksbankschef, att ”inflationsmålet har vi klarat men vi har bostadsmarknaden kvar, det är ingen enkel trade-off i detta”. Ingves berättade att han inte har en annan uppfattning om bostadsmarknaden än vad som framkommit i den nyligen publicerade finansiella stabilitetsrapporten men han sa också att det inte är märkligt att priserna efter att ha stigit under en lång period sjunker. Avslutningsvis sade han att den i övrigt goda samhällsekonomin i kombination med den positiva globala ekonomin håller emot och att ett större boprisfall inte är att vänta.

Läs mer här.

Hört i debatten

Regeringens dubbelfel minskar bostadsbyggandet

På börsen faller nu de exklusiva bostadsutvecklarna med Oscar Properties i spetsen. Effekten är minskade bostadsinvesteringar trots att Sverige har ett stort behov av fler bostäder. En effekt som enligt Henrik Mitelman inte hade behövt bli så dramatisk om inte regeringen gjort dubbelfel; Genom att införa amorteringskrav men också genom att underlåta att luckra upp de regleringar som präglar bostadsmarknaden i sådan utsträckning att det enligt Mitelman kan liknas planekonomi.

Läs mer här.

 

Hört i debatten

Nedgången blir kortvarig

Analyshuset Capital Economics spår en kortvarig nedgång av priserna på bostadsmarknaden. Räntorna är låga, efterfrågan är stor och ekonomin är stark vilket talar för att priserna kommer att stabiliseras. Bostadsföretagen kommer även fortsatt att få krediter hos bankerna, det behövs över 80 000 nya bostäder om året, ränteökningarna spås att bli små och kommer inte att skapa några större prisfall så länge den svenska ekonomin är stark uppger Capital Economics.

Läs mer här.

Hört i debatten

Mäklare: Marknaden har redan nått botten

Mäklaren Richard Lagerling på Lagerlings i Stockholm uppger till Dagens industri att det åter är lättare att få till avslut vid bostadsaffärer efter att marknaden under en tid varit avvaktande av psykologiska skäl. Säljarna vill fortfarande sälja och köparna har fortfarande ekonomiska förutsättningar att köpa. När säljarna nu accepterat att priserna gått ner 5-10 procent blir avsluten enligt Lagerling fler. Han tror inte att priserna kommer att börja stigit kraftigt igen men tror inte heller att de kommer att sjunka ytterligare då säljare och köpare nu möts.

Läs mer här.

Hört i debatten

Bostadspriserna påverkas av psykologi

På Di.se skrivs att bostadspriserna enligt de senaste rapporterna sjunkit något. Köparnas beteende kan enligt Richard Wahlund, professor på Handelshögskolan, förklaras med psykologi.

”Om du är på en visning och det är väldigt många som tittar på samma bostad, då känner du att ”köper jag inte nu kommer jag gå miste om det här”. Då blir det många som lägger bud. Om det i stället finns en allmän attityd i samhället att bostadsmarknaden börjar se problematisk ut, då kommer det inte så många till visningarna. Och då känner du inte alls samma driv”, säger Wahlund, som har forskat mycket kring beteendepsykologi.

Läs mer här.

Hört i debatten

Rubrikerna utgör inget bevis

Svarta rubriker är inget bevis för en bostadskrasch. Den prisuppgången som skett har naturliga förklaringar skriver Pekka Kääntä i en analys på Avanza.se. Kääntä menar att drivkrafterna bakom prisuppgången är befolkningstillväxten, underskottet på bostäder, den ekonomiska och finansiella tillväxten, den historiskt låga räntan men också att amorteringskulturen blivit allt sämre.

Läs mer här.

Hört i debatten

Hur mycket pengar kan bankerna låna ut?

I en debattartikel i Fastighetsnytt skriver Jacob Bruzelius, finanschef på Rikshem, att bostadsprisernas kraftiga utveckling de senaste åren i kombination med den ökade bostadsproduktionen i förlängningen kan tvinga bankerna att vara mer återhållsamma med utlåningen. En aspekt som Finansinspektionen inte haft i åtanke vid sin bedömning av framtida skuldsättning vilket lett till att de missat en obalans på bolånemarknaden som varit synlig långt före bostadspriserna visade tecken på att vika.

Läs mer här.

