Monthly Archives: september 2017

Hört i debatten

Så bör byggbehovet klarläggas

I en ny utredning som överlämnats till bostadsminister Peter Eriksson föreslås att Boverket ska beräkna bostadsbehovet i landet och presentera det på länsnivå. Därefter föreslås det bli landstingens uppgift att genom dialog se till att kommunerna sätter bostadsmål i nivå med deras egna beräknade bostadsbehov och Boverkets. Tanken är att det ska ligga till grund för en gemensam bild av byggbehovet på nationell, regional och lokal nivå.

På kort sikt förväntas förslagen inte ge någon effekt på bostadsbyggandet däremot förväntas föreslagen leda till mer välgrundade och till omvärlden anpassade bedömningar av bostadsbehovet. På längre sikt skulle det enligt utredningen ge en bättre planberedskap.

Läs mer här.

Dela på sociala medier
 
Krönika

Har vi råd att göra om samma misstag?

Jan Jörnmark

De regleringar av både hyres- och bostadsrättsmarknaden som präglade Stockholms bostadsmarknad under efterkrigstiden fram till 70-talet skapade, tillsammans med de stora subventionerna för att bygga ut staden, ohållbara kostnader för infrastruktur samtidigt som politiken hämmade Sveriges tillväxt. ”När Peter Eriksson nu åter väckt frågan om att bygga nya städer i skogarna mellan Stockholm, Uppsala och Nynäshamn finns det goda skäl att fundera över varför samma strategi avbröts i början av 1970-talet”, skriver veckans krönikör Jan Jörnmark.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

Skäl för ytterligare amorteringskrav saknas

Lars EO Svensson, Nationalekonomiska institutionen vid Handelshögskolan i Stockholm, fördjupar resonemanget i hans och Peter Englunds tidigare remissvar till Finansinspektionens förslag till skärpt amorteringskrav.

Svensson påpekar att Finansinspektionens förslag inte motiveras med att det finns risker för den finansiella stabiliteten utan med två andra argument; Dels att hushåll skulle minska konsumtionen vid inkomstbortfall men också att höga skuldkvoter skulle minska konsumtionen om räntan stiger vilket skulle förstärka en konjunkturnedgång.

Svensson skriver att det saknas empiriskt stöd för att hushåll med en högre skuldkvot är mer känsliga för inkomstbortfall än hushåll med en lägre skuldkvot. Det föreligger en risk om hushåll lånar till överkonsumtion. Så ser dock inte situationen ut i Sverige – Finansinspektionen betonar att svenskarna är försiktiga, sparar flitigt och lånar till hållbar konsumtion.

Inte heller argumentet att konsumtionsbortfallet är större för hushåll med hög skuldkvot vid en konjunkturnedgång accepterar Svensson. Vid en konjunkturnedgång sänks räntan för att stimulera ekonomin vilket har en större effekt på de hushåll som har en hög skuldkvot. Skulderna ökar således möjligheterna för Riksbanken att få genomslag för sin penningpolitik vid en konjunkturnedgång.

Läs mer om varför argumentet om räntekänsligheten inte håller här.
Läs mer om varför argumentet om känslighet för inkomstbortfall inte håller här.

Dela på sociala medier
 
Debatt

Fastighetsägarnas uppfattning är verklighetsfrånvänd

Erik Elmgren och Per Björklind

”Problemet är alltså inte bara att det är brist på bostäder, utan det är framför allt brist på bostäder som människor har råd att efterfråga. Att då påstå att hyrorna är för låga och att det är Hyresgästföreningen och hyresgästerna som står i vägen för ytterligare höjningar känns mer än lovligt verklighetsfrånvänt.” skriver Erik Elmgren och Per Björklind från hyresgästföreningen i sin replik på fastighetsägarnas debattartikel.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

Bostad 2.0 – en bostadsmarknad för alla

KTH startar med stöd av intresseorganisationer och ca 20 aktörer från näringslivet en storsatsning på bostadsforskning – bostad 2.0. Det fyra år långa projektet kommer att påbörjas 2018 och är inriktat på dagens situation på bostadsmarknad i relation till bland annat boende, bransch, myndigheter, lagar, ekonomi, hållbarhet samt ett antal sociala, miljömässiga, tekniska och ekonomiska aspekter.

