Monthly Archives: oktober 2017

 
Krönika

Markfrågan: Dags att ta grundlagen på allvar!

Hans Lind

Kommunernas sätt att hantera planläggningen av mark strider mot grundlagen, i vilken det står att det allmänna ska trygga rätten till bostad. En liten småhustomt i utkanten av en större stad kostar 2-3 miljoner. Kostnaden för infrastruktur och att ta jord- eller skogsbruksmark i anspråk borde inte vara högre än att slutpris till kund skulle kunna vara 500 000 kr.  Skillnaden däremellan är en konsekvens av den utbudsbrist som kommunerna genom sitt markmonopol skapar, skriver Hans Lind, professor i fastighetsekonomi.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

Spekulativa affärsmodeller kan skada bostadsrätten

Lennart Weiss

Nyetablerade bostadsutvecklingsföretag säljer bostäder genom fiffiga affärsmodeller som tänjer på grundreglerna. Genom att inte låta andelstalen i bostadsrättsföreningen motsvara respektive lägenhets faktiska yta riskerar konsumenter som köpt mindre lägenheter kraftiga avgiftshöjningar om räntan stiger. Dessutom skiljer finansieringsstrukturen sig åt. De äldre företagen lutar sig på eget kapital och byggkreditiv från banken. Bland de nya företagen blir obligationer allt vanligare och tidigare i veckan rapporterades att Oscar Properties erbjudit räntefria handpenningslån. ”En del aktörer har alldeles för spekulativa affärsmodeller, som skulle kunna leda till konkurser eller att de inte kan fullfölja projekt”, säger Lennart Weiss till Dagens industri.

Läs mer här.

Dela på sociala medier
 
Video

Inlåsningens pris

Joakim Lusensky, analys- och kommunikationschef på Mäklarsamfundet, Love Börjesson, analytiker på hyresgästföreningen och Jonas Nygren, förbundschef på hyresgästföreningen i ett studiosamtal om den nya rapporten ”Inlåsningens pris”. Hur svårt är det att byta mellan hyrt och ägt boende? Vad betyder rörligheten, eller bristen på rörlighet, för bostadsmarknaden?

Vill du höra samtalet som pod? Tryck här!

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

Inget av partierna ställer sig bakom förslaget om ytterligare amorteringskrav

När SvD (23/10) frågar partierna hur de ställer sig till Finansinspektionens förslag om utökat amorteringskrav är det inget av dem som ställer sig bakom förslaget i dagsläget. Socialdemokraterna och Moderaterna avvaktar, Miljöpartiet säger ”kanske”. Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet säger nej. Centerpartiets ekonomisk politiska talesperson Emil Källström hänvisar till att marknaden just nu står och väger, att osäkerheten och oron är stor vilket är motiv för att inte introducera begränsningar som slår så pass hårt och direkt som Finansinspektionens förslag.

Senare (25/10) meddelade också Moderaterna att de är emot Finansinspektionens förslag om ytterligare amorteringskrav.

Läs mer här.

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

Bankföreningen sågar ytterligare amorteringskrav

”Flera tunga remissinstanser som Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen pekar på den svaga analysen. Konjunkturinstitutet konstaterar att det saknas tillräckligt underlag för att kunna göra en samlad bedömning av förslagets effekter.” skriver Hans Lindberg, VD för Bankföreningen, i en replik på Finansinspektionens artikel i DN om utökat amorteringskrav. Lindberg påpekar också att även professorerna Peter Englund och Lars E.O. Svensson avstyrker förslaget med argumentet att förslaget i praktiken kan försvaga den finansiella stabiliteten snarare än stärka. De krav på ytterligare amortering som föreslås skulle drabba de unga och de äldre absolut hårdast. Det skulle minska rörligheten på marknaden och försämra konkurrensen.

”Bolånemarknaden är snart mer reglerad än i början av 1980-talet. Det finns betydande risker med att införa en ytterligare reglering i form av ett skärpt amorteringskrav som ökar komplexiteten utan att stärka den finansiella stabiliteten. Förslaget riskerar dessutom att antingen förstärka eller i förtid utlösa det boprisfall Erik Thedéen säger sig vilja undvika.” skriver Lindberg som avslutar med att uppmana regeringen att säga nej till förslaget och istället fokusera på bostadsmarknadens grundläggande problem.

