Krönika

Markfrågan: Dags att ta grundlagen på allvar!

Hans Lind

Kommunernas sätt att hantera planläggningen av mark strider mot grundlagen, i vilken det står att det allmänna ska trygga rätten till bostad. En liten småhustomt i utkanten av en större stad kostar 2-3 miljoner. Kostnaden för infrastruktur och att ta jord- eller skogsbruksmark i anspråk borde inte vara högre än att slutpris till kund skulle kunna vara 500 000 kr.  Skillnaden däremellan är en konsekvens av den utbudsbrist som kommunerna genom sitt markmonopol skapar, skriver Hans Lind, professor i fastighetsekonomi.


På många områden förlitar vi oss på ”marknaden” när det gäller att få varor och tjänster levererade. Det finns konkurrenslagstiftningen och annan lagstiftning för att skydda oss mot olika missförhållanden. Frihandel gör det möjligt för att utländska företag att konkurrera. Allt för att vi som konsumenter ska få prisvärda produkter.

Det har under de senaste 60 åren tillsatts rader av utredningar för att undersöka konkurrensen på byggmarknaden, men för att få prisvärda bostäder krävs också mark med byggrätter. Detta utbud styrs helt av stat och kommun: Staten begränsar den mark som det är tillåtet att bygga på genom ett omfattande regelverk för att skydda olika intressen. Kommunen har ett planmonopol som i praktiken innebär att människor som redan har en bra bostad bestämmer hur många nya byggrätter som ska skapas på mark i kommunen.

I Regeringsformen kan man läsa:
Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

Är det inte uppenbart att stat och kommun bryter mot denna paragraf när, enligt Hemnet, en liten småhustomt i utkanten av en större stad kostar mellan 2 och 3 miljoner kronor? Värdet som jord- och skogsbruksmark ligger på kanske 50 000 kr. Kostnaden för att dra fram infrastruktur till ett nytt större bostadsområde borde inte kosta mer än 500 000 kr per bostadsenhet. En prisvärd tomt på en konkurrensmarknad borde kosta högst en halvmiljon i utkanten av staden. Resterande miljoner speglar de utbudsbegränsningar som offentlig sektor ligger bakom.

Riksdag och regering är ytterst ansvariga för att Regeringsformen efterlevs. Nu måste våra riksdagspolitiker ta detta uppdraget på allvar och se till att det alltid finns mark att bygga på som betingar ett rimligt pris. Det finns naturligtvis flera olika sätt att åstadkomma detta, men jag menar att två saker är viktigast.

Det första är en mycket kraftig begränsning av riksintressena. Riksintresse ska rimligen vara något som är helt unikt och/eller något som människor från hela landet besöker. Påtryckningar från intressegrupper, och politiker som är rädda för media, har steg för steg skapat absurt stora områden som anses skyddsvärda. Den amerikanske fastighetsekonomen Edward Glaeser föreslog i sin bok ”Stadens triumf” att staten/kommunen skulle bestämma hur många hus som maximalt får skyddas i en stad. Vill någon skydda ett nytt objekt så ska de också föreslå vilket annat hus som i så fall inte längre ska skyddas. Liknande modeller borde formuleras för andra intressen, t ex maximal andel av stränder i en kommun som får skyddas och när den gränsen är nådd måste skydd tas bort någonstans ifall man vill lägga till något.

Nästa åtgärd handlar om att införa ett regelverk som gör det möjligt att överklaga ett kommunalt nej till byggande. En privat aktör ska kunna ta fram en plan själv och, ifall kommunen säger nej (eller drar ut på tiden), gå till en högre myndighet. Den grundläggande regeln ska sen vara att om det är brist på byggbar mark får kommunen bara säga nej ifall de kan peka på att det finns ett annat bättre område med rimlig tomtkostnad där det går att bygga. Brist på byggbar mark definieras då som tomtpriser långt över normala kostnader för att iordningställa en tomt, inkl markvärdet som jord- och skogsbruksmark.

I en långsiktig jämvikt ska priset på en vara motsvara kostnaderna för att producera den, så vi kan mäta hur framgångsrik politiken varit genom att se på priserna på normala tomter i tätorternas utkant. Ligger det priset över 500 000 kr har de inte skött sig.

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi

Dela på sociala medier
 
 
 

1 kommentar

  • Lars Eriksson skriver:

    Mycket bra tankar och förslag! Att riksintressen begränsas kan ju ses som en konsekvens. Ett annat sätt att se det hela juridiskt är att rätten att bo, rätten att ”skapa bostad” är ännu mera fundamental än riksintressen. Hur detta ska lösas i så fall praktiskt är ju lite knepigt att kommentera nu. Detta har också koppling till frågan om så kallad ”social housing”. Segregerat boende bör enligt min mening förhindras – försvåras, helst stoppas. Människor – familjer med låga inkomster ska också ha rätt att bo, och rätt att välja mellan olika alternativ för sitt boende. Övrigt: jag tycker Hans Linds ekonomiska analys är suverän!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Krönikor"

Krönika

Klimatförändringarna och byggandet – dags att ta ansvar!