Läs mer här.

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

Regeringen stärker arbetet mot osund konkurrens

DN följde med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson när hon deltog i en inspektionsrunda för att motverka svartjobb, skattefusk och människohandel. Verkligheten vittnar om byggarbetare som tjänar 30 kronor i timmen, varav en del befinner sig i Sverige illegalt, om dålig arbetsmiljö och om bristande säkerhet.

Nu satsar regeringen 18 miljoner kronor om året under tre år för att driva bort fuskare från bland annat byggbranschen. Genom brott mot arbetsmiljölagen, skattelagstiftningen, utlänningslagen, bedrägerier och arbetskraftsexploatering skapar företag sig konkurrensfördelar. Med nya regler som ska underlätta kontroll och extra pengar ska myndigheterna samordna metodutvecklingen för tillsyn, för att på så sätt stärka arbetet mot osund konkurrens.

Läs artikeln i DN här.

Läs regeringens pressmeddelande här.

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

Kd:s förslag till ny bostadspolitik

Inför Kristdemokraternas riksting i slutet av oktober presenterar partistyrelsen en del av de förslag som kommer att läggas fram på det bostadspolitiska området. I en debattartikel i Dagens nyheter skriver Ebba Busch Thor och Jakob Forssmed att de ställer sig bakom en långsiktig avtrappning av ränteavdragen med syfte att finansinspektionen ska kunna lätta på de restriktioner som idag hindrar hushåll från att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden. Kristdemokraterna skriver också att modeller där hushåll först hyr och sedan succesivt köper en bostad bör utarbetas, att bostadsbidraget behöver höjas, subventionerat bosparande införas och reavinstbeskattningen skjutas fram tills hushållet frånträder den ägda marknaden.

På Di debatt skriver Caroline Szyber, bostadspolitisk talesperson Kd, att möjligheterna till presumtionshyra som infördes 2006 fungerar dåligt och under 2008-2014 endast användes i 30 procent av nyproduktionen och till största del utanför storstäderna. Därför föreslår Kristdemokraternas partistyrelse också fri hyressättning vid nyproduktion med ett bibehållet starkt besittningsskydd och hyresökningar enligt index. Szyber skriver också att möjligheten att upplåta en del av nyproduktionen för sociala ändamål bör utredas.

Läs artikeln i DN  här.

Läs artikeln i Di här.

Dela på sociala medier
 
Krönika

Regeringens samhällsbygge saknar bostäder

Stefan Attefall

40 miljarder kronor anser regeringen sig kunna spendera. Alla bidrag höjs – utom bostadsbidraget. Budgetpropositionen kallas Samhällsbygget – men innehåller ingen politik för fler bostäder. Det skriver Stefan Attefall i veckans krönika.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Debatt

När ska media syna Hyresgästföreningens veton?

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Hyresgästföreningen har vetorätt både vid de årliga hyresförhandlingarna och vid hyressättning av nyproducerade bostäder. Individuellt satta hyror vid nyproduktion används inte för att fastighetsägaren vill runda bruksvärdessystemet utan för att Hyresgästföreningens bud inte är tillräckligt för att fastighetsägarens kalkyl ska gå ihop. Hyresgästföreningens rädsla för att få ”för höga” hyror i jämförelsematerialet leder till färre hyresrätter vilket gör det allt svårare för unga att ta sig in på bostadsmarknaden men det leder också till att människor tvingas tacka nej till jobb på grund av bostadsbrist – vilket i förlängningen skadar svensk ekonomi. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen, Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

Gemensam handledning för systematiserade hyror

Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och SABO har gemensamt tagit fram en handledning för systematiserad hyressättning. Syftet är att tydliggöra för både hyresgäst och fastighetsägare vad det är som gäller, att få hyror som tydligare speglar boendets kvalitéer samt att ge hyresförhandlingen en bättre struktur.