Hört i debatten

Oönskade följdkonsekvenser

Kreditrestriktionerna kommer med en rad följkonsekvenser vilket Alexander Widegren, Vd på Lånbyte, kritiserar. Rörligheten på bostadsmarknaden minskar genom att alltfler väljer att bo kvar i sin bostad för att på så sätt undkomma de nya amorteringskraven. Istället för att flytta väljer hushållen att låna pengar till att renovera eller bygga ut den befintliga bostaden. Widegren säger också att hushållen nu tar i från tårna när de tar nya lån, för att slippa ta lån efter den 1 mars då de nya amorteringskravet förväntas träda i kraft om regeringen ger klartecken.

Läs mer här.

Hört i debatten

Behövs en bostadskrasch?

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi på KTH, säger till Di att ett boprisfall på 50 procent vore önskvärt. Ett sådant prisfall skulle enligt Lind ge ekonomiskt svaga en möjlighet att ta sig in på bostadsmarknaden. Lind menar att det endast varit i samband med kriserna i mitten av 70- och 90-talet som hushåll med längre inkomster haft lätt att få en bostad.

Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, anser att Hans Lind är fel ute. Att vi har haft en prisuppgång de senaste 15 åren är inte konstigt, det går att förklara med fundamenta. Ett kraftigt prisfall är inte att önska, marknaden har redan dämpats. ”Ytterligare dämpande åtgärder, som rycker undan efterfrågan, riskerar att dels leda till prisfall och dels att färre hushåll kan efterfråga bostäder”, säger Weiss.

Weiss och Lind är dock överens om att Riksbanken som nu beklagar sig över den finansiella stabiliteten själva bär en del av skulden till utvecklingen genom att sätta extremt låga räntor i en  högkonjunktur.

Läs mer här.

Hört i debatten

Avgörandet ligger hos politik och myndigheter

Bostadsmarknaden står och väger och det slutgiltiga avgörandet ligger hos politik och myndigheter, säger Lennart Weiss i en intervju med Dagens industri. Weiss intervjuas med anledning av Veidekkes senaste konjunkturrapport Den Svenska bostadsmarknaden. Av rapporten framgår att de makroekonomiska förhållandena kan möjliggöra en fortsatt positiv trend för bostadsbyggandet men att många politiska förslag lurar i vassen. Inte minst de ytterligare amorteringskrav som Finansinspektionen föreslår men också till exempel paketeringsutredningen utgör hot för bostadsbyggandet och i förläggningen samhällsekonomin.

Läs hela artikeln här.

Hört i debatten

Förslaget om ytterligare amorteringskrav läggs i regeringens knä

Idag den 13/11 berättar Finansinspektionen att de som väntat väljer att lägga fram förslaget om utökat amorteringskrav. Ett förslag som innebär att nya bolånekunder från och med den 1 mars måste amortera ytterligare 1 procent på hela lånet om de belånar sig mer än 4,5 gånger årsinkomsten brutto. Förslaget ligger nu i knät på regeringen som tar det slutgiltiga beskedet. Den 9/11 sa bostadsminister Peter Eriksson till Dagens industri att andra förslag bör undersökas då bostadsmarknaden idag är i ett mer osäkert läge än tidigare.

Läs Finansinspektionens pressmeddelande här.

Läs Peters uttalade i Di här.

Hört i debatten

Så möjliggörs tiotusentals nya bostäder i Stockholm

Den 10 november presenterade regeringen genom Peter Erikson tillsammans med bland annat Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård att Bällsta radar som kontrollerar luftrummet i storstadsregionen ersätts med en ny radar närmre Uppsala. Regeringen budgeterar 50 miljoner kronor för investeringen som ska möjliggöra fler och högre bostäder i Stockholm.

Läs mer här.

Hört i debatten

Eklund – tror inte på en bostadskrasch

Klas Eklund, ekonom på SEB, tror inte på en bostadskrasch. Till skillnad från på 90-talet beror inte prisuppgången på spekulation. Dessutom är bankerna enligt Eklund i betydligt bättre skick nu än då. Bankerna lånar inte ut på spekulation utan i förhållande till vad hushållen faktiskt klarar av. Hela samhällsekonomin är i bättre skick, en stabilare miljö omger bomarknaden idag.

Det som enligt Eklund skulle kunna få marknaden ur balans är chocker orsakade av t.ex. krig i Korea eller att flertalet politiska initiativ tas för att kyla av marknaden likt utökade amorteringskrav, minskad möjlighet till ränteavdrag eller skuldkvotstak.

Läs mer här.

