Krönika

Får vi en bättre fungerande bostadsmarknad om äldre flyttar ”hemifrån”?

Maria Pleiborn

Ett mål för vår äldrepolitik i Sverige har länge varit att äldre ska få möjlighet att bo kvar hemma så länge som möjligt. Det är önskvärt både för de själva och för samhället som helhet. Ålderdomshem har avvecklats och på senare år även äldrebostäder av annan form i en rasande takt. I stället har vi byggt ut hemtjänsten och gett möjlighet att bygga om äldres bostäder för bättre tillgänglighet. Är det en hållbar politik på sikt? Det undrar veckans krönikor Maria Pleiborn, demograf och senior rådgivare på WSP.

Är det socialt hållbart att allt fler äldre bor ensamma? Är det miljömässigt hållbart med anpassningar och återställanden av bostäder i den omfattning som görs idag? Är det ekonomiskt hållbart med en allt större hemtjänstapparat som i många delar av landet har långa resvägar mellan stugorna och de ensamboende äldre?

Sveriges befolkning växer. Hur mycket vi kommer att växa framöver är relativt osäkert, till följd av att prognoserna för invandringens storlek varierar kraftigt mellan åren och har politiska orsaker. Detta gäller dock främst personer i yngre åldrar. Prognosen för hur många äldre vi kommer att vara i Sverige är dock relativt säker – vi blir alla ett år äldre varje år och dödstalen varierar inte särskilt mycket.

Vi vet alltså ganska mycket om hur många äldre vi kommer att vara i Sverige framöver. Och det är ganska många! Befolkningen mellan 65 och 75 år har vuxit relativt kraftigt de senaste åren då 40-talistgenerationen nu har uppnått dessa åldrar. Framöver är det dock antalet över 75 år som kommer att öka mest. Idag har vi mer än 370 000 fler 65 till 74-åringar jämfört med år 2000. År 2025 kommer vi att ha mer än 320 000 fler 75+-åringar jämfört med idag. År 2030 är siffran uppe i över 420 000. Totalt bor då i Sverige nästan 2,5 miljoner pensionärer (om vi behåller dagens pensionsålder) och mer än hälften av dem är över 75 år.

Hur bor då våra äldre? Idag bor de allra flesta kvar i sin ”gamla bostad”, vilket för det mesta innebär att de bor i ett småhus med äganderätt. 710 000 personer över 65 år bor i ensamhushåll – det är över 30 000 fler än för bara ett år sedan, och antalet kommer att fortsätta växa. Om samma andel är ensamboende i småhus år 2025 som idag, kommer vi ha 250 000 småhus med enbart en person över 65 år. Idag bor ensamboende i småhus på cirka 120 kvm per person. Frågan är om detta är en hållbar situation? Är det bra för de ensamma äldre? Är det ett bra hållbart utnyttjande av vårt bostadsbestånd? Är det bra för samhällsekonomin?

Vad har vi då för alternativ? Finns det anledning att tro att något skulle förändras avseende demografin som vi inte känner till idag? Kommer de äldre i högre utsträckning än idag att bo flera per hushåll? Kommer de i högre utsträckning än idag att flytta till andra bostäder?
Idag flyttar äldre i mycket låg utsträckning. De flyttar först när det är ett absolut måste och då blir det till ett särskilt boende. Anledningen till låg flyttfrekvens bland äldre är att det inte finns bra alternativ för dem att flytta till och att det har blivit så billigt att bo kvar, men dyrt att flytta. Och ju äldre man blir desto större blir hindren i form av ork etcetera. Detta påverkar inte bara de äldre utan hela bostadsmarknaden genom uteblivna flyttkedjor.

Jag hoppas att politiken kan inse att det finns möjligheter att använda vårt befintliga bostadsbestånd på ett mer effektivt sätt än vi gör idag. De äldre bor stort, men ensamt och vi tvingas bygga nya bostäder för att möta bostadsbrist och trångboddhet på andra delar av marknaden. Kan vi inte enas om att stimulera äldre att flytta från de bostäder som passar andra hushåll bättre? Vi kan göra detta genom att erbjuda goda trygga bostäder för äldre och göra det billigare för dem att flytta.
Det tjänar vi alla på.

Maria Pleiborn
Demograf och senior rådgivare, WSP

Dela på sociala medier
 
 
 

4 kommentarer

  • Liz Grennstam skriver:

    Att vi skulle kunna enas är nog tyvärr en utopi, men tanken är god 😉

  • Glöm inte de äldres känslor skriver:

    Tanken är som sagt god…….för samhällsekonomin!

