Inlägg taggade med: bostadspolitik

Rapport

Den svenska bostadsmarknaden – nr 2. 2017

Tillståndet just nu på den svenska bostadsmarknaden kan sammanfattas med två ord: osäkert läge. Å ena sidan har vi en situation med stark medvind för såväl bostadsbyggandet som samhällsekonomin i stort. Om den håller i sig är det mycket som talar
 för att bostadsbyggandet kan öka något för att sedan plana ut på en förhållandevis bra nivå. Å andra sidan har vi en situation där politik och myndigheter, till
synes utan djupare analys, är på väg att implementera åtgärder som drastiskt kan 
bryta den positiva utvecklingen. Ogenomtänkta politiska beslut kan sänka bostadsmarknaden 
och i värsta fall utlösa en fastighetskris med 
stora konsekvenser för samhällsekonomin 
i stort.

I höstens konjunkturrapport lyfts det makroekonomiska läget i svensk ekonomi, antalet färdigställda bostäder de kommande åren skattas och risken för boprisfall analyseras. Utöver det analyserar vi konsekvenserna av de förslag som idag ligger på myndigheternas och politikernas bord.

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

Så cementerar svensk bostadspolitik klassklyftor

Linda Jonsson

Hyresgästföreningen skriver på SvD debatt att samhället gynnas av att fler bor i hyresrätt. Linda Jonsson, analytiker på Veidekke, skriver i sin slutreplik att det ”vid en första anblick kan låta attraktivt ur samhällsekonomisk synpunkt men faktum är att samtliga fastighetskriser har börjat just i den kommersiella sektorn.” Jonsson menar vidare att båda upplåtelseformerna är bra på olika sätt men att problem uppstår när människor inte kan välja hur de vill bo. Det är alltid dyrare att hyra en vara än att köpa densamma. ”Hyran ska täcka fastighetsägarens service, risk och inte minst krav på avkastning. Det kommer alltid att vara billigare att bo i en ägd bostad till självkostnadspris. Detta insåg hyresgästföreningen redan 1924 när de tillsammans med byggnadsarbetareförbundet tog initiativet att bilda HSB – Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening.”

I dag saknar unga som inte kan förlita sig på ekonomiskt stöd från sina föräldrar och ekonomiskt svaga möjligheten att välja boendeform. Det riskerar att cementera klassklyftor. ”Allt hårdare kreditrestriktioner gör att de inte kan köpa en bostad, trots att de har löpande inkomster. Samtidigt finns det inga billiga hyresrätter att flytta till. I stället tvingas de bo i de absolut dyraste boendeformerna, i nyproducerade hyresrätter eller i andra hand. Det urholkar hushållens ekonomi och får som konsekvens att de flesta inte kan spara ihop till den kontantinsats som krävs för att på sikt ta sig in på den ägda marknaden.”

Läs mer här.

Dela på sociala medier
 
Krönika

Så bygger vi det nya klassamhället

Lennart Weiss

De kreditrestriktioner som redan införts och de som skymtar vid horisonten drabbar de unga och ekonomiskt svaga absolut hårdast. Dessutom ställs krav på amortering i en takt som saknar rationella argument, lån är till för att möjliggöra för individer och företag att sprida kostnaderna över en livscykel. Genom restriktionerna ”växer ett nytt klassamhälle fram med boendet och tillgången till ”gamla pengar” som ett av dess viktigaste kännetecken.” skriver Lennart Weiss, Kommersiell direktör på Veidekke.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Krönika

Vad är bostadspolitik i vår tid?

Håkan Bengtsson

”Ett viktigt skäl till att bostaden också måste vara en politisk fråga är att de ekonomiska teorierna om jämvikt på marknaden inte håller streck i verkligheten. Samtidigt som bostadssektorn förstås är infogad i marknadsekonomin krävs politiska insatser för att en maximalt stor andel av befolkningen ska kunna bo och leva i en bra bostad”, skriver veckans krönikör Håkan Bengtsson. Håkan är grundare och VD för tankesmedjan Arenagruppen och räknas som en av socialdemokraternas mest inflytelserika idédebattörer.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
 
Hört i debatten

Därför behöver Sverige hyrköp

Linda Jonsson

Bostadsmarknaden splittrar samhället, mellan dem som är inne och dem som står utanför, mellan dem som äger och dem som hyr. I dag är hyresrätten en av de största fattigdomsfällorna. Därför behöver fler få möjlighet att gå från hyrt till ägt boende, till exempel genom hyrköp skriver Linda Jonsson, analytiker Veidekke Sverige, på SvD.se med anledning av att Veidekkes släpper rapporten Från hyrt till ägt boende.

Läs hela artikeln här.

