Hört i debatten

Så bör byggbehovet klarläggas

I en ny utredning som överlämnats till bostadsminister Peter Eriksson föreslås att Boverket ska beräkna bostadsbehovet i landet och presentera det på länsnivå. Därefter föreslås det bli landstingens uppgift att genom dialog se till att kommunerna sätter bostadsmål i nivå med deras egna beräknade bostadsbehov och Boverkets. Tanken är att det ska ligga till grund för en gemensam bild av byggbehovet på nationell, regional och lokal nivå.

På kort sikt förväntas förslagen inte ge någon effekt på bostadsbyggandet däremot förväntas föreslagen leda till mer välgrundade och till omvärlden anpassade bedömningar av bostadsbehovet. På längre sikt skulle det enligt utredningen ge en bättre planberedskap.

Läs mer här.

Dela på sociala medier
 
 
 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Hört i debatten"

Hört i debatten

Bostadsbristen kan inte byggas bort

Åsa Henninge, analyschef på NAI Svefa, skriver om att bygga bort bostadsbristen; ”Det kommer sannolikt inte kunna ske såvida inte kraftiga subventioner införs alternativt att allmännyttan återskapas med särregler för statliga eller kommunala bolag och någon typ av social housing. Marknadens krafter tar välvilligt hand om ett efterfrågeöverskott.” Henninge menar istället att; ”Främsta uppgiften bör vara att skapa förutsättningar för att tillskapa bostäder för de som behöver men som inte har råd att efterfråga oavsett om detta [sker] genom allmännyttig social nyproduktion eller ett gynnsamt regelverk som uppmuntrar flytt då bostadsbehovet förändras. Ett oundvikligt steg är att se över hyressättningssystemet där varken presumtionshyressystemet, som med sin nuvarande utformning i själva verket driver på byggkostnadsutvecklingen, eller bruksvärdessystemet som subventionerar bostäder i absolut bästa läge och de som redan bor, längre tjänar sitt syfte.”

Läs mer här.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

Staten bör inte driva fram ett prisras

Lotta Engzell-Larsson skriver på Dagens Industris ledarsida att ”Staten bör inte driva fram ett prisras” med anledning av Fi:s senaste förslag. 2010 infördes bolånetaket, 2016 amorteringskravet och nu föreslås ytterligare amorteringskrav. ”FI:s förslag bör inte införas alls. Ett viktigt skäl är att det har gått för kort tid sedan den senaste begränsningen infördes, dess fulla effekt har inte slagit igenom. Samtidigt finns sedan i somras tydliga tecken på att bostadsmarknaden håller på att kylas ned. Staten bör inte driva fram ett prisras. Staten bör över huvudtaget inte ha åsikter om prisnivåer. Det tål att upprepas att till skillnad från i USA är de svenska hushållen evigt ansvariga för sina skulder, även om banken tar bostaden, säkerheten, ifrån dem.”

Läs mer här.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

Så cementerar svensk bostadspolitik klassklyftor

Linda Jonsson

Hyresgästföreningen skriver på SvD debatt att samhället gynnas av att fler bor i hyresrätt. Linda Jonsson, analytiker på Veidekke, skriver i sin slutreplik att det ”vid en första anblick kan låta attraktivt ur samhällsekonomisk synpunkt men faktum är att samtliga fastighetskriser har börjat just i den kommersiella sektorn.” Jonsson menar vidare att båda upplåtelseformerna är bra på olika sätt men att problem uppstår när människor inte kan välja hur de vill bo. Det är alltid dyrare att hyra en vara än att köpa densamma. ”Hyran ska täcka fastighetsägarens service, risk och inte minst krav på avkastning. Det kommer alltid att vara billigare att bo i en ägd bostad till självkostnadspris. Detta insåg hyresgästföreningen redan 1924 när de tillsammans med byggnadsarbetareförbundet tog initiativet att bilda HSB – Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening.”