Hört i debatten

Krafttag mot olovlig handel och uthyrning av hyresrätter föreslås

SABO, Fastighetsägarna och hyresgästföreningen har alla deltagit i en särskild utredningen kring olovlig uthyrning samt svarthandel med hyreskontrakt och skriver tillsammans på DN Debatt om resultatet. På sex sätt vill de få bukt med problemen. De vill göra det olagligt att köpa hyreskontrakt, skärpa straffen för de som säljer hyreskontrakt och göra reglerna för bostadsbyten tydligare. De vill också kriminalisera uthyrning i andra hand i vinstintresse, att de som betalat eller tagit betalt för en hyresrätt ska förlora rätten att bo kvar och att ett hyrestak ska införas för uthyrning i andra hand eller till inneboende.

Läs hela artikeln här.
Läs utredningen här.

Hört i debatten

Spekulativa affärsmodeller kan skada bostadsrätten

Lennart Weiss

Nyetablerade bostadsutvecklingsföretag säljer bostäder genom fiffiga affärsmodeller som tänjer på grundreglerna. Genom att inte låta andelstalen i bostadsrättsföreningen motsvara respektive lägenhets faktiska yta riskerar konsumenter som köpt mindre lägenheter kraftiga avgiftshöjningar om räntan stiger. Dessutom skiljer finansieringsstrukturen sig åt. De äldre företagen lutar sig på eget kapital och byggkreditiv från banken. Bland de nya företagen blir obligationer allt vanligare och tidigare i veckan rapporterades att Oscar Properties erbjudit räntefria handpenningslån. ”En del aktörer har alldeles för spekulativa affärsmodeller, som skulle kunna leda till konkurser eller att de inte kan fullfölja projekt”, säger Lennart Weiss till Dagens industri.

Läs mer här.

Hört i debatten

Inget av partierna ställer sig bakom förslaget om ytterligare amorteringskrav

När SvD (23/10) frågar partierna hur de ställer sig till Finansinspektionens förslag om utökat amorteringskrav är det inget av dem som ställer sig bakom förslaget i dagsläget. Socialdemokraterna och Moderaterna avvaktar, Miljöpartiet säger ”kanske”. Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet säger nej. Centerpartiets ekonomisk politiska talesperson Emil Källström hänvisar till att marknaden just nu står och väger, att osäkerheten och oron är stor vilket är motiv för att inte introducera begränsningar som slår så pass hårt och direkt som Finansinspektionens förslag.

Senare (25/10) meddelade också Moderaterna att de är emot Finansinspektionens förslag om ytterligare amorteringskrav.

Läs mer här.

Hört i debatten

Bankföreningen sågar ytterligare amorteringskrav

”Flera tunga remissinstanser som Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen pekar på den svaga analysen. Konjunkturinstitutet konstaterar att det saknas tillräckligt underlag för att kunna göra en samlad bedömning av förslagets effekter.” skriver Hans Lindberg, VD för Bankföreningen, i en replik på Finansinspektionens artikel i DN om utökat amorteringskrav. Lindberg påpekar också att även professorerna Peter Englund och Lars E.O. Svensson avstyrker förslaget med argumentet att förslaget i praktiken kan försvaga den finansiella stabiliteten snarare än stärka. De krav på ytterligare amortering som föreslås skulle drabba de unga och de äldre absolut hårdast. Det skulle minska rörligheten på marknaden och försämra konkurrensen.

”Bolånemarknaden är snart mer reglerad än i början av 1980-talet. Det finns betydande risker med att införa en ytterligare reglering i form av ett skärpt amorteringskrav som ökar komplexiteten utan att stärka den finansiella stabiliteten. Förslaget riskerar dessutom att antingen förstärka eller i förtid utlösa det boprisfall Erik Thedéen säger sig vilja undvika.” skriver Lindberg som avslutar med att uppmana regeringen att säga nej till förslaget och istället fokusera på bostadsmarknadens grundläggande problem.

Läs mer här.

Hört i debatten

Bostadsbristen kan inte byggas bort

Åsa Henninge, analyschef på NAI Svefa, skriver om att bygga bort bostadsbristen; ”Det kommer sannolikt inte kunna ske såvida inte kraftiga subventioner införs alternativt att allmännyttan återskapas med särregler för statliga eller kommunala bolag och någon typ av social housing. Marknadens krafter tar välvilligt hand om ett efterfrågeöverskott.” Henninge menar istället att; ”Främsta uppgiften bör vara att skapa förutsättningar för att tillskapa bostäder för de som behöver men som inte har råd att efterfråga oavsett om detta [sker] genom allmännyttig social nyproduktion eller ett gynnsamt regelverk som uppmuntrar flytt då bostadsbehovet förändras. Ett oundvikligt steg är att se över hyressättningssystemet där varken presumtionshyressystemet, som med sin nuvarande utformning i själva verket driver på byggkostnadsutvecklingen, eller bruksvärdessystemet som subventionerar bostäder i absolut bästa läge och de som redan bor, längre tjänar sitt syfte.”

