Krönika

Vad är bostadspolitik i vår tid?

Håkan Bengtsson

”Ett viktigt skäl till att bostaden också måste vara en politisk fråga är att de ekonomiska teorierna om jämvikt på marknaden inte håller streck i verkligheten. Samtidigt som bostadssektorn förstås är infogad i marknadsekonomin krävs politiska insatser för att en maximalt stor andel av befolkningen ska kunna bo och leva i en bra bostad”, skriver veckans krönikör Håkan Bengtsson. Håkan är grundare och VD för tankesmedjan Arenagruppen och räknas som en av socialdemokraternas mest inflytelserika idédebattörer.


Är bostaden överhuvudtaget en politisk fråga? Det är relevant att ställa frågan. Bostäder diskuteras vareviga dag. Men någon sammanhållen bostadspolitik har vi inte. Åtminstone inte än.

Det är också skälet till att bostadsbyggandet under lång tid har släpat efter. De senaste åren har Sverige haft en rekordstor befolkningsökning. Vi blir fler. Föder många barn. Invandringen har varit stor. Nyss blev vi tio miljoner. Kommande decennium väntas vi bli ytterligare en miljon invånare.

Underproduktionen av bostäder gör behovet av en ny bostadspolitik akut. Visst har det presenterats många förslag. En och annan kommission har kommit och gått. Men ett bostadspolitiskt program värt namnet saknas. Och det omdömet gäller för alla svenska politiska partier.

Den statliga bostadspolitiken monterades i princip ned på 1990-talet. Kvar finns förhandlingsmodellen för hyresrätten. Den vill en hel del högersinnade politiker och åtskilliga nationalekonomer avskaffa. Kvar finns också ränteavdragen. Som många både till höger och vänster vill skrota. Och förstås bostadsbidragen. Som väl ingen vill eller vågar ge sig på. Detta är kvarlevor från det som var en bostadspolitik. Närmare bestämt efterkrigstidens svenska sociala bostadspolitik.

Bostaden bör emellertid betraktas som en politisk fråga. Därför existerar ett bostadspolitiskt tomrum som väntar på att fyllas. Bostadspolitiken har alltid befunnit sig i skärningspunkten mellan politik och marknad. I sina bästa stunder har vi hittat modeller där dessa två poler befruktat varandra. Den här dubbelheten är för övrigt ett centralt kännetecken för den svenska modellen. Marknadsekonomin har bäddats in i samhället och just därigenom löst människors materiella och sociala problem bättre än i helt statligt styrda eller marknadsdominerade modeller. Häri ligger i grunden förklaringen till att de nordiska länderna i internationella jämförelser toppar listan över de nationer där livskvaliteten är som högst. Bostadspolitiken har varit en av flera viktiga grundpelare i det samhällsbygge som vi kallar den svenska modellen.

Den som söker argument för behovet av en ny bostadspolitik kan vända sig till Sveriges författning. Redan i Regeringsformens andra paragraf heter det:
”Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.”

Ett viktigt skäl till att bostaden också måste vara en politisk fråga är att de ekonomiska teorierna om jämvikt på marknaden inte håller streck i verkligenheten. I varje fall inte på en så komplicerad, komplex och sammansatt marknad som bostadssektorn. Samtidigt som bostadssektorn förstås är infogad i marknadsekonomin krävs politiska insatser för att en maximalt stor andel av befolkningen ska kunna bo och leva i en bra bostad till rimliga priser.