I dag saknar unga som inte kan förlita sig på ekonomiskt stöd från sina föräldrar och ekonomiskt svaga möjligheten att välja boendeform. Det riskerar att cementera klassklyftor. ”Allt hårdare kreditrestriktioner gör att de inte kan köpa en bostad, trots att de har löpande inkomster. Samtidigt finns det inga billiga hyresrätter att flytta till. I stället tvingas de bo i de absolut dyraste boendeformerna, i nyproducerade hyresrätter eller i andra hand. Det urholkar hushållens ekonomi och får som konsekvens att de flesta inte kan spara ihop till den kontantinsats som krävs för att på sikt ta sig in på den ägda marknaden.”

Läs mer här.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

Kreditrestriktioner kan slå hårt mot konsumenter och bostadsutvecklare

Lennart Weiss

De allt hårdare kreditrestriktionerna kan slå hårt mot köpare av nyproduktion. När avtal tecknas, ofta två år före inflyttning och slutbetalning, krävs lånelöfte men bankernas lånelöften är ofta bara giltiga i 3-6 månader. ”Om lånelöftet ändras för att det kommer nya myndighetsregler eller annat, så skapar det en oerhörd osäkerhet både för köparna och för bostadsutvecklarna. Om det här skulle vara ett mönster så kan det skapa en väldig oro i marknaden”, säger Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, till Dagens industri.

Läs mer här.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

Politisk instabilitet ger dyra bostäder

Den politiska instabiliteten står i vägen för stora bostadspolitiska satsningar. Att ta billig mark utanför städerna i anspråk anses inte attraktivt från politiskt håll då sådana satsningar tar mer än en mandatperiod att sätta i verket men också är mycket kostsamma initialt. Inget av partierna vågar ta upp kampen för att bebygga grönområden eller göra ”fill in”-projekt som riskerar att reta upp grannar. ”Stämmer denna teori ska vi inte förvänta oss något stort utbud av billig mark. Däremot är ju teorin fullt förenlig med att det byggs mycket nya bostäder på mark som tidigare var industri- eller infrastrukturmark, och att det byggs bostäder som går att sälja till mycket höga priser. Då hotas ju varken grönområden eller prisnivån för bostäderna i beståndet, och inga ”gamla fina” hus behöver rivas.” skriver Hans Lind i Fastighetsnytt.

Läs mer här.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

Regler hindrar innovativa lösningar

BBR har under 23 år förändrats inte mindre än 25 gånger. Regelverket har gått från 750 till 4500 sidor. Det som tidigare bara var råd är idag genom praxis i praktiken obligatoriska regler. De regler och krav som ställs på byggande är inte bara fördyrande utan hindrar också innovationen. De kreativa lösningarna uteblir. De krav som ställs bör, till skillnad från idag, vara funktionsinriktade och ansvaret för att dem uppfylls bör ligga på byggherren, skriver Mårten Lindström, konsult More10 AB, i Samhällsbyggaren.

Läs mer här.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

Därför behöver Sverige hyrköp

Linda Jonsson

Bostadsmarknaden splittrar samhället, mellan dem som är inne och dem som står utanför, mellan dem som äger och dem som hyr. I dag är hyresrätten en av de största fattigdomsfällorna. Därför behöver fler få möjlighet att gå från hyrt till ägt boende, till exempel genom hyrköp skriver Linda Jonsson, analytiker Veidekke Sverige, på SvD.se med anledning av att Veidekkes släpper rapporten Från hyrt till ägt boende.

Läs hela artikeln här.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

Kreditrestriktioner kräver kompenserande åtgärder

Linda Jonsson

I en replik i Fastighetstidningen kritiserar Linda Jonsson, analytiker på Veidekke, Centerstudenter för att hoppa bock över bostadsmarknadens verkliga utmaning. Det är enkelt att vara ung och ideologisk. Det är dock att prioritera och att vara pragmatisk som är den verkliga politiska utmaningen anser Jonsson som menar att Centerstudenter hamnat fel i både analys och slutsats vad gäller bostadspolitiken.

”Idag bygger vi mer än på mycket länge i Sverige. För många fungerar bostadsmarknaden väl, boendekostnaderna är låga och tryggheten är hög. För de unga och ekonomiskt svaga är dock situationen den omvända. Bostadsmarknaden blir dyrare och allt mer otillgänglig till följd av mycket hårda kreditrestriktioner.”