Läs mer här.

Hört i debatten

Staten bör inte driva fram ett prisras

Lotta Engzell-Larsson skriver på Dagens Industris ledarsida att ”Staten bör inte driva fram ett prisras” med anledning av Fi:s senaste förslag. 2010 infördes bolånetaket, 2016 amorteringskravet och nu föreslås ytterligare amorteringskrav. ”FI:s förslag bör inte införas alls. Ett viktigt skäl är att det har gått för kort tid sedan den senaste begränsningen infördes, dess fulla effekt har inte slagit igenom. Samtidigt finns sedan i somras tydliga tecken på att bostadsmarknaden håller på att kylas ned. Staten bör inte driva fram ett prisras. Staten bör över huvudtaget inte ha åsikter om prisnivåer. Det tål att upprepas att till skillnad från i USA är de svenska hushållen evigt ansvariga för sina skulder, även om banken tar bostaden, säkerheten, ifrån dem.”

Läs mer här.

Hört i debatten

Så cementerar svensk bostadspolitik klassklyftor

Linda Jonsson

Hyresgästföreningen skriver på SvD debatt att samhället gynnas av att fler bor i hyresrätt. Linda Jonsson, analytiker på Veidekke, skriver i sin slutreplik att det ”vid en första anblick kan låta attraktivt ur samhällsekonomisk synpunkt men faktum är att samtliga fastighetskriser har börjat just i den kommersiella sektorn.” Jonsson menar vidare att båda upplåtelseformerna är bra på olika sätt men att problem uppstår när människor inte kan välja hur de vill bo. Det är alltid dyrare att hyra en vara än att köpa densamma. ”Hyran ska täcka fastighetsägarens service, risk och inte minst krav på avkastning. Det kommer alltid att vara billigare att bo i en ägd bostad till självkostnadspris. Detta insåg hyresgästföreningen redan 1924 när de tillsammans med byggnadsarbetareförbundet tog initiativet att bilda HSB – Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening.”

I dag saknar unga som inte kan förlita sig på ekonomiskt stöd från sina föräldrar och ekonomiskt svaga möjligheten att välja boendeform. Det riskerar att cementera klassklyftor. ”Allt hårdare kreditrestriktioner gör att de inte kan köpa en bostad, trots att de har löpande inkomster. Samtidigt finns det inga billiga hyresrätter att flytta till. I stället tvingas de bo i de absolut dyraste boendeformerna, i nyproducerade hyresrätter eller i andra hand. Det urholkar hushållens ekonomi och får som konsekvens att de flesta inte kan spara ihop till den kontantinsats som krävs för att på sikt ta sig in på den ägda marknaden.”

Läs mer här.

Hört i debatten

Kreditrestriktioner kan slå hårt mot konsumenter och bostadsutvecklare

Lennart Weiss

De allt hårdare kreditrestriktionerna kan slå hårt mot köpare av nyproduktion. När avtal tecknas, ofta två år före inflyttning och slutbetalning, krävs lånelöfte men bankernas lånelöften är ofta bara giltiga i 3-6 månader. ”Om lånelöftet ändras för att det kommer nya myndighetsregler eller annat, så skapar det en oerhörd osäkerhet både för köparna och för bostadsutvecklarna. Om det här skulle vara ett mönster så kan det skapa en väldig oro i marknaden”, säger Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, till Dagens industri.

Läs mer här.

Hört i debatten

Politisk instabilitet ger dyra bostäder

Den politiska instabiliteten står i vägen för stora bostadspolitiska satsningar. Att ta billig mark utanför städerna i anspråk anses inte attraktivt från politiskt håll då sådana satsningar tar mer än en mandatperiod att sätta i verket men också är mycket kostsamma initialt. Inget av partierna vågar ta upp kampen för att bebygga grönområden eller göra ”fill in”-projekt som riskerar att reta upp grannar. ”Stämmer denna teori ska vi inte förvänta oss något stort utbud av billig mark. Däremot är ju teorin fullt förenlig med att det byggs mycket nya bostäder på mark som tidigare var industri- eller infrastrukturmark, och att det byggs bostäder som går att sälja till mycket höga priser. Då hotas ju varken grönområden eller prisnivån för bostäderna i beståndet, och inga ”gamla fina” hus behöver rivas.” skriver Hans Lind i Fastighetsnytt.

