Krönika

Har vi råd att göra om samma misstag?

Jan Jörnmark

De regleringar av både hyres- och bostadsrättsmarknaden som präglade Stockholms bostadsmarknad under efterkrigstiden fram till 70-talet skapade, tillsammans med de stora subventionerna för att bygga ut staden, ohållbara kostnader för infrastruktur samtidigt som politiken hämmade Sveriges tillväxt. ”När Peter Eriksson nu åter väckt frågan om att bygga nya städer i skogarna mellan Stockholm, Uppsala och Nynäshamn finns det goda skäl att fundera över varför samma strategi avbröts i början av 1970-talet”, skriver veckans krönikör Jan Jörnmark.


När Peter Eriksson nu åter väckt frågan om att bygga nya städer i skogarna mellan Stockholm, Uppsala och Nynäshamn finns det goda skäl att fundera över varför samma strategi avbröts i början av 1970-talet. I brist på verkliga analyser har ”miljonprogrammets” sammanbrott mellan 1970-74 när produktionen av flerfamiljshus störtdök med mer än 80 procent bortförklarats med cirkelargument som att ”efterfrågan vek” eller att ”oljekrisen bröt ut”.

Verkligheten såg helt annorlunda ut. Under hela perioden från hyresregleringens införande 1942 till och med 1980 karaktäriserades Stockholm och andra svenska städer av en drastisk folkminskning. På de två första kartorna syns det hur befolkningsfallet började i centrum, men sedan spred sig ut i hela stadskroppen. Under 1960- och 70-talen tappade staden inte mindre än 130 000 invånare. Det som sällan har belysts är hur utvecklingen påverkade samhällets infrastrukturkostnader. I ett brett perspektiv handlar det om vägar, gator, vatten, elförsörjning, skolor, daghem och för den delen centrumanläggningar med butiker, restauranger med mera.

När en stad utvecklas på ett sådant sätt tvingades man inte bara ständigt bygga ut ny infrastruktur av alla slag som det gick att föreställa sig. Ännu värre var att de existerande investeringarna i centrum och sedan i de första byggda förorterna som Vällingby och Farsta efterhand fick ett växande underhållsbehov, samtidigt som de utnyttjades av ett ständigt minskande antal människor. Resultatet kunde bara bli en växande stadskris som hade sina synliga uttryck i en allt värre utglesning och förfall. De mindre synliga men minst lika allvarliga effekterna bestod av en ren finansieringskris, där de ständigt ökade infrastrukturkostnaderna till sist inte kunde betalas med vare sig ständigt växande kapitalmarknadsregleringar eller kraftigt ökade skatter.

På de två kartorna nedan ser vi hur befolkningsfallet planade ut under 1980-talet, vilket sedan från 1990-talets mitt övergick i en allmän tillväxt i hela stadsrummet. Kontrasterna är så drastiska att de näst intill är svåra att tro på – under den sista perioden ökar samtliga primärområden i befolkning. Slående är den enorma kapitaleffektiviteten i tillväxtmönstret: befolkningsökningen på smått otroliga 280 000 rymdes nästan helt inom det befintliga stadsrummet, vilket i praktiken innebar att de tunnelbanestationer, centrumanläggningar och skolor som redan var byggda 1980 i stort sett kunde absorbera hela befolkningsökningen.

Men de positiva effekterna stannade inte där, för under de sista decennierna växer sysselsättningen i Stockholm snabbare än i resten av landet, vilket också var ett helt nytt fenomen. Under samtliga de tidigare efterkrigsdecennierna hade förhållandet sett motsatt ut, vilket innebar att Sverige ekonomiskt drevs av de traditionella industriella bruksbygderna. Den tillväxten nådde sedan sin oåterkalleliga slutpunkt när subventions- och devalveringspolitiken tog slut i början av 1990-talet. I detta för landet helt kritiska läge skapades alltså ett nytt tätt och kapitaleffektivt tillväxtcentrum i Stockholm.

Utvecklingen verkar bekräfta de resonemang som Jane Jacobs förde i sina böcker. En tät stad skapar arbeten av enkla och självförklarande skäl: i en tillräckligt otät miljö finns inget underlag för service överhuvudtaget, men i takt med att densiteten ökar skapas den efterfrågan som behövs för att butiker, restauranger, caféer med mera ska kunna etableras. Växande befolkningstäthet skapar därför utrymme för en ständigt ökad arbetsdelning och specialisering, vilket innebär att både sysselsättningen och produktiviteten kommer att växa. Det betyder också att de positiva effekter som nobelpristagaren Robert Lucas utvecklade från framförallt Economy of Cities blir tydliga. Lucas menade att städers stora fördel låg i det han kallade Jacobs’ externaliteter, alltså den möjlighet de skapar att använda alla andra invånares kunskap för att till exempel bygga sina egna företag. Jacobs kallade själv städer för ”inkubatorer för företagsamhet” just för att de täta marknaderna och höga kunskapsnivåerna underlättade innovationsintensiv verksamhet. Växande städer kan ses som evolutionära organismer som har förmågan att skapa en i princip självgenererande utveckling.