”Att vidta kreditrestriktioner utan att införa kompenserande åtgärder likt subventionerat bosparande cementerar klyftor. Genom subventionerat bosparande höjs den finansiella stabiliteten, antalet bostäder blir fler och antalet personer som fastnar i den dyra hyresrättsfällan färre. Fler får möjlighet att gå från hyrt till ägt boende – oavsett bakgrund.”

Läs hela repliken här.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

Skäl för ytterligare amorteringskrav saknas

Lars EO Svensson, Nationalekonomiska institutionen vid Handelshögskolan i Stockholm, fördjupar resonemanget i hans och Peter Englunds tidigare remissvar till Finansinspektionens förslag till skärpt amorteringskrav.

Svensson påpekar att Finansinspektionens förslag inte motiveras med att det finns risker för den finansiella stabiliteten utan med två andra argument; Dels att hushåll skulle minska konsumtionen vid inkomstbortfall men också att höga skuldkvoter skulle minska konsumtionen om räntan stiger vilket skulle förstärka en konjunkturnedgång.

Svensson skriver att det saknas empiriskt stöd för att hushåll med en högre skuldkvot är mer känsliga för inkomstbortfall än hushåll med en lägre skuldkvot. Det föreligger en risk om hushåll lånar till överkonsumtion. Så ser dock inte situationen ut i Sverige – Finansinspektionen betonar att svenskarna är försiktiga, sparar flitigt och lånar till hållbar konsumtion.

Inte heller argumentet att konsumtionsbortfallet är större för hushåll med hög skuldkvot vid en konjunkturnedgång accepterar Svensson. Vid en konjunkturnedgång sänks räntan för att stimulera ekonomin vilket har en större effekt på de hushåll som har en hög skuldkvot. Skulderna ökar således möjligheterna för Riksbanken att få genomslag för sin penningpolitik vid en konjunkturnedgång.

Läs mer om varför argumentet om räntekänsligheten inte håller här.
Läs mer om varför argumentet om känslighet för inkomstbortfall inte håller här.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

Bostad 2.0 – en bostadsmarknad för alla

KTH startar med stöd av intresseorganisationer och ca 20 aktörer från näringslivet en storsatsning på bostadsforskning – bostad 2.0. Det fyra år långa projektet kommer att påbörjas 2018 och är inriktat på dagens situation på bostadsmarknad i relation till bland annat boende, bransch, myndigheter, lagar, ekonomi, hållbarhet samt ett antal sociala, miljömässiga, tekniska och ekonomiska aspekter.

Läs mer här.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

Regeringen stärker arbetet mot osund konkurrens

DN följde med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson när hon deltog i en inspektionsrunda för att motverka svartjobb, skattefusk och människohandel. Verkligheten vittnar om byggarbetare som tjänar 30 kronor i timmen, varav en del befinner sig i Sverige illegalt, om dålig arbetsmiljö och om bristande säkerhet.

Nu satsar regeringen 18 miljoner kronor om året under tre år för att driva bort fuskare från bland annat byggbranschen. Genom brott mot arbetsmiljölagen, skattelagstiftningen, utlänningslagen, bedrägerier och arbetskraftsexploatering skapar företag sig konkurrensfördelar. Med nya regler som ska underlätta kontroll och extra pengar ska myndigheterna samordna metodutvecklingen för tillsyn, för att på så sätt stärka arbetet mot osund konkurrens.

Läs artikeln i DN här.

Läs regeringens pressmeddelande här.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

Kd:s förslag till ny bostadspolitik

Inför Kristdemokraternas riksting i slutet av oktober presenterar partistyrelsen en del av de förslag som kommer att läggas fram på det bostadspolitiska området. I en debattartikel i Dagens nyheter skriver Ebba Busch Thor och Jakob Forssmed att de ställer sig bakom en långsiktig avtrappning av ränteavdragen med syfte att finansinspektionen ska kunna lätta på de restriktioner som idag hindrar hushåll från att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden. Kristdemokraterna skriver också att modeller där hushåll först hyr och sedan succesivt köper en bostad bör utarbetas, att bostadsbidraget behöver höjas, subventionerat bosparande införas och reavinstbeskattningen skjutas fram tills hushållet frånträder den ägda marknaden.