Läs mer här.

Hört i debatten

Regler hindrar innovativa lösningar

BBR har under 23 år förändrats inte mindre än 25 gånger. Regelverket har gått från 750 till 4500 sidor. Det som tidigare bara var råd är idag genom praxis i praktiken obligatoriska regler. De regler och krav som ställs på byggande är inte bara fördyrande utan hindrar också innovationen. De kreativa lösningarna uteblir. De krav som ställs bör, till skillnad från idag, vara funktionsinriktade och ansvaret för att dem uppfylls bör ligga på byggherren, skriver Mårten Lindström, konsult More10 AB, i Samhällsbyggaren.

Läs mer här.

Hört i debatten

Därför behöver Sverige hyrköp

Linda Jonsson

Bostadsmarknaden splittrar samhället, mellan dem som är inne och dem som står utanför, mellan dem som äger och dem som hyr. I dag är hyresrätten en av de största fattigdomsfällorna. Därför behöver fler få möjlighet att gå från hyrt till ägt boende, till exempel genom hyrköp skriver Linda Jonsson, analytiker Veidekke Sverige, på SvD.se med anledning av att Veidekkes släpper rapporten Från hyrt till ägt boende.

Läs hela artikeln här.

Hört i debatten

Så bör byggbehovet klarläggas

I en ny utredning som överlämnats till bostadsminister Peter Eriksson föreslås att Boverket ska beräkna bostadsbehovet i landet och presentera det på länsnivå. Därefter föreslås det bli landstingens uppgift att genom dialog se till att kommunerna sätter bostadsmål i nivå med deras egna beräknade bostadsbehov och Boverkets. Tanken är att det ska ligga till grund för en gemensam bild av byggbehovet på nationell, regional och lokal nivå.

På kort sikt förväntas förslagen inte ge någon effekt på bostadsbyggandet däremot förväntas föreslagen leda till mer välgrundade och till omvärlden anpassade bedömningar av bostadsbehovet. På längre sikt skulle det enligt utredningen ge en bättre planberedskap.

Läs mer här.

Hört i debatten

Skäl för ytterligare amorteringskrav saknas

Lars EO Svensson, Nationalekonomiska institutionen vid Handelshögskolan i Stockholm, fördjupar resonemanget i hans och Peter Englunds tidigare remissvar till Finansinspektionens förslag till skärpt amorteringskrav.

Svensson påpekar att Finansinspektionens förslag inte motiveras med att det finns risker för den finansiella stabiliteten utan med två andra argument; Dels att hushåll skulle minska konsumtionen vid inkomstbortfall men också att höga skuldkvoter skulle minska konsumtionen om räntan stiger vilket skulle förstärka en konjunkturnedgång.

Svensson skriver att det saknas empiriskt stöd för att hushåll med en högre skuldkvot är mer känsliga för inkomstbortfall än hushåll med en lägre skuldkvot. Det föreligger en risk om hushåll lånar till överkonsumtion. Så ser dock inte situationen ut i Sverige – Finansinspektionen betonar att svenskarna är försiktiga, sparar flitigt och lånar till hållbar konsumtion.

Inte heller argumentet att konsumtionsbortfallet är större för hushåll med hög skuldkvot vid en konjunkturnedgång accepterar Svensson. Vid en konjunkturnedgång sänks räntan för att stimulera ekonomin vilket har en större effekt på de hushåll som har en hög skuldkvot. Skulderna ökar således möjligheterna för Riksbanken att få genomslag för sin penningpolitik vid en konjunkturnedgång.

Läs mer om varför argumentet om räntekänsligheten inte håller här.
Läs mer om varför argumentet om känslighet för inkomstbortfall inte håller här.

Hört i debatten

Bostad 2.0 – en bostadsmarknad för alla

KTH startar med stöd av intresseorganisationer och ca 20 aktörer från näringslivet en storsatsning på bostadsforskning – bostad 2.0. Det fyra år långa projektet kommer att påbörjas 2018 och är inriktat på dagens situation på bostadsmarknad i relation till bland annat boende, bransch, myndigheter, lagar, ekonomi, hållbarhet samt ett antal sociala, miljömässiga, tekniska och ekonomiska aspekter.

Läs mer här.

Hört i debatten

Regeringen stärker arbetet mot osund konkurrens

DN följde med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson när hon deltog i en inspektionsrunda för att motverka svartjobb, skattefusk och människohandel. Verkligheten vittnar om byggarbetare som tjänar 30 kronor i timmen, varav en del befinner sig i Sverige illegalt, om dålig arbetsmiljö och om bristande säkerhet.