Läs mer.

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

För tidigt att prata om trendbrott – priserna stiger

I juli och augusti steg bostadspriserna i Sverige. Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB, tycker att det är för tidigt att tala om ett trendbrott och tror på en normal bostadshöst – om inte finansinspektionens ökade amorteringskrav skakar bostadsmarknaden.

Läs hela artikeln här.

Dela på sociala medier
 
Krönika

Vem har makten i bostadsköpet?

Emma Persson

Kvinnor är inte sämre på att ta ansvar för bostaden och dess finansiering, de är inte heller sämre på att hantera en borrmaskin. Det handlar bara om erfarenhet, kultur och gamla hjulspår. ”Ett jämställt ägande och att kräva att stå på lagfarten för det hus man köper och bor i borde vara självklart”, skriver Emma Persson, boendeekonom på SBAB, i veckans krönika.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
 
Video

Bygger vi för mycket?

Ted Lindqvist (VD Evidens), Arvid Lindqvist (Analyschef Catella), och Lennart Weiss fördjupar frågeställningen ”Bygger vi för mycket”. Bostadsbrist men också tomma lägenheter, finns det redan ett överutbud och i så fall vart? Hur går det att komma till bukt med problemet? Existerar den beryktade bostadsbubblan? Hur skulle de svenska hushållen egentligen klara höjda räntor? Se veckans studiosamtal!

Vill du hellre lyssna på samtalet som pod? Tryck här!

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

Höga skulder förhindrar konjunkturnedgång

Peter Englund, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet, och Lars E.O. Svensson, Nationalekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Stockholm, sågar i sin remiss finansinspektionens förslag om ytterligare amorteringskrav.

Motivet till förslaget är att minska riskerna för konsumtionsbortfall och konjunkturnedgång vid högre räntor. Englund och Svensson påpekar att vid en konjunkturnedgång sänks normalt sett räntorna, höga skulder är således en försäkring mot just konjunkturnedgång.

Läs hela remissen här.

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

Grön samhällsplanering är avgörande för barns utveckling

Barn som går i förskolor med utegårdar av trädgårdskaraktär har bättre motorik, högre koncentrationsförmåga och färre sjukdagar. Fördelarna med gröna ytor är många och tydliga, men de behöver synliggöras och ligga till grund för samhällsplaneringen. Skriver Boverkets landskapsarkitekt Ulrika Åkerlund m.fl. på Dagens samhälle.

Läs hela texten här.

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

Alliansens raket om bostadspolitiken

I en intervju i fastighetsnytt ger Annie Lööf sin syn på den svenska bostadspolitiken. Hon efterlyser mer marknad och vill bland annat se marknadsanpassade hyror, skatteförändringar och mindre regelkrångel. Lööf öppnar också för nya bostadspolitiska samtal.

Läs hela intervjun här.

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

Sverige behöver en ny bostadspolitik

Sverige behöver en ny bostadspolitik i vilken hörnstenarna bör vara tre, skriver Anders Lago, förbundsordförande för HSB, samt Göran Cars, professor i Samhällsplanering på KTH. För det första behövs åtgärder som gör det enklare för unga och ekonomiskt svaga att äga sin bostad, så som subventionerat bosparande och startlån likt i Norge. För det andra behövs en reformering av  bostadsbidraget och för det tredje behövs en förändring av flyttskatten.

Läs hela artikeln här.

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

Nya städer eller bara symbolpolitik?