Läs mer här.

Dela på sociala medier
 
Video

Vart är bostadsmarknaden på väg?

Joakim Lusensky (kommunikationschef Mäklarsamfundet), Per-Martin Eriksson (VD Veidekke Bostad) och Lennart Weiss i ett samtal om bostadsmarknaden. Varför ser den ut som den gör? Är det en inbromsning vi ser? Hur kommer prisutvecklingen att se ut och vad kommer att hända med bostadsbyggandet framöver?

Vill du hellre lyssna på samtalet som pod? Tryck här!

Dela på sociala medier
 
Krönika

Det händer om det vänder

Ulf Perbo

I maj förutspådde Ulf Perbo i en krönika här på bostadspolitik.se att bostadspriserna skulle sjunka. På Stockholms bostadsmarknad är det nu ett faktum. Under hösten har priserna stagnerat eller sjunkit något. Bostadsmarknaden håller andan. Vad skulle egentligen ske om det på allvar vänder? I Veckans krönika beskriver Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen, konsekvenserna.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

Bostadsbristen kan inte byggas bort

Åsa Henninge, analyschef på NAI Svefa, skriver om att bygga bort bostadsbristen; ”Det kommer sannolikt inte kunna ske såvida inte kraftiga subventioner införs alternativt att allmännyttan återskapas med särregler för statliga eller kommunala bolag och någon typ av social housing. Marknadens krafter tar välvilligt hand om ett efterfrågeöverskott.” Henninge menar istället att; ”Främsta uppgiften bör vara att skapa förutsättningar för att tillskapa bostäder för de som behöver men som inte har råd att efterfråga oavsett om detta [sker] genom allmännyttig social nyproduktion eller ett gynnsamt regelverk som uppmuntrar flytt då bostadsbehovet förändras. Ett oundvikligt steg är att se över hyressättningssystemet där varken presumtionshyressystemet, som med sin nuvarande utformning i själva verket driver på byggkostnadsutvecklingen, eller bruksvärdessystemet som subventionerar bostäder i absolut bästa läge och de som redan bor, längre tjänar sitt syfte.”

Läs mer här.

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

Staten bör inte driva fram ett prisras

Lotta Engzell-Larsson skriver på Dagens Industris ledarsida att ”Staten bör inte driva fram ett prisras” med anledning av Fi:s senaste förslag. 2010 infördes bolånetaket, 2016 amorteringskravet och nu föreslås ytterligare amorteringskrav. ”FI:s förslag bör inte införas alls. Ett viktigt skäl är att det har gått för kort tid sedan den senaste begränsningen infördes, dess fulla effekt har inte slagit igenom. Samtidigt finns sedan i somras tydliga tecken på att bostadsmarknaden håller på att kylas ned. Staten bör inte driva fram ett prisras. Staten bör över huvudtaget inte ha åsikter om prisnivåer. Det tål att upprepas att till skillnad från i USA är de svenska hushållen evigt ansvariga för sina skulder, även om banken tar bostaden, säkerheten, ifrån dem.”

Läs mer här.

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

Så cementerar svensk bostadspolitik klassklyftor

Linda Jonsson

Hyresgästföreningen skriver på SvD debatt att samhället gynnas av att fler bor i hyresrätt. Linda Jonsson, analytiker på Veidekke, skriver i sin slutreplik att det ”vid en första anblick kan låta attraktivt ur samhällsekonomisk synpunkt men faktum är att samtliga fastighetskriser har börjat just i den kommersiella sektorn.” Jonsson menar vidare att båda upplåtelseformerna är bra på olika sätt men att problem uppstår när människor inte kan välja hur de vill bo. Det är alltid dyrare att hyra en vara än att köpa densamma. ”Hyran ska täcka fastighetsägarens service, risk och inte minst krav på avkastning. Det kommer alltid att vara billigare att bo i en ägd bostad till självkostnadspris. Detta insåg hyresgästföreningen redan 1924 när de tillsammans med byggnadsarbetareförbundet tog initiativet att bilda HSB – Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening.”