Nu satsar regeringen 18 miljoner kronor om året under tre år för att driva bort fuskare från bland annat byggbranschen. Genom brott mot arbetsmiljölagen, skattelagstiftningen, utlänningslagen, bedrägerier och arbetskraftsexploatering skapar företag sig konkurrensfördelar. Med nya regler som ska underlätta kontroll och extra pengar ska myndigheterna samordna metodutvecklingen för tillsyn, för att på så sätt stärka arbetet mot osund konkurrens.

Läs artikeln i DN här.

Läs regeringens pressmeddelande här.

Hört i debatten

Kd:s förslag till ny bostadspolitik

Inför Kristdemokraternas riksting i slutet av oktober presenterar partistyrelsen en del av de förslag som kommer att läggas fram på det bostadspolitiska området. I en debattartikel i Dagens nyheter skriver Ebba Busch Thor och Jakob Forssmed att de ställer sig bakom en långsiktig avtrappning av ränteavdragen med syfte att finansinspektionen ska kunna lätta på de restriktioner som idag hindrar hushåll från att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden. Kristdemokraterna skriver också att modeller där hushåll först hyr och sedan succesivt köper en bostad bör utarbetas, att bostadsbidraget behöver höjas, subventionerat bosparande införas och reavinstbeskattningen skjutas fram tills hushållet frånträder den ägda marknaden.

På Di debatt skriver Caroline Szyber, bostadspolitisk talesperson Kd, att möjligheterna till presumtionshyra som infördes 2006 fungerar dåligt och under 2008-2014 endast användes i 30 procent av nyproduktionen och till största del utanför storstäderna. Därför föreslår Kristdemokraternas partistyrelse också fri hyressättning vid nyproduktion med ett bibehållet starkt besittningsskydd och hyresökningar enligt index. Szyber skriver också att möjligheten att upplåta en del av nyproduktionen för sociala ändamål bör utredas.

Läs artikeln i DN  här.

Läs artikeln i Di här.

Hört i debatten

Gemensam handledning för systematiserade hyror

Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och SABO har gemensamt tagit fram en handledning för systematiserad hyressättning. Syftet är att tydliggöra för både hyresgäst och fastighetsägare vad det är som gäller, att få hyror som tydligare speglar boendets kvalitéer samt att ge hyresförhandlingen en bättre struktur.

Läs mer.

Hört i debatten

För tidigt att prata om trendbrott – priserna stiger

I juli och augusti steg bostadspriserna i Sverige. Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB, tycker att det är för tidigt att tala om ett trendbrott och tror på en normal bostadshöst – om inte finansinspektionens ökade amorteringskrav skakar bostadsmarknaden.

Läs hela artikeln här.

Hört i debatten

Höga skulder förhindrar konjunkturnedgång

Peter Englund, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet, och Lars E.O. Svensson, Nationalekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Stockholm, sågar i sin remiss finansinspektionens förslag om ytterligare amorteringskrav.

Motivet till förslaget är att minska riskerna för konsumtionsbortfall och konjunkturnedgång vid högre räntor. Englund och Svensson påpekar att vid en konjunkturnedgång sänks normalt sett räntorna, höga skulder är således en försäkring mot just konjunkturnedgång.

Läs hela remissen här.

Hört i debatten

Grön samhällsplanering är avgörande för barns utveckling

Barn som går i förskolor med utegårdar av trädgårdskaraktär har bättre motorik, högre koncentrationsförmåga och färre sjukdagar. Fördelarna med gröna ytor är många och tydliga, men de behöver synliggöras och ligga till grund för samhällsplaneringen. Skriver Boverkets landskapsarkitekt Ulrika Åkerlund m.fl. på Dagens samhälle.

Läs hela texten här.

Hört i debatten

Alliansens raket om bostadspolitiken

I en intervju i fastighetsnytt ger Annie Lööf sin syn på den svenska bostadspolitiken. Hon efterlyser mer marknad och vill bland annat se marknadsanpassade hyror, skatteförändringar och mindre regelkrångel. Lööf öppnar också för nya bostadspolitiska samtal.

Läs hela intervjun här.

Hört i debatten

Sverige behöver en ny bostadspolitik

Sverige behöver en ny bostadspolitik i vilken hörnstenarna bör vara tre, skriver Anders Lago, förbundsordförande för HSB, samt Göran Cars, professor i Samhällsplanering på KTH. För det första behövs åtgärder som gör det enklare för unga och ekonomiskt svaga att äga sin bostad, så som subventionerat bosparande och startlån likt i Norge. För det andra behövs en reformering av  bostadsbidraget och för det tredje behövs en förändring av flyttskatten.