På Di debatt skriver Caroline Szyber, bostadspolitisk talesperson Kd, att möjligheterna till presumtionshyra som infördes 2006 fungerar dåligt och under 2008-2014 endast användes i 30 procent av nyproduktionen och till största del utanför storstäderna. Därför föreslår Kristdemokraternas partistyrelse också fri hyressättning vid nyproduktion med ett bibehållet starkt besittningsskydd och hyresökningar enligt index. Szyber skriver också att möjligheten att upplåta en del av nyproduktionen för sociala ändamål bör utredas.

Läs artikeln i DN  här.

Läs artikeln i Di här.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

Gemensam handledning för systematiserade hyror

Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och SABO har gemensamt tagit fram en handledning för systematiserad hyressättning. Syftet är att tydliggöra för både hyresgäst och fastighetsägare vad det är som gäller, att få hyror som tydligare speglar boendets kvalitéer samt att ge hyresförhandlingen en bättre struktur.

Läs mer.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

För tidigt att prata om trendbrott – priserna stiger

I juli och augusti steg bostadspriserna i Sverige. Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB, tycker att det är för tidigt att tala om ett trendbrott och tror på en normal bostadshöst – om inte finansinspektionens ökade amorteringskrav skakar bostadsmarknaden.

Läs hela artikeln här.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

Höga skulder förhindrar konjunkturnedgång

Peter Englund, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet, och Lars E.O. Svensson, Nationalekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Stockholm, sågar i sin remiss finansinspektionens förslag om ytterligare amorteringskrav.

Motivet till förslaget är att minska riskerna för konsumtionsbortfall och konjunkturnedgång vid högre räntor. Englund och Svensson påpekar att vid en konjunkturnedgång sänks normalt sett räntorna, höga skulder är således en försäkring mot just konjunkturnedgång.

Läs hela remissen här.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

Grön samhällsplanering är avgörande för barns utveckling

Barn som går i förskolor med utegårdar av trädgårdskaraktär har bättre motorik, högre koncentrationsförmåga och färre sjukdagar. Fördelarna med gröna ytor är många och tydliga, men de behöver synliggöras och ligga till grund för samhällsplaneringen. Skriver Boverkets landskapsarkitekt Ulrika Åkerlund m.fl. på Dagens samhälle.

Läs hela texten här.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

Alliansens raket om bostadspolitiken

I en intervju i fastighetsnytt ger Annie Lööf sin syn på den svenska bostadspolitiken. Hon efterlyser mer marknad och vill bland annat se marknadsanpassade hyror, skatteförändringar och mindre regelkrångel. Lööf öppnar också för nya bostadspolitiska samtal.

Läs hela intervjun här.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

Sverige behöver en ny bostadspolitik

Sverige behöver en ny bostadspolitik i vilken hörnstenarna bör vara tre, skriver Anders Lago, förbundsordförande för HSB, samt Göran Cars, professor i Samhällsplanering på KTH. För det första behövs åtgärder som gör det enklare för unga och ekonomiskt svaga att äga sin bostad, så som subventionerat bosparande och startlån likt i Norge. För det andra behövs en reformering av  bostadsbidraget och för det tredje behövs en förändring av flyttskatten.

Läs hela artikeln här.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

Nya städer eller bara symbolpolitik?

Dagens nyheters ledarskribent Viktor Barth-Kron ifrågasätter regerings nya ”städer”. ”Av de nio områden som pekas ut för storskalig bostadsexploatering ligger sju längs pendlarspåren mellan Uppsala och Nynäshamn – det vill säga i nära anslutning till Stockholm. Ett område ligger strax utanför Göteborg, medan det sista ligger i den högst befintliga staden Gävle.” skriver Barth-Kron. Än mer märklig blir idén enligt Barth-Kron med tanke på att regeringen två dagar tidigare presenterade ett annat beslut, nämligen att 500 statliga jobb ska flyttas från Stockholm för att sätta stopp för centraliseringstrenden.