Ett annat viktigt skäl är förstås att bostaden fyller en så central roll i våra liv. Bostaden är inte en varumarknad bland andra. Det finns i och för sig regler och standarder för allt från livsmedel till byggmaterial. Men det finns alltså också andra marknader som har en särskilt stor betydelse i våra liv och som påverkar hela vår sociala tillvaro. De kräver ett bredare politiskt förhållningssätt. Välfärden och socialförsäkringarna följer inte en strikt marknadslogik, även om en del av välfärdssektorn har marknadifierats de senaste decennierna. Man kan säga att även bostadssektorn är mer marknadsanpassad i dag än för ett par decennier sedan. Tron på att den ”osynliga handen” ska lösa alla problem har varit stark de senaste decennierna. Arbetsmarknaden är ett annat sådant exempel på en marknad som omgärdas av lagar och kollektivavtal, där parterna tar ansvar och reglerar inte bara lön, arbetsvillkor och arbetstider utan en rad andra frågor som har med våra livsbetingelser att göra.

Vi behöver en synliga bostadspolitisk hand framöver. Inte minst eftersom bostaden är fundamental för att alla ska kunna färdas väl genom livet. Endast det bästa är gott nog åt folket. Bostaden fyller helt enkelt en särskilt central roll i våra vardagliga liv. Den utgör grundvalen för att vi ska kunna förverkliga våra livsprojekt och leva ett gott liv. Från vaggan till graven. För att må bra behöver vi kunna stänga dörren för att få lugn och ro, ha möjlighet till vila. Bostaden är basen i våra liv, från att vi växer upp, bildar familj, skaffar barn till att vi åldras. Bostaden är också ett i grunden långsiktigt fenomen. Det hus jag bor i är snart 140 år gammalt. Bostäder och fastigheter har extremt långa ledtider som kräver långsiktig hushållning och förvaltning. Även om rörligheten kanske ökat i bostadssektorn över tid så byter vi inte bostad hux flux. Bostaden är också förankringen i ett område, en by eller en stad. Det är där vi har vårt sociala nätverk. Mina föräldrar har bott i fem (eller om det är sex) olika hus och lägenheter i sina liv. Själv räknar jag upp till tretton bostäder i mitt liv. I vår nuvarande lägenhet har vi bott i 22 år. Hittills.

Bostaden finns på en marknad och kan aldrig avskiljas från ekonomiska realiteter. Men det behövs också politik som utgör en motkraft och ett komplement. Annars klyvs bostadsmarknaden och Sverige dras isär. Vilket är precis vad vi ser i det svenska samhället i dag. Bostadspolitiken kan inte ensam lösa detta dilemma. Men det är och kommer att vara en viktig pusselbit.

Vi behöver alltså en politik för att hålla ihop landet, dess regioner och städer. Men det krävs också, vilket är viktigt att framhålla, smarta och vettiga åtgärder som bäddar marknaden. Här krävs fingertoppskänsla. Marknaden är en bra tjänare men en dålig herre. Men politiken och regleringarna måste tjäna sitt syfte.

Den nya bostadspolitiken fattas oss ännu. Den kan inte vara en kopia på efterkrigstidens politik. Utan måste formas i vår tid. Den sociala bostadspolitiken behöver uppfinnas på nytt. Ett och annat från historien kan nog återanvändas. Men en hel del nya medel behöver tillföras den politiska redskapslådan. Det borde kunna gå. Det krävs kort och gott lite social ingenjörskonst. Och politisk vilja.

Jag misstänker att den som formulerar en bostadspolitik för vår tid har goda möjligheter att hantera vår tids stora politiska och fördelningspolitiska utmaningar.

Håkan A Bengtsson,
VD Arenagruppen

Dela på sociala medier
 
 
 

1 kommentar

  • Leif Korkkinen skriver:

    Vi får inte glömma att bostaden i den svenska modellens bostads/välfärdspolitik också sågs som en kollektiv vara (en vara som i sig inte behöver ge direkt vinst men är samhällsekonomiskt nyttig) en förutsättning för tillväxt både i den privata och offentliga sfären. Direkt som försäljning och arbetstillfällen men också som förutsättning för en dynamisk och rörlig marknad och arbetskraft.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Krönikor"