Läs hela artikeln här.

Hört i debatten

Nya städer eller bara symbolpolitik?

Dagens nyheters ledarskribent Viktor Barth-Kron ifrågasätter regerings nya ”städer”. ”Av de nio områden som pekas ut för storskalig bostadsexploatering ligger sju längs pendlarspåren mellan Uppsala och Nynäshamn – det vill säga i nära anslutning till Stockholm. Ett område ligger strax utanför Göteborg, medan det sista ligger i den högst befintliga staden Gävle.” skriver Barth-Kron. Än mer märklig blir idén enligt Barth-Kron med tanke på att regeringen två dagar tidigare presenterade ett annat beslut, nämligen att 500 statliga jobb ska flyttas från Stockholm för att sätta stopp för centraliseringstrenden.

Läs hela ledaren här.

Hört i debatten

Vill regeringen låta de fattiga bo ute i skogen, långt från jobb och nöjen?

Den 1 september föreslog regeringen att det på nio platser i landet ska byggas nya stadsdelar och städer. Totalt skulle det möjliggöra 100 000 nya bostäder. Enligt regeringen ska det byggas hållbara städer med en god social miljö, misstagen i samband med miljonprogrammets uppbyggnad ska inte upprepas.

Expressens ledarskribent Patrik Kronqvist(6/9) är av en annan uppfattning. ”Med tåget tar det 50 minuter till Stockholms central och externa konsulter konstaterar att merparten av arbetsplatserna i regionen därmed inte kan nås på rimlig pendlingstid. Men i en hisnande uppvisning i konsten att leverera vad beställaren vill ha, vänder konsulterna detta till en fördel. Eftersom få väntas vilja bo där, kan priserna kanske hållas låga. Därmed kan Segersäng(ett av de utvalda områdena) ‘möjliggöra bostäder för en bredare socioekonomisk grupp än andra områden närmare Stockholm.’ Så mycket för samordnarens löften om socialt hållbara städer. Låt de fattiga bo ute i skogen, långt från jobb och nöjen.”

Se regeringens presskonferens här.

Läs hela ledaren här.

 

Hört i debatten

10 för branschen avgörande utredningar

Under det närmsta året kommer inte mindre än 10, för fastighetsbranschen mycket avgörande, utredningar att publiceras. De flesta av dem riskerar att försämra förutsättningarna för branschen vilket Fastighetsägarnas VD, Reinhold Lennebo, tycker är mycket anmärkningsvärt givet bostadsbehovet. Fastighetstidningen skriver om utredningarna och dess möjliga konsekvenser, läs hela artikeln här.

Hört i debatten

Är de höga byggkostnaderna befogade?

GP (4/9) rapporterar att Sverige nu inte bara har EUs högsta byggkostnader utan att det också är dyrare att bygga i Sverige än vad det är i Norge.

I artikeln skrivs att SABO anser att de höga kostnaderna är en följd av att konkurrensen är mindre i Sverige och att materialkostnaderna är högre. Johan Lindholm, förbundsordförande för Svenska byggnadsarbetareförbundet, uppger att det inte har med byggarbetarnas löner att göra. Enligt honom utgör de bara 12-13 procent av den totala kostnaden. Boven i dramat är enligt Lindholm byggbolagens stora vinster.

Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, är av en annan uppfattning. Han skriver i en krönika i Fastighetstidningen (5/9) att lönekostnaden utgör 54 procent av entreprenadens totalkostnad vilket är naturligt i ett högkostnadsland som Sverige. Weiss skriver att den svenska linjen har varit att via kollektivavtalen inte konkurrera med lönerna. Han lyfter också fram den SBUF-studie som presenterades i maj där det konstaterades att det med några väl genomtänkta avsteg från nuvarande byggregler kan byggas upp till 40 procent fler lägenheter i ett område. Weiss undrar vilka krav det är vi vill ta bort och vilka som är beredda att sänka sina löner? ”Upp med en hand!”, skriver Weiss.

Läs artikeln i GP här.
Läs Lennart Weiss krönika här.