Läs hela ledaren här.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

Vill regeringen låta de fattiga bo ute i skogen, långt från jobb och nöjen?

Den 1 september föreslog regeringen att det på nio platser i landet ska byggas nya stadsdelar och städer. Totalt skulle det möjliggöra 100 000 nya bostäder. Enligt regeringen ska det byggas hållbara städer med en god social miljö, misstagen i samband med miljonprogrammets uppbyggnad ska inte upprepas.

Expressens ledarskribent Patrik Kronqvist(6/9) är av en annan uppfattning. ”Med tåget tar det 50 minuter till Stockholms central och externa konsulter konstaterar att merparten av arbetsplatserna i regionen därmed inte kan nås på rimlig pendlingstid. Men i en hisnande uppvisning i konsten att leverera vad beställaren vill ha, vänder konsulterna detta till en fördel. Eftersom få väntas vilja bo där, kan priserna kanske hållas låga. Därmed kan Segersäng(ett av de utvalda områdena) ‘möjliggöra bostäder för en bredare socioekonomisk grupp än andra områden närmare Stockholm.’ Så mycket för samordnarens löften om socialt hållbara städer. Låt de fattiga bo ute i skogen, långt från jobb och nöjen.”

Se regeringens presskonferens här.

Läs hela ledaren här.

 

Dela på sociala medier
Hört i debatten

10 för branschen avgörande utredningar

Under det närmsta året kommer inte mindre än 10, för fastighetsbranschen mycket avgörande, utredningar att publiceras. De flesta av dem riskerar att försämra förutsättningarna för branschen vilket Fastighetsägarnas VD, Reinhold Lennebo, tycker är mycket anmärkningsvärt givet bostadsbehovet. Fastighetstidningen skriver om utredningarna och dess möjliga konsekvenser, läs hela artikeln här.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

Är de höga byggkostnaderna befogade?

GP (4/9) rapporterar att Sverige nu inte bara har EUs högsta byggkostnader utan att det också är dyrare att bygga i Sverige än vad det är i Norge.

I artikeln skrivs att SABO anser att de höga kostnaderna är en följd av att konkurrensen är mindre i Sverige och att materialkostnaderna är högre. Johan Lindholm, förbundsordförande för Svenska byggnadsarbetareförbundet, uppger att det inte har med byggarbetarnas löner att göra. Enligt honom utgör de bara 12-13 procent av den totala kostnaden. Boven i dramat är enligt Lindholm byggbolagens stora vinster.

Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, är av en annan uppfattning. Han skriver i en krönika i Fastighetstidningen (5/9) att lönekostnaden utgör 54 procent av entreprenadens totalkostnad vilket är naturligt i ett högkostnadsland som Sverige. Weiss skriver att den svenska linjen har varit att via kollektivavtalen inte konkurrera med lönerna. Han lyfter också fram den SBUF-studie som presenterades i maj där det konstaterades att det med några väl genomtänkta avsteg från nuvarande byggregler kan byggas upp till 40 procent fler lägenheter i ett område. Weiss undrar vilka krav det är vi vill ta bort och vilka som är beredda att sänka sina löner? ”Upp med en hand!”, skriver Weiss.

Läs artikeln i GP här.
Läs Lennart Weiss krönika här.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

Tvinga ingen part till kollektiv hyresförhandling

Det krävs förändringar av hyressättningssystemet i tre steg för att minska segregationen och trångboddheten samt för att möjliggöra också för betalningssvaga grupper att få en bostad i Sverige enligt Sonny Modig, fd. vd för MKB, och Björn Wellhagen, näringspolitisk chef för BI. För det första behöver kollektiv förhandling vara frivillig för parterna. För det andra bör jämförelsehyran, i enlighet med det ursprungliga syftet med bruksvärdesprövningen, sökas bland de högsta hyrorna för likvärdiga lägenheter på orten och inte bland genomsnittshyrorna. För det tredje behöver fri avtalsrätt gälla för nyproducerade hyresrätter och hyror för bostäder byggda före presumtionsvärdessystemets införande bör på ett ansvarsfullt sätt anpassas till marknadsmässiga hyror över tid.