Logiken ställer traditionella synsätt på ända. Traditionella industribygder blir till exempel mycket starkare beroende av konjunkturväxlingar och omvärldens efterfrågan jämfört med täta städer, där mycket mer av tillväxten skapas lokalt. Den enorma kapitaleffektiviteten som den täta stadsutvecklingen innebär ger dessutom en förklaring till både den uthålligt låga inflation och ränta som karaktäriserat de sista decennierna. Resonemanget ger också en antydan om vilka risker som finns i form av finansiella slukhål och stagnation om vi ständigt genomför fler och fler åtgärder som försvårar och fördyrar utvecklingen av våra städer parallellt med att vi istället återlanserar halvsekelgamla planer för att öka stadsutspridningen.

Jan Jörnmark,
Docent i ekonomisk historia

 

Dela på social medier

 
 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Krönikor"

Krönika

Det liberala folkhemmet

Linda Jonsson

På 1930-talet – när demokratin slagit igenom och arbetarrörelsen växte – gick det inte längre att ignorera de orättvisa boendeförhållandena. Situationen var densamma i stora delar av västvärlden men lösningarna såg olika ut. I veckans krönika beskriver Linda Jonsson, analytiker på Veidekke, hur det parallellt med det svenska folkhemmet byggdes en liberal motsvarighet i Australien. Historien vittnar om att den som tar det bostadspolitiska initiativet också har fått den politiska makten. I Sverige växer bostadsklyftan sig allt större; vem kommer att ta det bostadspolitiska initiativet den här gången?

Läs vidare »

Krönika

Arkitektkåren – en del av orsaken till bostadsbristen?

Jerker Söderlind

Kan en del av bostadsbristen bero på att medborgare överklagar förslag till nya bostäder för att de tycker att de nya hus de ska få som grannar är fula? Går det rentav att skylla arkitekterna för en del av bostadsbristen? Det undrar arkitekten Jerker Söderlind som genom att studera två arkitekturpriser undrar om det som arkitekterna prisar verkligen är vad medborgarna önskar.

Läs vidare »

Krönika

Regeringen ökar osäkerheten

Lennart Weiss

Idag meddelade regeringen att finansinspektionens förslag till ytterligare amorteringskrav ska genomföras från den 1 mars nästa år, detta trots att förslaget sågats i flera remissinstanser. På presskonferensen svarade Per Bolund svävande på frågor runt regeringens konsekvensanalys. Regeringen och Finansinspektionen underskattar konsekvenserna för Stockholm och Mälardalsregionen och riskerar att förstärka den nuvarande oron på bostadsmarknaden, skriver Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke.

Läs vidare »

Krönika

Det är byggandet och inte priserna som bör vara debattens fokus

Stefan Attefall

Debatten kretsar idag kring bostadsprisernas utveckling. Priser som till följd av de goda makroekonomiska förutsättningarna inte kommer att förändras dramatiskt. Genom fixeringen vid prisernas utveckling missar vi dess effekt på bostadsbyggandet, vilket är prisutvecklingens verkligt problematiska konsekvens. Det skriver Stefan Attefall, strategisk rådgivare och fd bostadsminister.

Läs vidare »

Krönika

När politiken kapitulerat…

Lennart Weiss

När politiken kapitulerat för bostadsfrågan håller myndigheterna i taktpinnen. Resultatet är kreditrestriktioner som inte bara hämmar byggandet utan också gör det allt svårare för dem som står längst från bostadsmarknaden att ta sig in. Det skriver Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke Sverige.

Läs vidare »

Krönika

En ingenjör i skogen är viktigare än tio baristor i Stockholm

Ulf Perbo

Det är inte bara i storstäder innovationskraft skapas. De företag vars innovativa miljöer svensk ekonomi och utveckling länge lutat mot återfinns inte sällan i mindre städer eller rentav i skogen. Att hela Sverige ska leva bör således vara en viktig del av den nationella bostadspolitiken, skriver Ulf Perbo, idag näringspolitisk chef på Transportföretagarna, tidigare statssekreterare för bostadsfrågor och chefekonom på Sveriges Byggindustrier.

Läs vidare »

Krönika

Klimatförändringarna och byggandet – dags att ta ansvar!

