Skäl för ytterligare amorteringskrav saknas

Lars EO Svensson, Nationalekonomiska institutionen vid Handelshögskolan i Stockholm, fördjupar resonemanget i hans och Peter Englunds tidigare remissvar till Finansinspektionens förslag till skärpt amorteringskrav.

Svensson påpekar att Finansinspektionens förslag inte motiveras med att det finns risker för den finansiella stabiliteten utan med två andra argument; Dels att hushåll skulle minska konsumtionen vid inkomstbortfall men också att höga skuldkvoter skulle minska konsumtionen om räntan stiger vilket skulle förstärka en konjunkturnedgång.

Svensson skriver att det saknas empiriskt stöd för att hushåll med en högre skuldkvot är mer känsliga för inkomstbortfall än hushåll med en lägre skuldkvot. Det föreligger en risk om hushåll lånar till överkonsumtion. Så ser dock inte situationen ut i Sverige – Finansinspektionen betonar att svenskarna är försiktiga, sparar flitigt och lånar till hållbar konsumtion.

Inte heller argumentet att konsumtionsbortfallet är större för hushåll med hög skuldkvot vid en konjunkturnedgång accepterar Svensson. Vid en konjunkturnedgång sänks räntan för att stimulera ekonomin vilket har en större effekt på de hushåll som har en hög skuldkvot. Skulderna ökar således möjligheterna för Riksbanken att få genomslag för sin penningpolitik vid en konjunkturnedgång.

Läs mer om varför argumentet om räntekänsligheten inte håller här.
Läs mer om varför argumentet om känslighet för inkomstbortfall inte håller här.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.