I dag saknar unga som inte kan förlita sig på ekonomiskt stöd från sina föräldrar och ekonomiskt svaga möjligheten att välja boendeform. Det riskerar att cementera klassklyftor. ”Allt hårdare kreditrestriktioner gör att de inte kan köpa en bostad, trots att de har löpande inkomster. Samtidigt finns det inga billiga hyresrätter att flytta till. I stället tvingas de bo i de absolut dyraste boendeformerna, i nyproducerade hyresrätter eller i andra hand. Det urholkar hushållens ekonomi och får som konsekvens att de flesta inte kan spara ihop till den kontantinsats som krävs för att på sikt ta sig in på den ägda marknaden.”

Läs mer här.

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

Kreditrestriktioner kan slå hårt mot konsumenter och bostadsutvecklare

Lennart Weiss

De allt hårdare kreditrestriktionerna kan slå hårt mot köpare av nyproduktion. När avtal tecknas, ofta två år före inflyttning och slutbetalning, krävs lånelöfte men bankernas lånelöften är ofta bara giltiga i 3-6 månader. ”Om lånelöftet ändras för att det kommer nya myndighetsregler eller annat, så skapar det en oerhörd osäkerhet både för köparna och för bostadsutvecklarna. Om det här skulle vara ett mönster så kan det skapa en väldig oro i marknaden”, säger Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, till Dagens industri.

Läs mer här.

Dela på sociala medier
 
Krönika

Politiken kan sätta käppar i hjulet för byggandet

Stefan Attefall

Politiken saknar helhetssyn. Istället för att möjliggöra ett fortsatt högt byggande lurar nu en mängd förslag i vassen. De skulle orsaka stora störningar i bostadsbyggandet. ”De kan i ett slag dramatiskt förändra svensk bostadsmarknad.” skriver veckans krönikör, Stefan Attefall.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
 
Hört i debatten

Politisk instabilitet ger dyra bostäder

Den politiska instabiliteten står i vägen för stora bostadspolitiska satsningar. Att ta billig mark utanför städerna i anspråk anses inte attraktivt från politiskt håll då sådana satsningar tar mer än en mandatperiod att sätta i verket men också är mycket kostsamma initialt. Inget av partierna vågar ta upp kampen för att bebygga grönområden eller göra ”fill in”-projekt som riskerar att reta upp grannar. ”Stämmer denna teori ska vi inte förvänta oss något stort utbud av billig mark. Däremot är ju teorin fullt förenlig med att det byggs mycket nya bostäder på mark som tidigare var industri- eller infrastrukturmark, och att det byggs bostäder som går att sälja till mycket höga priser. Då hotas ju varken grönområden eller prisnivån för bostäderna i beståndet, och inga ”gamla fina” hus behöver rivas.” skriver Hans Lind i Fastighetsnytt.

Läs mer här.

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

Regler hindrar innovativa lösningar

BBR har under 23 år förändrats inte mindre än 25 gånger. Regelverket har gått från 750 till 4500 sidor. Det som tidigare bara var råd är idag genom praxis i praktiken obligatoriska regler. De regler och krav som ställs på byggande är inte bara fördyrande utan hindrar också innovationen. De kreativa lösningarna uteblir. De krav som ställs bör, till skillnad från idag, vara funktionsinriktade och ansvaret för att dem uppfylls bör ligga på byggherren, skriver Mårten Lindström, konsult More10 AB, i Samhällsbyggaren.

Läs mer här.

Dela på sociala medier
 
Krönika

Så bygger vi det nya klassamhället

Lennart Weiss

De kreditrestriktioner som redan införts och de som skymtar vid horisonten drabbar de unga och ekonomiskt svaga absolut hårdast. Dessutom ställs krav på amortering i en takt som saknar rationella argument, lån är till för att möjliggöra för individer och företag att sprida kostnaderna över en livscykel. Genom restriktionerna ”växer ett nytt klassamhälle fram med boendet och tillgången till ”gamla pengar” som ett av dess viktigaste kännetecken.” skriver Lennart Weiss, Kommersiell direktör på Veidekke.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Krönika

Vad är bostadspolitik i vår tid?