Johnny Kellner

Klimatförändringarna kan komma att drabba kommunerna hårt. Det är inte bara så att planerade och befintliga bostäder riskerar att stå i vatten när sjö- och havsvattennivån höjs utan också dricksvattenförsörjningen riskerar att slås ut. Därför måste både kommunerna och byggbranschen ta sitt ansvar för att förhindra förödande konsekvenser av de klimatförändringar som inte går att undvika och se till att klimatpåverkan framöver minskar dramatiskt. Det skriver Energi- och klimatstrategen Johnny Kellner.

Läs vidare »

Krönika

Så bygger vi Sverige attraktivt, sunt och säkert

Catharina Elmsäter-Svärd

Byggtakten är fortfarande inte i nivå med befolkningsökningen. Fler måste få möjlighet att känna det framtidshopp vi människor gör när vi har ett jobb att gå till, en bostad att bo i och goda möjligheter att resa däremellan. Det skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier.

Läs vidare »

Krönika

Markfrågan: Dags att ta grundlagen på allvar!

Hans Lind

Kommunernas sätt att hantera planläggningen av mark strider mot grundlagen, i vilken det står att det allmänna ska trygga rätten till bostad. En liten småhustomt i utkanten av en större stad kostar 2-3 miljoner. Kostnaden för infrastruktur och att ta jord- eller skogsbruksmark i anspråk borde inte vara högre än att slutpris till kund skulle kunna vara 500 000 kr.  Skillnaden däremellan är en konsekvens av den utbudsbrist som kommunerna genom sitt markmonopol skapar, skriver Hans Lind, professor i fastighetsekonomi.

Läs vidare »

Krönika

Det händer om det vänder

Ulf Perbo

I maj förutspådde Ulf Perbo i en krönika här på bostadspolitik.se att bostadspriserna skulle sjunka. På Stockholms bostadsmarknad är det nu ett faktum. Under hösten har priserna stagnerat eller sjunkit något. Bostadsmarknaden håller andan. Vad skulle egentligen ske om det på allvar vänder? I Veckans krönika beskriver Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen, konsekvenserna.

Läs vidare »

Krönika

Så bygger vi det nya klassamhället

Lennart Weiss

De kreditrestriktioner som redan införts och de som skymtar vid horisonten drabbar de unga och ekonomiskt svaga absolut hårdast. Dessutom ställs krav på amortering i en takt som saknar rationella argument, lån är till för att möjliggöra för individer och företag att sprida kostnaderna över en livscykel. Genom restriktionerna ”växer ett nytt klassamhälle fram med boendet och tillgången till ”gamla pengar” som ett av dess viktigaste kännetecken.” skriver Lennart Weiss, Kommersiell direktör på Veidekke.

Läs vidare »

Krönika

Vad är bostadspolitik i vår tid?

Håkan Bengtsson

”Ett viktigt skäl till att bostaden också måste vara en politisk fråga är att de ekonomiska teorierna om jämvikt på marknaden inte håller streck i verkligheten. Samtidigt som bostadssektorn förstås är infogad i marknadsekonomin krävs politiska insatser för att en maximalt stor andel av befolkningen ska kunna bo och leva i en bra bostad”, skriver veckans krönikör Håkan Bengtsson. Håkan är grundare och VD för tankesmedjan Arenagruppen och räknas som en av socialdemokraternas mest inflytelserika idédebattörer.

Läs vidare »

Krönika

Vem har makten i bostadsköpet?

Emma Persson

Kvinnor är inte sämre på att ta ansvar för bostaden och dess finansiering, de är inte heller sämre på att hantera en borrmaskin. Det handlar bara om erfarenhet, kultur och gamla hjulspår. ”Ett jämställt ägande och att kräva att stå på lagfarten för det hus man köper och bor i borde vara självklart”, skriver Emma Persson, boendeekonom på SBAB, i veckans krönika.

Läs vidare »

Krönika

Kommer det vi bygger idag snart att stå tomt?

Maria Pleiborn

Just nu jublar politikerna över att vi bygger mer än på länge i Sverige. Det har nämligen blivit en etablerad sanning att vi behöver 710 000 nya bostäder. Men vad kommer politikerna att säga när Boverkets nya prognoser visar att de bostäder vi bygger idag snart kommer att stå tomma? Veckans krönikör Maria Pleiborn, demograf på WSP, skriver om hur politiken försvårar de demografiska prognoserna och riskerna det leder till.

Läs vidare »

Krönika

Så kan vi bygga 40 % fler lägenheter

Matilda Bäcklund och Mårten Lindström

I en rykande färsk studie framgår att det går att bygga upp till 40 % fler lägenheter i ett redan planerat bostadsområde med bibehållen god standard om bland annat kraven på ljus, buller och tillgänglighet ses över. I veckans krönika beskriver studiens författare, Mårten Lindström och Matilda Bäcklund, vad som har gått snett och hur det går att åtgärda!