Dela på sociala medier
 
Rapport

Från hyrt till ägt boende

För de flesta fungerar bostadsmarknaden väl. Många upplever att boendekvalitén är hög och boendekostnaden låg. Bristen på bostäder är endast kännbar för de unga som inte kan vända sig till mamma- och pappabanken och för dem som helt saknar eller har låga inkomster.

I Sverige har den allmänna bilden varit att just de ska bo i hyrt boende, en effekt av tidigare förd politik där boendeformen subventionerades kraftigt för att möjliggöra låga boendekostnader. Idag ser allting annorlunda ut. De förändringar som genomfördes av finansieringsvillkoren på 90-talet innebär att det idag är billigare att äga sitt hem än att hyra detsamma. Idag är hyresrätten en av de största fattigdomsfällorna.

Samtidigt gör politiker och myndigheter det allt svårare för unga och ekonomiskt svaga att köpa en bostad. Bolånetak, amorteringskrav, skuldkvotstak, höjd skatt på sparande och hot om ytterligare amortering för de som är kapitalsvagast. Det är fel väg att gå. Grupperna bör istället stöttas för att på sikt kunna köpa sitt egna hem. I Veidekkes rapport från hyrt till ägt boende, beskrivs hur hyrköp kan utgöra en viktig hörnsten i en ny social bostadspolitik.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Krönika

Har vi råd att göra om samma misstag?

Jan Jörnmark

De regleringar av både hyres- och bostadsrättsmarknaden som präglade Stockholms bostadsmarknad under efterkrigstiden fram till 70-talet skapade, tillsammans med de stora subventionerna för att bygga ut staden, ohållbara kostnader för infrastruktur samtidigt som politiken hämmade Sveriges tillväxt. ”När Peter Eriksson nu åter väckt frågan om att bygga nya städer i skogarna mellan Stockholm, Uppsala och Nynäshamn finns det goda skäl att fundera över varför samma strategi avbröts i början av 1970-talet”, skriver veckans krönikör Jan Jörnmark.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Debatt

Fastighetsägarnas uppfattning är verklighetsfrånvänd

Erik Elmgren och Per Björklind

”Problemet är alltså inte bara att det är brist på bostäder, utan det är framför allt brist på bostäder som människor har råd att efterfråga. Att då påstå att hyrorna är för låga och att det är Hyresgästföreningen och hyresgästerna som står i vägen för ytterligare höjningar känns mer än lovligt verklighetsfrånvänt.” skriver Erik Elmgren och Per Björklind från hyresgästföreningen i sin replik på fastighetsägarnas debattartikel.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

Bostad 2.0 – en bostadsmarknad för alla

KTH startar med stöd av intresseorganisationer och ca 20 aktörer från näringslivet en storsatsning på bostadsforskning – bostad 2.0. Det fyra år långa projektet kommer att påbörjas 2018 och är inriktat på dagens situation på bostadsmarknad i relation till bland annat boende, bransch, myndigheter, lagar, ekonomi, hållbarhet samt ett antal sociala, miljömässiga, tekniska och ekonomiska aspekter.

Läs mer här.

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

Hög tid att utreda hela systemet för hyressättning

Linda Jonsson

I juli presenterades resultatet av regeringens utredning av modellen för hyressättning vid nyproduktion. Av direktiven framgår att byggande ska underlättas, att den kollektiva förhandlingen ska bestå och att hyressättningen i det befintliga beståndet inte ska påverkas. Givet direktiven och det faktum att nyproduktionen, i bästa fall, årligen motsvarar två procent av beståndet är det inte svårt att komma till slutsatsen att utredningen är otillräcklig, skriver Linda Jonsson, analytiker på Veidekke och moderat debattör på SvD.

I artikeln delar Linda med sig av några av slutsatserna från hennes masteruppsats i fastighetsekonomi som godkändes av KTH i juni.

Läs hela artikeln här.

Läs Hyresgästföreningens replik här.

Läs Lindas slutreplik här.

Läs hela masteruppsatsen här.

Dela på sociala medier
 
Rapport

En undersökning av begreppet government failure och fallet det svenska hyressättningssystemet

Att hyressättningssystemet ger negativa konsekvenser hävdas ofta i debatten men är systemets negativa konsekvenser större än dess positiva? Om så är fallet, varför är då hyressättningssystemet så svårt att förändra? I sin masteruppsats djupdyker Linda Jonsson i hyressättningssystemets uppkomst och funktion, dess negativa och positiva konsekvenser samt i olika förklaringar till systemets stelbenthet.

 

Linda Jonsson är fastighetsekonom och analytiker på Veidekke. 

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Krönika

Blir det Stefan Ingves som lyfter på locket?

Med ett år kvar till valet anas ett trendskifte i den bostadspolitiska debatten. Partiernas talespersoner i ekonomiska frågor är på väg in på banan. Det inger nytt hopp, menar Lennart Weiss som rundar av almedalsveckan och vårens bostadsdebatt med att spana mot nästa val.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Video

Weiss om Almedalsveckan 2017!

Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, summerar och kommenterar Almedalsveckan. Vart står den bostadspolitiska frågan idag?

Dela på sociala medier
 
Rapport

Sverige – sämst i klassen

Rapportens titel är inte formulerad av en slump. Den har tillkommit i efterhand som bakgrundsanalysen fått klarare konturer. I en studie av 12 andra jämförbara länder som arbetar med ”social bostadspolitik” visar det sig att Sverige å ena sidan utmärker sig som ett land med anmärkningsvärt blygsamma ambitioner men å andra sidan att det finns en rad internationella exempel att inspireras av, både när det gäller den hyrda och den ägda bostadsmarknaden. Vi kan urskilja sex tydliga principer som tillsammans skulle kunna utgöra basen för en ny modern svensk modell, en social bostadspolitik 2.0.

Det fanns en tid då den sociala bostadspolitiken gav Sverige internationell ryktbarhet. Om Sverige åter vill bli ett föregångsland måste vi vara beredda att lära av andra länder och söka nya svar på gamla frågor.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Krönika

Kommer det vi bygger idag snart att stå tomt?

Maria Pleiborn

Just nu jublar politikerna över att vi bygger mer än på länge i Sverige. Det har nämligen blivit en etablerad sanning att vi behöver 710 000 nya bostäder. Men vad kommer politikerna att säga när Boverkets nya prognoser visar att de bostäder vi bygger idag snart kommer att stå tomma? Veckans krönikör Maria Pleiborn, demograf på WSP, skriver om hur politiken försvårar de demografiska prognoserna och riskerna det leder till.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Krönika

Dödskyssen för hyreshusbyggandet?

Stefan Attefall

Regeringens senaste förslag till förändrade skatteregler för företagssektorn drabbar hyresrättsmarknaden hårdast och kan enligt veckans krönikör, Stefan Attefall, vara dödskyssen för byggandet av hyresrätter.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Krönika

Så kan vi bygga 40 % fler lägenheter

Matilda Bäcklund och Mårten Lindström

I en rykande färsk studie framgår att det går att bygga upp till 40 % fler lägenheter i ett redan planerat bostadsområde med bibehållen god standard om bland annat kraven på ljus, buller och tillgänglighet ses över. I veckans krönika beskriver studiens författare, Mårten Lindström och Matilda Bäcklund, vad som har gått snett och hur det går att åtgärda!

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Krönika

Fem skäl till att rata finansinspektionens förslag

Lennart Weiss

Finansinspektionens senaste förslag har oklara motiv och bidrar till att förstärka problemen på bostadsmarknaden, menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, som i veckans krönika som ger en rykande färsk kommentar till förslaget om skärpta amorteringskrav.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Debatt

Betala det verkliga priset eller bo tillsammans med andra!

Fredrik Kopsch

Enligt Boverkets analys behövs ca 710 000 bostäder till 2025. En analys baserad på två antaganden: Sveriges befolkningstillväxt och hushållens storlek. Normen om att alla singelhushåll ska ha en egen bostad möjliggjordes under 1900-talets andra hälft genom hyresregleringen och allmännyttans utbredning. Idag har Sverige Europas minsta hushåll. Det saknas betalningsvilja för att bygga 710 000 bostäder, istället är det normen som behöver förändras enligt debattören Fredrik Kopsch, Universitetslektor vid LU.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Krönika

Bostadsbubblan som snart ska brista – en vald sanning

Lennart Weiss

Gång på gång målar media upp en bild av Sverige i en bostadsbubbla. Utan granskning används dåliga analyser som faktaunderlag för nyheter om bubblan som snart ska spricka. Det menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke. I veckans krönika bemöter han de dåligt underbyggda argumenten och reder ut de vanliga missförstånden.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Krönika

Dags för en rejäl höjning av bostadsbidraget

Stefan Attefall

Bostadsbidraget är fördelningspolitiskt träffsäkert och fyller en viktig funktion för ekonomiskt svaga grupper. Bidraget har dock urholkats kraftigt under de senaste 20 åren och fungerar idag i praktiken som en förlängning av försörjningsstödet. Det finns starka motiv att ompröva synen på bostadsbidraget och göra det till en central del av en fungerande bostadspolitik, menar Stefan Attefall.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Krönika

Ulf Perbo – ”Nu kommer nedgången”

Ulf Perbo

1989 förutspådde Ulf Perbo 90-talets bostadskrasch i SvD (se bild), nu förutspår han en ny nedgång. Enligt Perbo har vi ingen bostadsbubbla i formell bemärkelse, utan likt vid bostadskraschen på 90-talet är en nedgång driven av fundamenta att vänta. De samhällsekonomiska konsekvenserna är dock desamma, fallande byggpriser och en minskad konsumtion. I veckans krönika beskriver han de fundamentala problem som ger upphov till hans oro, han hade rätt 1991 har han det också 2017?