    Frågan är bara om du har samma åsikt när du själv är runt 80 år, kanske ensamstående och bor i ett boende som (enligt dig) ”passar någon annan bättre”?

    Har en misstanke om att du ändrat åsikt när den dagen kommer..

  • Andreas Lundblad skriver:

    Jag hörde på omvägar om en kille från Afrika som hörde om våra svenska ålderdomshem. Hans reaktion var något i stil med: ”Wow! Så ni samlar all visdom i ett och samma hus och så kan man gå dit när man behöver vägledning i livet?!!”

  • Inger Sellers skriver:

    Jättebra tänkt och skrivet Maria! Många bor också i utspridda småhusområden som inte alltid har så bra kollektivtrafik och får långt till affärer och service. Någon har sagt att man bör ha rullatorsavstånd till affär, vårdcentral och apotek när man blir gammal. Min mamma som har fyllt 90 och är nästan blind klarar i stort sett sig själv i en marklägenhet med liten älskad trädgård och närhet till affär och stadsbuss. Om hon hade bott kvar i sitt hus hade det varit betydligt besvärligare och hon hade varit mycket mer beroende av andras hjälp och välvilja.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Krönikor"

Krönika

Det händer om det vänder

Ulf Perbo

I maj förutspådde Ulf Perbo i en krönika här på bostadspolitik.se att bostadspriserna skulle sjunka. På Stockholms bostadsmarknad är det nu ett faktum. Under hösten har priserna stagnerat eller sjunkit något. Bostadsmarknaden håller andan. Vad skulle egentligen ske om det på allvar vänder? I Veckans krönika beskriver Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen, konsekvenserna.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Så bygger vi det nya klassamhället

Lennart Weiss

De kreditrestriktioner som redan införts och de som skymtar vid horisonten drabbar de unga och ekonomiskt svaga absolut hårdast. Dessutom ställs krav på amortering i en takt som saknar rationella argument, lån är till för att möjliggöra för individer och företag att sprida kostnaderna över en livscykel. Genom restriktionerna ”växer ett nytt klassamhälle fram med boendet och tillgången till ”gamla pengar” som ett av dess viktigaste kännetecken.” skriver Lennart Weiss, Kommersiell direktör på Veidekke.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Vad är bostadspolitik i vår tid?

Håkan Bengtsson

”Ett viktigt skäl till att bostaden också måste vara en politisk fråga är att de ekonomiska teorierna om jämvikt på marknaden inte håller streck i verkligheten. Samtidigt som bostadssektorn förstås är infogad i marknadsekonomin krävs politiska insatser för att en maximalt stor andel av befolkningen ska kunna bo och leva i en bra bostad”, skriver veckans krönikör Håkan Bengtsson. Håkan är grundare och VD för tankesmedjan Arenagruppen och räknas som en av socialdemokraternas mest inflytelserika idédebattörer.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Har vi råd att göra om samma misstag?

Jan Jörnmark

De regleringar av både hyres- och bostadsrättsmarknaden som präglade Stockholms bostadsmarknad under efterkrigstiden fram till 70-talet skapade, tillsammans med de stora subventionerna för att bygga ut staden, ohållbara kostnader för infrastruktur samtidigt som politiken hämmade Sveriges tillväxt. ”När Peter Eriksson nu åter väckt frågan om att bygga nya städer i skogarna mellan Stockholm, Uppsala och Nynäshamn finns det goda skäl att fundera över varför samma strategi avbröts i början av 1970-talet”, skriver veckans krönikör Jan Jörnmark.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Vem har makten i bostadsköpet?

Emma Persson

Kvinnor är inte sämre på att ta ansvar för bostaden och dess finansiering, de är inte heller sämre på att hantera en borrmaskin. Det handlar bara om erfarenhet, kultur och gamla hjulspår. ”Ett jämställt ägande och att kräva att stå på lagfarten för det hus man köper och bor i borde vara självklart”, skriver Emma Persson, boendeekonom på SBAB, i veckans krönika.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Kommer det vi bygger idag snart att stå tomt?

Maria Pleiborn

Just nu jublar politikerna över att vi bygger mer än på länge i Sverige. Det har nämligen blivit en etablerad sanning att vi behöver 710 000 nya bostäder. Men vad kommer politikerna att säga när Boverkets nya prognoser visar att de bostäder vi bygger idag snart kommer att stå tomma? Veckans krönikör Maria Pleiborn, demograf på WSP, skriver om hur politiken försvårar de demografiska prognoserna och riskerna det leder till.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Så kan vi bygga 40 % fler lägenheter

Matilda Bäcklund och Mårten Lindström

I en rykande färsk studie framgår att det går att bygga upp till 40 % fler lägenheter i ett redan planerat bostadsområde med bibehållen god standard om bland annat kraven på ljus, buller och tillgänglighet ses över. I veckans krönika beskriver studiens författare, Mårten Lindström och Matilda Bäcklund, vad som har gått snett och hur det går att åtgärda!