Johnny Kellner

Klimatförändringarna kan komma att drabba kommunerna hårt. Det är inte bara så att planerade och befintliga bostäder riskerar att stå i vatten när sjö- och havsvattennivån höjs utan också dricksvattenförsörjningen riskerar att slås ut. Därför måste både kommunerna och byggbranschen ta sitt ansvar för att förhindra förödande konsekvenser av de klimatförändringar som inte går att undvika och se till att klimatpåverkan framöver minskar dramatiskt. Det skriver Energi- och klimatstrategen Johnny Kellner.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Så bygger vi Sverige attraktivt, sunt och säkert

Catharina Elmsäter-Svärd

Byggtakten är fortfarande inte i nivå med befolkningsökningen. Fler måste få möjlighet att känna det framtidshopp vi människor gör när vi har ett jobb att gå till, en bostad att bo i och goda möjligheter att resa däremellan. Det skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Det händer om det vänder

Ulf Perbo

I maj förutspådde Ulf Perbo i en krönika här på bostadspolitik.se att bostadspriserna skulle sjunka. På Stockholms bostadsmarknad är det nu ett faktum. Under hösten har priserna stagnerat eller sjunkit något. Bostadsmarknaden håller andan. Vad skulle egentligen ske om det på allvar vänder? I Veckans krönika beskriver Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen, konsekvenserna.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Så bygger vi det nya klassamhället

Lennart Weiss

De kreditrestriktioner som redan införts och de som skymtar vid horisonten drabbar de unga och ekonomiskt svaga absolut hårdast. Dessutom ställs krav på amortering i en takt som saknar rationella argument, lån är till för att möjliggöra för individer och företag att sprida kostnaderna över en livscykel. Genom restriktionerna ”växer ett nytt klassamhälle fram med boendet och tillgången till ”gamla pengar” som ett av dess viktigaste kännetecken.” skriver Lennart Weiss, Kommersiell direktör på Veidekke.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Vad är bostadspolitik i vår tid?

Håkan Bengtsson

”Ett viktigt skäl till att bostaden också måste vara en politisk fråga är att de ekonomiska teorierna om jämvikt på marknaden inte håller streck i verkligheten. Samtidigt som bostadssektorn förstås är infogad i marknadsekonomin krävs politiska insatser för att en maximalt stor andel av befolkningen ska kunna bo och leva i en bra bostad”, skriver veckans krönikör Håkan Bengtsson. Håkan är grundare och VD för tankesmedjan Arenagruppen och räknas som en av socialdemokraternas mest inflytelserika idédebattörer.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Har vi råd att göra om samma misstag?

Jan Jörnmark

De regleringar av både hyres- och bostadsrättsmarknaden som präglade Stockholms bostadsmarknad under efterkrigstiden fram till 70-talet skapade, tillsammans med de stora subventionerna för att bygga ut staden, ohållbara kostnader för infrastruktur samtidigt som politiken hämmade Sveriges tillväxt. ”När Peter Eriksson nu åter väckt frågan om att bygga nya städer i skogarna mellan Stockholm, Uppsala och Nynäshamn finns det goda skäl att fundera över varför samma strategi avbröts i början av 1970-talet”, skriver veckans krönikör Jan Jörnmark.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Vem har makten i bostadsköpet?

Emma Persson

Kvinnor är inte sämre på att ta ansvar för bostaden och dess finansiering, de är inte heller sämre på att hantera en borrmaskin. Det handlar bara om erfarenhet, kultur och gamla hjulspår. ”Ett jämställt ägande och att kräva att stå på lagfarten för det hus man köper och bor i borde vara självklart”, skriver Emma Persson, boendeekonom på SBAB, i veckans krönika.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Kommer det vi bygger idag snart att stå tomt?

Maria Pleiborn

Just nu jublar politikerna över att vi bygger mer än på länge i Sverige. Det har nämligen blivit en etablerad sanning att vi behöver 710 000 nya bostäder. Men vad kommer politikerna att säga när Boverkets nya prognoser visar att de bostäder vi bygger idag snart kommer att stå tomma? Veckans krönikör Maria Pleiborn, demograf på WSP, skriver om hur politiken försvårar de demografiska prognoserna och riskerna det leder till.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Så kan vi bygga 40 % fler lägenheter

Matilda Bäcklund och Mårten Lindström

I en rykande färsk studie framgår att det går att bygga upp till 40 % fler lägenheter i ett redan planerat bostadsområde med bibehållen god standard om bland annat kraven på ljus, buller och tillgänglighet ses över. I veckans krönika beskriver studiens författare, Mårten Lindström och Matilda Bäcklund, vad som har gått snett och hur det går att åtgärda!