Dagens nyheters ledarskribent Viktor Barth-Kron ifrågasätter regerings nya ”städer”. ”Av de nio områden som pekas ut för storskalig bostadsexploatering ligger sju längs pendlarspåren mellan Uppsala och Nynäshamn – det vill säga i nära anslutning till Stockholm. Ett område ligger strax utanför Göteborg, medan det sista ligger i den högst befintliga staden Gävle.” skriver Barth-Kron. Än mer märklig blir idén enligt Barth-Kron med tanke på att regeringen två dagar tidigare presenterade ett annat beslut, nämligen att 500 statliga jobb ska flyttas från Stockholm för att sätta stopp för centraliseringstrenden.

Läs hela ledaren här.

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

Vill regeringen låta de fattiga bo ute i skogen, långt från jobb och nöjen?

Den 1 september föreslog regeringen att det på nio platser i landet ska byggas nya stadsdelar och städer. Totalt skulle det möjliggöra 100 000 nya bostäder. Enligt regeringen ska det byggas hållbara städer med en god social miljö, misstagen i samband med miljonprogrammets uppbyggnad ska inte upprepas.

Expressens ledarskribent Patrik Kronqvist(6/9) är av en annan uppfattning. ”Med tåget tar det 50 minuter till Stockholms central och externa konsulter konstaterar att merparten av arbetsplatserna i regionen därmed inte kan nås på rimlig pendlingstid. Men i en hisnande uppvisning i konsten att leverera vad beställaren vill ha, vänder konsulterna detta till en fördel. Eftersom få väntas vilja bo där, kan priserna kanske hållas låga. Därmed kan Segersäng(ett av de utvalda områdena) ‘möjliggöra bostäder för en bredare socioekonomisk grupp än andra områden närmare Stockholm.’ Så mycket för samordnarens löften om socialt hållbara städer. Låt de fattiga bo ute i skogen, långt från jobb och nöjen.”

Se regeringens presskonferens här.

Läs hela ledaren här.

 

Dela på sociala medier
 
 
Hört i debatten

10 för branschen avgörande utredningar

Under det närmsta året kommer inte mindre än 10, för fastighetsbranschen mycket avgörande, utredningar att publiceras. De flesta av dem riskerar att försämra förutsättningarna för branschen vilket Fastighetsägarnas VD, Reinhold Lennebo, tycker är mycket anmärkningsvärt givet bostadsbehovet. Fastighetstidningen skriver om utredningarna och dess möjliga konsekvenser, läs hela artikeln här.

Dela på sociala medier
 
Hört i debatten

Är de höga byggkostnaderna befogade?

GP (4/9) rapporterar att Sverige nu inte bara har EUs högsta byggkostnader utan att det också är dyrare att bygga i Sverige än vad det är i Norge.

I artikeln skrivs att SABO anser att de höga kostnaderna är en följd av att konkurrensen är mindre i Sverige och att materialkostnaderna är högre. Johan Lindholm, förbundsordförande för Svenska byggnadsarbetareförbundet, uppger att det inte har med byggarbetarnas löner att göra. Enligt honom utgör de bara 12-13 procent av den totala kostnaden. Boven i dramat är enligt Lindholm byggbolagens stora vinster.

Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, är av en annan uppfattning. Han skriver i en krönika i Fastighetstidningen (5/9) att lönekostnaden utgör 54 procent av entreprenadens totalkostnad vilket är naturligt i ett högkostnadsland som Sverige. Weiss skriver att den svenska linjen har varit att via kollektivavtalen inte konkurrera med lönerna. Han lyfter också fram den SBUF-studie som presenterades i maj där det konstaterades att det med några väl genomtänkta avsteg från nuvarande byggregler kan byggas upp till 40 procent fler lägenheter i ett område. Weiss undrar vilka krav det är vi vill ta bort och vilka som är beredda att sänka sina löner? ”Upp med en hand!”, skriver Weiss.

Läs artikeln i GP här.
Läs Lennart Weiss krönika här.

Dela på sociala medier