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

På DN debatt: Tio år av politiska reformer har inte ökat byggandet

Just nu är det populärt att peka på att bostadsbyggandet ökat under senare år. Såväl statsministern som bostadsministern har i olika sammanhang hävdat att byggandet närmar sig miljonprogrammets nivåer och vidare vill man skapa en bild av att det skulle finnas en koppling mellan det ökade byggandet och egna politiska åtgärder, skriver företrädare för Veidekke.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Rapport

Den svenska bostadsmarknaden

Boverkets byggmål omöjligt att nå

Boverkets byggmål är omöjligt att nå. Det framgår av Veidekkes färska konjunkturrapport, Den svenska bostadsmarknaden – konjunkturrapport och prognos för det framtida bostadsbyggandet. Med utgångspunkt från fyra avgörande konjunkturvariabler samt en analys av antalet påbörjade bostäder kan Veidekke visa att bostadsbyggandet nu planar ut på en klart lägre nivå än vad som behövs med hänsyn till befolkningsutvecklingen, urbaniseringen och de behov som ekonomiska svaga grupper har. Veidekkes rapport varnar också för att det finns betydande risker på nedsidan. Från såväl svenska som internationella myndigheter aviseras för närvarande en rad åtgärder som enskilt eller tillsammans med stigande räntor kan medföra dramatiska prisfall och en kraftig nedgång i bostadsbyggandet.

 
Veidekkes nya rapportserie är tänkt att komma ut två gånger per år. Våreditionen fokuserar på konjunkturen medan höstrapporten mer kommer att belysa specifika faktorer med stor påverkan på det framtida bostadsbyggandet.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Krönika

Därför misslyckades S-kongressen med att lösa bostadsfrågan

Kristina Alvendal

Kristina Alvendal, stadsbyggnadsexpert och fd moderat statsbyggnads- och fastighetsborgarråd, kritiserar socialdemokraterna för dess brist på självinsikt inför och under kongressen i april. Partiernas kongresser eller stämmor är tänkta att vara ett forum för medlemmarnas åsikter att komma fram men i praktiken är det partistyrelsen som bestämmer menar Alvendal. För att lösa bostadskrisen krävs nytänkande och mod att ifrågasättande gamla sanningar, bristen på det är enligt veckans krönikör orsaken till kongressens fruktlöshet.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
 
Debatt

Uttalandet som finansinspektionen vägrar att kommentera

Som bostadspolitik.se rapporterat om (se gårdagens expertkommentar av Lennart Weiss) avböjer Finansinspektionen att svara på frågor som rör TT:s intervju med Henrik Braconier från den 6 april, nu publicerar vi frågorna som han inte ville besvara.  Lennart Weiss menar i sin kommentar att Finansinspektionen har fel när den hävdar att skattesystemet gynnar ägt boende och ifrågasätter varför Finansinspektionens chefsekonom uttalar sig i politiska frågor. 

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Krönika

Gynnar verkligen politikerna ägda bostäder?

Lennart Weiss

Påståenden om att det ägda boendet gynnas mer än det hyrda bygger på missförstånd om ränteavdrag och avdragsrätt. Det skriver Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke Sverige.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Krönika

Midnatt råder, tyst det är i huset…

Lennart Weiss

Bostadsdebatten sover och bostadsbyggandet befinner sig inte på rekordnivåer — vi bygger inte mer än vad vi gjorde på 30-talet. Det skriver Lennart Weiss i sin senaste krönika där han också belyser oviljan från regeringen att ta tag i bostadsfrågan.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Rapport

En skattemässig jämförelse mellan boendeformerna leder till en snedvriden debatt

Det har förts en debatt under några år kring att hyresrätten är skattemässigt missgynnad mot bostadsrätten. Sveriges Byggindustrier har uppfattat debatten som onyanserad. Därför gav de Ernst & Young (EY) i uppdrag att redogöra för de skatteregler som gäller för boende i hyresrätt respektive bostadsrätt samt analyser om dessa skatteregler kan anses neutrala. En neutral röst för att bedöma neutraliteten.

Rapporten visar framför allt att det i grunden är missvisande att jämföra skatteregler avseende dessa två upplåtelseformer. Anledningen till detta är att man dels jämför olika skattesubjekt som beskattas i olika inkomstslag. En skattemässig jämförelse mellan hyresrätt och bostadsrätt låter sig inte göras. Enligt EY:s uppfattning leder jämförelsen till en snedvriden debatt, där fokus hamnat på fel område.

 

Läs vidare »

Dela på sociala medier