Hört i debatten

Tvinga ingen part till kollektiv hyresförhandling

Det krävs förändringar av hyressättningssystemet i tre steg för att minska segregationen och trångboddheten samt för att möjliggöra också för betalningssvaga grupper att få en bostad i Sverige enligt Sonny Modig, fd. vd för MKB, och Björn Wellhagen, näringspolitisk chef för BI. För det första behöver kollektiv förhandling vara frivillig för parterna. För det andra bör jämförelsehyran, i enlighet med det ursprungliga syftet med bruksvärdesprövningen, sökas bland de högsta hyrorna för likvärdiga lägenheter på orten och inte bland genomsnittshyrorna. För det tredje behöver fri avtalsrätt gälla för nyproducerade hyresrätter och hyror för bostäder byggda före presumtionsvärdessystemets införande bör på ett ansvarsfullt sätt anpassas till marknadsmässiga hyror över tid.

Läs hela artikeln här.

Hört i debatten

Sänk trösklarna för studenter

Trösklarna för studenter att få lägenhet är mycket höga och något politikerna måste fortsätta jobba med att sänka. Handpenningen borde vara mindre för studenter eller personer som tjänar mindre. I Oslo behöver man 15% kapital som i Sverige, men när man köper en andra lägenhet behöver man 40% kapital för att undvika spekulation eller att föräldrar köper lägenheter tills sina barn flyttar hemifrån. Detta skulle behövas i Sverige också, menar Johannes Frosteman i ett inlägg på studentspararna.se.

Läs hela artikeln på studentspararna.se.

Hört i debatten

Hög tid att utreda hela systemet för hyressättning

Linda Jonsson

I juli presenterades resultatet av regeringens utredning av modellen för hyressättning vid nyproduktion. Av direktiven framgår att byggande ska underlättas, att den kollektiva förhandlingen ska bestå och att hyressättningen i det befintliga beståndet inte ska påverkas. Givet direktiven och det faktum att nyproduktionen, i bästa fall, årligen motsvarar två procent av beståndet är det inte svårt att komma till slutsatsen att utredningen är otillräcklig, skriver Linda Jonsson, analytiker på Veidekke och moderat debattör på SvD.

I artikeln delar Linda med sig av några av slutsatserna från hennes masteruppsats i fastighetsekonomi som godkändes av KTH i juni.

Läs hela artikeln här.

Läs Hyresgästföreningens replik här.

Läs Lindas slutreplik här.

Läs hela masteruppsatsen här.

Hört i debatten

”Stor risk för politiskt lagad byggkrasch”

”Ärligt. Jag är orolig på riktigt.” Så sammanfattar Lennart Weiss sin syn på läget i den rådande bostadsbyggarivern. ”Istället för ökat byggande ser vi just nu snarare en kraftigt ökad risk för något helt annat, nämligen en politiskt lagad byggkrasch”, skriver han i sin senaste krönika i Fastighetstidningen.

 

Läs hela krönikan på Fastighetstidningen.se.

Hört i debatten

Stellan Lundström om vikten att ställa rätt frågor i bostadsdebatten

I alla inlägg i bostadsdebatten finns en gemensam nämnare: det behöver byggas fler bostäder. Men för att det ska kunna ske måste vi ställa rätt frågor, menar Stellan Lundström, professor KTH i en aktuell och läsvärd krönika i FastighetsNytt. ”En observation är att merparten av de åtgärder som förespråkas (…) avser utbudssidan…”, skriver Stellan Lundström och fortsätter: Utbudet i all ära, men marknadsbilden klarnar först när vi fullgjort analysen av efterfrågan.

 

Läs artikeln i sin helhet på FastghetsNytt.se.

 

Hört i debatten

På DN debatt: Tio år av politiska reformer har inte ökat byggandet

Just nu är det populärt att peka på att bostadsbyggandet ökat under senare år. Såväl statsministern som bostadsministern har i olika sammanhang hävdat att byggandet närmar sig miljonprogrammets nivåer och vidare vill man skapa en bild av att det skulle finnas en koppling mellan det ökade byggandet och egna politiska åtgärder, skriver företrädare för Veidekke.

Läs vidare »

Hört i debatten

På Di debatt: Skatteförslagen som hotar bostadsbyggandet

Regeringen har sagt att ”paketeringsutredningens” skatteförslag inte är aktuellt i höstbudgeten. Men det finns anledning att varna för den beskattningsiver som slår mot fastighetssektorn. Osäkerhet om skatteregler är det sista som bostadsbristens Sverige behöver, skriver Patrik Hall, VD Heimstaden, Kjell Cederstrand, Finanschef Veidekke Bostad och Stefan Attefall, tidigare bostadsminister, numera rådgivare, i Di (13/4).

Läs vidare »

Stäng fönstret