Läs hela artikeln här.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

Sänk trösklarna för studenter

Trösklarna för studenter att få lägenhet är mycket höga och något politikerna måste fortsätta jobba med att sänka. Handpenningen borde vara mindre för studenter eller personer som tjänar mindre. I Oslo behöver man 15% kapital som i Sverige, men när man köper en andra lägenhet behöver man 40% kapital för att undvika spekulation eller att föräldrar köper lägenheter tills sina barn flyttar hemifrån. Detta skulle behövas i Sverige också, menar Johannes Frosteman i ett inlägg på studentspararna.se.

Läs hela artikeln på studentspararna.se.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

Hög tid att utreda hela systemet för hyressättning

Linda Jonsson

I juli presenterades resultatet av regeringens utredning av modellen för hyressättning vid nyproduktion. Av direktiven framgår att byggande ska underlättas, att den kollektiva förhandlingen ska bestå och att hyressättningen i det befintliga beståndet inte ska påverkas. Givet direktiven och det faktum att nyproduktionen, i bästa fall, årligen motsvarar två procent av beståndet är det inte svårt att komma till slutsatsen att utredningen är otillräcklig, skriver Linda Jonsson, analytiker på Veidekke och moderat debattör på SvD.

I artikeln delar Linda med sig av några av slutsatserna från hennes masteruppsats i fastighetsekonomi som godkändes av KTH i juni.

Läs hela artikeln här.

Läs Hyresgästföreningens replik här.

Läs Lindas slutreplik här.

Läs hela masteruppsatsen här.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

”Stor risk för politiskt lagad byggkrasch”

”Ärligt. Jag är orolig på riktigt.” Så sammanfattar Lennart Weiss sin syn på läget i den rådande bostadsbyggarivern. ”Istället för ökat byggande ser vi just nu snarare en kraftigt ökad risk för något helt annat, nämligen en politiskt lagad byggkrasch”, skriver han i sin senaste krönika i Fastighetstidningen.

 

Läs hela krönikan på Fastighetstidningen.se.

Dela på sociala medier
Hört i debatten

Stellan Lundström om vikten att ställa rätt frågor i bostadsdebatten

I alla inlägg i bostadsdebatten finns en gemensam nämnare: det behöver byggas fler bostäder. Men för att det ska kunna ske måste vi ställa rätt frågor, menar Stellan Lundström, professor KTH i en aktuell och läsvärd krönika i FastighetsNytt. ”En observation är att merparten av de åtgärder som förespråkas (…) avser utbudssidan…”, skriver Stellan Lundström och fortsätter: Utbudet i all ära, men marknadsbilden klarnar först när vi fullgjort analysen av efterfrågan.

 

Läs artikeln i sin helhet på FastghetsNytt.se.

 

Dela på sociala medier
Hört i debatten

På DN debatt: Tio år av politiska reformer har inte ökat byggandet

Just nu är det populärt att peka på att bostadsbyggandet ökat under senare år. Såväl statsministern som bostadsministern har i olika sammanhang hävdat att byggandet närmar sig miljonprogrammets nivåer och vidare vill man skapa en bild av att det skulle finnas en koppling mellan det ökade byggandet och egna politiska åtgärder, skriver företrädare för Veidekke.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Hört i debatten

På Di debatt: Skatteförslagen som hotar bostadsbyggandet

Regeringen har sagt att ”paketeringsutredningens” skatteförslag inte är aktuellt i höstbudgeten. Men det finns anledning att varna för den beskattningsiver som slår mot fastighetssektorn. Osäkerhet om skatteregler är det sista som bostadsbristens Sverige behöver, skriver Patrik Hall, VD Heimstaden, Kjell Cederstrand, Finanschef Veidekke Bostad och Stefan Attefall, tidigare bostadsminister, numera rådgivare, i Di (13/4).

Läs vidare »

Dela på sociala medier