Krönika

Det händer om det vänder

Ulf Perbo

I maj förutspådde Ulf Perbo i en krönika här på bostadspolitik.se att bostadspriserna skulle sjunka. På Stockholms bostadsmarknad är det nu ett faktum. Under hösten har priserna stagnerat eller sjunkit något. Bostadsmarknaden håller andan. Vad skulle egentligen ske om det på allvar vänder? I Veckans krönika beskriver Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen, konsekvenserna.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Så bygger vi det nya klassamhället

Lennart Weiss

De kreditrestriktioner som redan införts och de som skymtar vid horisonten drabbar de unga och ekonomiskt svaga absolut hårdast. Dessutom ställs krav på amortering i en takt som saknar rationella argument, lån är till för att möjliggöra för individer och företag att sprida kostnaderna över en livscykel. Genom restriktionerna ”växer ett nytt klassamhälle fram med boendet och tillgången till ”gamla pengar” som ett av dess viktigaste kännetecken.” skriver Lennart Weiss, Kommersiell direktör på Veidekke.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Har vi råd att göra om samma misstag?

Jan Jörnmark

De regleringar av både hyres- och bostadsrättsmarknaden som präglade Stockholms bostadsmarknad under efterkrigstiden fram till 70-talet skapade, tillsammans med de stora subventionerna för att bygga ut staden, ohållbara kostnader för infrastruktur samtidigt som politiken hämmade Sveriges tillväxt. ”När Peter Eriksson nu åter väckt frågan om att bygga nya städer i skogarna mellan Stockholm, Uppsala och Nynäshamn finns det goda skäl att fundera över varför samma strategi avbröts i början av 1970-talet”, skriver veckans krönikör Jan Jörnmark.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Vem har makten i bostadsköpet?

Emma Persson

Kvinnor är inte sämre på att ta ansvar för bostaden och dess finansiering, de är inte heller sämre på att hantera en borrmaskin. Det handlar bara om erfarenhet, kultur och gamla hjulspår. ”Ett jämställt ägande och att kräva att stå på lagfarten för det hus man köper och bor i borde vara självklart”, skriver Emma Persson, boendeekonom på SBAB, i veckans krönika.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Kommer det vi bygger idag snart att stå tomt?

Maria Pleiborn

Just nu jublar politikerna över att vi bygger mer än på länge i Sverige. Det har nämligen blivit en etablerad sanning att vi behöver 710 000 nya bostäder. Men vad kommer politikerna att säga när Boverkets nya prognoser visar att de bostäder vi bygger idag snart kommer att stå tomma? Veckans krönikör Maria Pleiborn, demograf på WSP, skriver om hur politiken försvårar de demografiska prognoserna och riskerna det leder till.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Så kan vi bygga 40 % fler lägenheter

Matilda Bäcklund och Mårten Lindström

I en rykande färsk studie framgår att det går att bygga upp till 40 % fler lägenheter i ett redan planerat bostadsområde med bibehållen god standard om bland annat kraven på ljus, buller och tillgänglighet ses över. I veckans krönika beskriver studiens författare, Mårten Lindström och Matilda Bäcklund, vad som har gått snett och hur det går att åtgärda!

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Bostadspolitiken måste hantera elefanten i rummet

Jan Åman

Den 14:e juni presenteras Framtidslabbet på Politikerveckan Järva. Att lanseringen sker just där är allt annat än en slump. Det handlar om att uppdatera lösningar för de grundläggande mänskliga behoven, skriver veckans krönikör, Jan Åman, Creative Director i A Lab och A house och f.d. initiativtagare till ”Stockholm at large” och ”samtalslaboratoriet” Färgfabriken.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Fem skäl till att rata finansinspektionens förslag

Lennart Weiss

Finansinspektionens senaste förslag har oklara motiv och bidrar till att förstärka problemen på bostadsmarknaden, menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, som i veckans krönika som ger en rykande färsk kommentar till förslaget om skärpta amorteringskrav.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Bostadsbubblan som snart ska brista – en vald sanning