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Bostadspolitiken måste hantera elefanten i rummet

Jan Åman

Den 14:e juni presenteras Framtidslabbet på Politikerveckan Järva. Att lanseringen sker just där är allt annat än en slump. Det handlar om att uppdatera lösningar för de grundläggande mänskliga behoven, skriver veckans krönikör, Jan Åman, Creative Director i A Lab och A house och f.d. initiativtagare till ”Stockholm at large” och ”samtalslaboratoriet” Färgfabriken.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Fem skäl till att rata finansinspektionens förslag

Lennart Weiss

Finansinspektionens senaste förslag har oklara motiv och bidrar till att förstärka problemen på bostadsmarknaden, menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, som i veckans krönika som ger en rykande färsk kommentar till förslaget om skärpta amorteringskrav.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Bostadsbubblan som snart ska brista – en vald sanning

Lennart Weiss

Gång på gång målar media upp en bild av Sverige i en bostadsbubbla. Utan granskning används dåliga analyser som faktaunderlag för nyheter om bubblan som snart ska spricka. Det menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke. I veckans krönika bemöter han de dåligt underbyggda argumenten och reder ut de vanliga missförstånden.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Dags för en rejäl höjning av bostadsbidraget

Stefan Attefall

Bostadsbidraget är fördelningspolitiskt träffsäkert och fyller en viktig funktion för ekonomiskt svaga grupper. Bidraget har dock urholkats kraftigt under de senaste 20 åren och fungerar idag i praktiken som en förlängning av försörjningsstödet. Det finns starka motiv att ompröva synen på bostadsbidraget och göra det till en central del av en fungerande bostadspolitik, menar Stefan Attefall.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Ulf Perbo – ”Nu kommer nedgången”

Ulf Perbo

1989 förutspådde Ulf Perbo 90-talets bostadskrasch i SvD (se bild), nu förutspår han en ny nedgång. Enligt Perbo har vi ingen bostadsbubbla i formell bemärkelse, utan likt vid bostadskraschen på 90-talet är en nedgång driven av fundamenta att vänta. De samhällsekonomiska konsekvenserna är dock desamma, fallande byggpriser och en minskad konsumtion. I veckans krönika beskriver han de fundamentala problem som ger upphov till hans oro, han hade rätt 1991 har han det också 2017?

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Därför misslyckades S-kongressen med att lösa bostadsfrågan

Kristina Alvendal

Kristina Alvendal, stadsbyggnadsexpert och fd moderat statsbyggnads- och fastighetsborgarråd, kritiserar socialdemokraterna för dess brist på självinsikt inför och under kongressen i april. Partiernas kongresser eller stämmor är tänkta att vara ett forum för medlemmarnas åsikter att komma fram men i praktiken är det partistyrelsen som bestämmer menar Alvendal. För att lösa bostadskrisen krävs nytänkande och mod att ifrågasättande gamla sanningar, bristen på det är enligt veckans krönikör orsaken till kongressens fruktlöshet.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Paketeringsutredningen kan leda till lägre bostadsbyggande

Bo Nordlund

Bo Nordlund, Tekn. dr samt Redovisnings- och värderingsspecialist på fastigheter, beskriver väntan på paketeringsutredningen som en nagelbitare för branschen. Trots att förslaget mött stor kritik kommer det att skickas ut på remiss. I veckans krönika delar Nordlund med sig av sina reflektioner och de tänkbara effekterna på transaktionsintensiteten och fastigheternas värde.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Stuprörstänkande och brist på kunskap kan få oöverblickbara konsekvenser

Kunskapen om hur bostadsmarknaden är ofta låg bland de politiker och myndigheter som hanterar olika delfrågor inom bostadspolitiken. Det gör att man inte inser vilka oöverblickbara konsekvenser som inträffa, i all synnerhet om flera olyckliga åtgärder skulle råka vidtas samtidigt. Vad som krävs är fler ”hängrännor”, d v s ökad kunskap och en helhetssyn när det gäller bostadsmarknadens funktionssätt, skriver f d bostadsminister Stefan Attefall.

Läs vidare »

Dela på sociala medier