Läs vidare »

Krönika

Bostadspolitiken måste hantera elefanten i rummet

Jan Åman

Den 14:e juni presenteras Framtidslabbet på Politikerveckan Järva. Att lanseringen sker just där är allt annat än en slump. Det handlar om att uppdatera lösningar för de grundläggande mänskliga behoven, skriver veckans krönikör, Jan Åman, Creative Director i A Lab och A house och f.d. initiativtagare till ”Stockholm at large” och ”samtalslaboratoriet” Färgfabriken.

Läs vidare »

Krönika

Bostadsbubblan som snart ska brista – en vald sanning

Lennart Weiss

Gång på gång målar media upp en bild av Sverige i en bostadsbubbla. Utan granskning används dåliga analyser som faktaunderlag för nyheter om bubblan som snart ska spricka. Det menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke. I veckans krönika bemöter han de dåligt underbyggda argumenten och reder ut de vanliga missförstånden.

Läs vidare »

Krönika

Dags för en rejäl höjning av bostadsbidraget

Stefan Attefall

Bostadsbidraget är fördelningspolitiskt träffsäkert och fyller en viktig funktion för ekonomiskt svaga grupper. Bidraget har dock urholkats kraftigt under de senaste 20 åren och fungerar idag i praktiken som en förlängning av försörjningsstödet. Det finns starka motiv att ompröva synen på bostadsbidraget och göra det till en central del av en fungerande bostadspolitik, menar Stefan Attefall.

Läs vidare »

Krönika

Ulf Perbo – ”Nu kommer nedgången”

Ulf Perbo

1989 förutspådde Ulf Perbo 90-talets bostadskrasch i SvD (se bild), nu förutspår han en ny nedgång. Enligt Perbo har vi ingen bostadsbubbla i formell bemärkelse, utan likt vid bostadskraschen på 90-talet är en nedgång driven av fundamenta att vänta. De samhällsekonomiska konsekvenserna är dock desamma, fallande byggpriser och en minskad konsumtion. I veckans krönika beskriver han de fundamentala problem som ger upphov till hans oro, han hade rätt 1991 har han det också 2017?

Läs vidare »

Krönika

Får vi en bättre fungerande bostadsmarknad om äldre flyttar ”hemifrån”?

Maria Pleiborn

Ett mål för vår äldrepolitik i Sverige har länge varit att äldre ska få möjlighet att bo kvar hemma så länge som möjligt. Det är önskvärt både för de själva och för samhället som helhet. Ålderdomshem har avvecklats och på senare år även äldrebostäder av annan form i en rasande takt. I stället har vi byggt ut hemtjänsten och gett möjlighet att bygga om äldres bostäder för bättre tillgänglighet. Är det en hållbar politik på sikt? Det undrar veckans krönikor Maria Pleiborn, demograf och senior rådgivare på WSP.

Läs vidare »

Krönika

Därför misslyckades S-kongressen med att lösa bostadsfrågan

Kristina Alvendal

Kristina Alvendal, stadsbyggnadsexpert och fd moderat statsbyggnads- och fastighetsborgarråd, kritiserar socialdemokraterna för dess brist på självinsikt inför och under kongressen i april. Partiernas kongresser eller stämmor är tänkta att vara ett forum för medlemmarnas åsikter att komma fram men i praktiken är det partistyrelsen som bestämmer menar Alvendal. För att lösa bostadskrisen krävs nytänkande och mod att ifrågasättande gamla sanningar, bristen på det är enligt veckans krönikör orsaken till kongressens fruktlöshet.

Läs vidare »

Krönika

Paketeringsutredningen kan leda till lägre bostadsbyggande

Bo Nordlund

Bo Nordlund, Tekn. dr samt Redovisnings- och värderingsspecialist på fastigheter, beskriver väntan på paketeringsutredningen som en nagelbitare för branschen. Trots att förslaget mött stor kritik kommer det att skickas ut på remiss. I veckans krönika delar Nordlund med sig av sina reflektioner och de tänkbara effekterna på transaktionsintensiteten och fastigheternas värde.

Läs vidare »

Krönika

Stuprörstänkande och brist på kunskap kan få oöverblickbara konsekvenser

Kunskapen om hur bostadsmarknaden är ofta låg bland de politiker och myndigheter som hanterar olika delfrågor inom bostadspolitiken. Det gör att man inte inser vilka oöverblickbara konsekvenser som inträffa, i all synnerhet om flera olyckliga åtgärder skulle råka vidtas samtidigt. Vad som krävs är fler ”hängrännor”, d v s ökad kunskap och en helhetssyn när det gäller bostadsmarknadens funktionssätt, skriver f d bostadsminister Stefan Attefall.

Läs vidare »

Stäng fönstret