Lennart Weiss

Gång på gång målar media upp en bild av Sverige i en bostadsbubbla. Utan granskning används dåliga analyser som faktaunderlag för nyheter om bubblan som snart ska spricka. Det menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke. I veckans krönika bemöter han de dåligt underbyggda argumenten och reder ut de vanliga missförstånden.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Dags för en rejäl höjning av bostadsbidraget

Stefan Attefall

Bostadsbidraget är fördelningspolitiskt träffsäkert och fyller en viktig funktion för ekonomiskt svaga grupper. Bidraget har dock urholkats kraftigt under de senaste 20 åren och fungerar idag i praktiken som en förlängning av försörjningsstödet. Det finns starka motiv att ompröva synen på bostadsbidraget och göra det till en central del av en fungerande bostadspolitik, menar Stefan Attefall.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Ulf Perbo – ”Nu kommer nedgången”

Ulf Perbo

1989 förutspådde Ulf Perbo 90-talets bostadskrasch i SvD (se bild), nu förutspår han en ny nedgång. Enligt Perbo har vi ingen bostadsbubbla i formell bemärkelse, utan likt vid bostadskraschen på 90-talet är en nedgång driven av fundamenta att vänta. De samhällsekonomiska konsekvenserna är dock desamma, fallande byggpriser och en minskad konsumtion. I veckans krönika beskriver han de fundamentala problem som ger upphov till hans oro, han hade rätt 1991 har han det också 2017?

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Får vi en bättre fungerande bostadsmarknad om äldre flyttar ”hemifrån”?

Maria Pleiborn

Ett mål för vår äldrepolitik i Sverige har länge varit att äldre ska få möjlighet att bo kvar hemma så länge som möjligt. Det är önskvärt både för de själva och för samhället som helhet. Ålderdomshem har avvecklats och på senare år även äldrebostäder av annan form i en rasande takt. I stället har vi byggt ut hemtjänsten och gett möjlighet att bygga om äldres bostäder för bättre tillgänglighet. Är det en hållbar politik på sikt? Det undrar veckans krönikor Maria Pleiborn, demograf och senior rådgivare på WSP.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Därför misslyckades S-kongressen med att lösa bostadsfrågan

Kristina Alvendal

Kristina Alvendal, stadsbyggnadsexpert och fd moderat statsbyggnads- och fastighetsborgarråd, kritiserar socialdemokraterna för dess brist på självinsikt inför och under kongressen i april. Partiernas kongresser eller stämmor är tänkta att vara ett forum för medlemmarnas åsikter att komma fram men i praktiken är det partistyrelsen som bestämmer menar Alvendal. För att lösa bostadskrisen krävs nytänkande och mod att ifrågasättande gamla sanningar, bristen på det är enligt veckans krönikör orsaken till kongressens fruktlöshet.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Paketeringsutredningen kan leda till lägre bostadsbyggande

Bo Nordlund

Bo Nordlund, Tekn. dr samt Redovisnings- och värderingsspecialist på fastigheter, beskriver väntan på paketeringsutredningen som en nagelbitare för branschen. Trots att förslaget mött stor kritik kommer det att skickas ut på remiss. I veckans krönika delar Nordlund med sig av sina reflektioner och de tänkbara effekterna på transaktionsintensiteten och fastigheternas värde.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Stuprörstänkande och brist på kunskap kan få oöverblickbara konsekvenser

Kunskapen om hur bostadsmarknaden är ofta låg bland de politiker och myndigheter som hanterar olika delfrågor inom bostadspolitiken. Det gör att man inte inser vilka oöverblickbara konsekvenser som inträffa, i all synnerhet om flera olyckliga åtgärder skulle råka vidtas samtidigt. Vad som krävs är fler ”hängrännor”, d v s ökad kunskap och en helhetssyn när det gäller bostadsmarknadens funktionssätt, skriver f d bostadsminister Stefan Attefall.

Läs vidare »

Dela på sociala medier