Dödskyssen för hyreshusbyggandet?

Regeringens senaste förslag till förändrade skatteregler för företagssektorn drabbar hyresrättsmarknaden hårdast och kan enligt veckans krönikör, Stefan Attefall, vara dödskyssen för byggandet av hyresrätter.

Bostadspriserna ökar för snabbt och hushållen lånar för mycket. Det tycker internationella organ som OECD, riksbanken, finansinspektionen och bekymmersamma politiker. Därför har vi redan infört amorteringskrav och bolånetak.

Krav ställs nu på att införa begränsningar av ränteavdragen, skuldkvotstak, skärpta amorteringskrav, höjda fastighetsskatter och andra pålagor som har det gemensamma att det blir dyrare och svårare att köpa sig en bostad. Särskilt slår alla dessa förslag mot hushåll som vill in på den ägda bostadsmarknaden men har lite eget kapital.

Många menar att lösningen är fler hyresrätter, inte minst den rödgröna regeringen. Då belånar sig inte folk och man slipper ha en massa eget kapital.

Förutom att det är svårt att få tag i en hyresrätt på grund av hyressättningssystemet så är det bara i det gamla beståndet som hyrorna är någorlunda låga. Nya hyresrätter är betydligt dyrare än motsvarande ägda bostäder. Detta på grund av att hyresrätten är en upplåtelseform där någon annan riskerar sina pengar för att bygga hyreshuset. Detta kapital kostar, och läggs på hyran. Dessutom är det ett fullserviceboende där alla tjänster köps med hög beskattning.

Så vad gör vi då? Jo, vi gör det ännu dyrare att bygga hyresbostäder.

Ni läste rätt!

I den nyligen utskickade promemorian från finansdepartementet med rubriken Nya skatteregler för företagssektorn (Fi2017/02752/S1) föreslås bl.a. att möjligheterna att dra av räntekostnader för företag begränsas och att bolagsskatten sänks något, med mera. De sammantagna effekterna blir, för att citera finansministrarna Magdalena Andersson, S och Per Bolund, MP, (DI 20/6) att ”bolag som är högt belånade får betala mer skatt och bolag som är lågt belånade få betala mindre skatt”. Och det låter ju bra.

Men vilka företag är det som per definition lånar mycket? Jo, företag som bygger och hyr ut bostäder. De tar upp lån till 60-70% av produktionskostnaden och har dessa lån under lång tid, och när de ska investera i ytterligare nyproduktion så krävs ny stor upplåning. Och just dessa får enligt förslaget betala mer skatt.

Enligt regeringens egna promemoria så visar analyserna vilka olika typer av branscher som får ökad respektive minskad skattebelastning när alla skatteeffekter – både positiva och negativa – har räknats in. Enligt regeringens huvudförslag så kommer mer än 41 procent av alla fastighetsföretag att drabbas av högre skatt. Det är bara de företag som arbetar med el och gas, dvs. energiförsörjning, som drabbas hårdare, vilket i sin tur också behöver läggas på hyran.

Och inte nog med detta. När ett fastighetsföretag står inför valet att bygga nya hyresbostäder kommer benägenheten att bygga nytt att minska eftersom skattebelastningen blir högre och brytpunkten för när det blir lönsamt förskjuts. Betänk också att dessa beräkningar gjorts i ett läge med extremt låga räntor.

Har då incitamenten att bygga fler hyresbostäder analyserats i utredningen? Nej, de har tittat på fastighetsföretag i genomsnitt. Men en del har inga ambitioner att bygga nytt eller har mycket god tillgång till eget kapital. Och för dem är detta ett icke-problem. Problemet är alla fastighetsägare med mer normala belåningsgrader, deras incitament att bygga nytt blir sämre. Men någon sådan analys har inte gjorts.

Så återigen. Kompetensen och förståelsen för att analysera fastighetssektorn och bostadsmarknaden är bristfällig. Förra gången det skedde på företagsskatteområdet var när Företagsskattekommittén för något år sedan lade sitt revolutionerande förslag om en total omläggning av företagsskattesystemet som skulle satt stopp för det mesta av hyreshusbyggande. Då erkände kommittén i efterhand att de glömt analysera bostadsbyggandet. Nu genomförs kommitténs tankar stegvis och försiktigare. Med samma bristfälliga analys av hur bostadsmarknaden fungerar.

Hoppet står nu till remissinstanserna som måste granska förslaget och påvisa de effekter som det medför. Särskilt när man lägger ihop det med paketeringsutredningens förslag, finansinspektionens förslag och andra skatteåtgärder som diskuteras. Sammantaget kan dessa åtgärder nämligen skapa ett tvärstopp i nyproduktionen av bostäder.

Stefan Attefall

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.