Håkan Bengtsson

”Ett viktigt skäl till att bostaden också måste vara en politisk fråga är att de ekonomiska teorierna om jämvikt på marknaden inte håller streck i verkligheten. Samtidigt som bostadssektorn förstås är infogad i marknadsekonomin krävs politiska insatser för att en maximalt stor andel av befolkningen ska kunna bo och leva i en bra bostad”, skriver veckans krönikör Håkan Bengtsson. Håkan är grundare och VD för tankesmedjan Arenagruppen och räknas som en av socialdemokraternas mest inflytelserika idédebattörer.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
 
Hört i debatten

Därför behöver Sverige hyrköp

Linda Jonsson

Bostadsmarknaden splittrar samhället, mellan dem som är inne och dem som står utanför, mellan dem som äger och dem som hyr. I dag är hyresrätten en av de största fattigdomsfällorna. Därför behöver fler få möjlighet att gå från hyrt till ägt boende, till exempel genom hyrköp skriver Linda Jonsson, analytiker Veidekke Sverige, på SvD.se med anledning av att Veidekkes släpper rapporten Från hyrt till ägt boende.

Läs hela artikeln här.

Dela på sociala medier
 
Debatt

Dags för Hyresgästföreningen att ta sitt samhällsansvar

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Om hyressättningssystemet inte förändras – och Hyresgästföreningens veto består – kan hyresrätten redan på 2020-talet vara ett minne blott i Stockholms innerstad. Hyresgästföreningen ignorerar vår frågeställning och slänger sig med rena lögner. Det är hög tid att Hyresgästföreningen tar både debatten och sitt samhällsansvar på allvar menar Natalie Brard och Tomas Ernhagen från fastighetsägarna i sin slutreplik.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Rapport

Från hyrt till ägt boende

För de flesta fungerar bostadsmarknaden väl. Många upplever att boendekvalitén är hög och boendekostnaden låg. Bristen på bostäder är endast kännbar för de unga som inte kan vända sig till mamma- och pappabanken och för dem som helt saknar eller har låga inkomster.

I Sverige har den allmänna bilden varit att just de ska bo i hyrt boende, en effekt av tidigare förd politik där boendeformen subventionerades kraftigt för att möjliggöra låga boendekostnader. Idag ser allting annorlunda ut. De förändringar som genomfördes av finansieringsvillkoren på 90-talet innebär att det idag är billigare att äga sitt hem än att hyra detsamma. Idag är hyresrätten en av de största fattigdomsfällorna.

Samtidigt gör politiker och myndigheter det allt svårare för unga och ekonomiskt svaga att köpa en bostad. Bolånetak, amorteringskrav, skuldkvotstak, höjd skatt på sparande och hot om ytterligare amortering för de som är kapitalsvagast. Det är fel väg att gå. Grupperna bör istället stöttas för att på sikt kunna köpa sitt egna hem. I Veidekkes rapport från hyrt till ägt boende, beskrivs hur hyrköp kan utgöra en viktig hörnsten i en ny social bostadspolitik.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

Kreditrestriktioner kräver kompenserande åtgärder

Linda Jonsson

I en replik i Fastighetstidningen kritiserar Linda Jonsson, analytiker på Veidekke, Centerstudenter för att hoppa bock över bostadsmarknadens verkliga utmaning. Det är enkelt att vara ung och ideologisk. Det är dock att prioritera och att vara pragmatisk som är den verkliga politiska utmaningen anser Jonsson som menar att Centerstudenter hamnat fel i både analys och slutsats vad gäller bostadspolitiken.

”Idag bygger vi mer än på mycket länge i Sverige. För många fungerar bostadsmarknaden väl, boendekostnaderna är låga och tryggheten är hög. För de unga och ekonomiskt svaga är dock situationen den omvända. Bostadsmarknaden blir dyrare och allt mer otillgänglig till följd av mycket hårda kreditrestriktioner.”

”Att vidta kreditrestriktioner utan att införa kompenserande åtgärder likt subventionerat bosparande cementerar klyftor. Genom subventionerat bosparande höjs den finansiella stabiliteten, antalet bostäder blir fler och antalet personer som fastnar i den dyra hyresrättsfällan färre. Fler får möjlighet att gå från hyrt till ägt boende – oavsett bakgrund.”

Läs hela repliken här.

Dela på sociala medier