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Bostadspolitiken måste hantera elefanten i rummet

Jan Åman

Den 14:e juni presenteras Framtidslabbet på Politikerveckan Järva. Att lanseringen sker just där är allt annat än en slump. Det handlar om att uppdatera lösningar för de grundläggande mänskliga behoven, skriver veckans krönikör, Jan Åman, Creative Director i A Lab och A house och f.d. initiativtagare till ”Stockholm at large” och ”samtalslaboratoriet” Färgfabriken.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Fem skäl till att rata finansinspektionens förslag

Lennart Weiss

Finansinspektionens senaste förslag har oklara motiv och bidrar till att förstärka problemen på bostadsmarknaden, menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, som i veckans krönika som ger en rykande färsk kommentar till förslaget om skärpta amorteringskrav.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Bostadsbubblan som snart ska brista – en vald sanning

Lennart Weiss

Gång på gång målar media upp en bild av Sverige i en bostadsbubbla. Utan granskning används dåliga analyser som faktaunderlag för nyheter om bubblan som snart ska spricka. Det menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke. I veckans krönika bemöter han de dåligt underbyggda argumenten och reder ut de vanliga missförstånden.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Dags för en rejäl höjning av bostadsbidraget

Stefan Attefall

Bostadsbidraget är fördelningspolitiskt träffsäkert och fyller en viktig funktion för ekonomiskt svaga grupper. Bidraget har dock urholkats kraftigt under de senaste 20 åren och fungerar idag i praktiken som en förlängning av försörjningsstödet. Det finns starka motiv att ompröva synen på bostadsbidraget och göra det till en central del av en fungerande bostadspolitik, menar Stefan Attefall.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Ulf Perbo – ”Nu kommer nedgången”

Ulf Perbo

1989 förutspådde Ulf Perbo 90-talets bostadskrasch i SvD (se bild), nu förutspår han en ny nedgång. Enligt Perbo har vi ingen bostadsbubbla i formell bemärkelse, utan likt vid bostadskraschen på 90-talet är en nedgång driven av fundamenta att vänta. De samhällsekonomiska konsekvenserna är dock desamma, fallande byggpriser och en minskad konsumtion. I veckans krönika beskriver han de fundamentala problem som ger upphov till hans oro, han hade rätt 1991 har han det också 2017?

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Får vi en bättre fungerande bostadsmarknad om äldre flyttar ”hemifrån”?

Maria Pleiborn

Ett mål för vår äldrepolitik i Sverige har länge varit att äldre ska få möjlighet att bo kvar hemma så länge som möjligt. Det är önskvärt både för de själva och för samhället som helhet. Ålderdomshem har avvecklats och på senare år även äldrebostäder av annan form i en rasande takt. I stället har vi byggt ut hemtjänsten och gett möjlighet att bygga om äldres bostäder för bättre tillgänglighet. Är det en hållbar politik på sikt? Det undrar veckans krönikor Maria Pleiborn, demograf och senior rådgivare på WSP.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Därför misslyckades S-kongressen med att lösa bostadsfrågan

Kristina Alvendal

Kristina Alvendal, stadsbyggnadsexpert och fd moderat statsbyggnads- och fastighetsborgarråd, kritiserar socialdemokraterna för dess brist på självinsikt inför och under kongressen i april. Partiernas kongresser eller stämmor är tänkta att vara ett forum för medlemmarnas åsikter att komma fram men i praktiken är det partistyrelsen som bestämmer menar Alvendal. För att lösa bostadskrisen krävs nytänkande och mod att ifrågasättande gamla sanningar, bristen på det är enligt veckans krönikör orsaken till kongressens fruktlöshet.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Paketeringsutredningen kan leda till lägre bostadsbyggande

Bo Nordlund

Bo Nordlund, Tekn. dr samt Redovisnings- och värderingsspecialist på fastigheter, beskriver väntan på paketeringsutredningen som en nagelbitare för branschen. Trots att förslaget mött stor kritik kommer det att skickas ut på remiss. I veckans krönika delar Nordlund med sig av sina reflektioner och de tänkbara effekterna på transaktionsintensiteten och fastigheternas värde.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Stuprörstänkande och brist på kunskap kan få oöverblickbara konsekvenser

Kunskapen om hur bostadsmarknaden är ofta låg bland de politiker och myndigheter som hanterar olika delfrågor inom bostadspolitiken. Det gör att man inte inser vilka oöverblickbara konsekvenser som inträffa, i all synnerhet om flera olyckliga åtgärder skulle råka vidtas samtidigt. Vad som krävs är fler ”hängrännor”, d v s ökad kunskap och en helhetssyn när det gäller bostadsmarknadens funktionssätt, skriver f d bostadsminister Stefan Attefall.

Läs vidare »

Dela på sociala medier