Debatt

Varför tar Finansinspektionen ställning i politiska frågor?

Lennart Weiss

I samband med att Finansinspektionen den 6 april presenterade sin årliga bolånerapport passade myndigheten på att utveckla sin syn på bostadsmarknaden i olika medier. I en intervju med TT (Tidningarnas Telegrambyrå 6/4) anser Braconier att skattesystemet gynnar ägt boende och att politikerna måste ta ansvar för det. Dels är det i sak felaktigt, dels reser det frågor om hur Finansinspektionen ser på sin roll i frågor av ren politisk karaktär, skriver Lennart Weiss. 

I Dagens Industri hävdade Finansinspektionens chefsekonom, Henrik Braconier, att det föreligger en ”betydande” risk för ett kraftigt prisfall på bostäder. Det är en befogad oro som Finansinspektionen har ett visst eget ansvar för. Priser påverkas av ett antal olika faktorer. Till dessa hör räntan, sysselsättningsgraden, utvecklingen av hushållens samlade finansiella tillgångar med mera. Ytterligare en faktor rör hushållens möjligheter att efterfråga. Om hushållen möter allt hårdare kreditrestriktioner som tränger bort dem från marknaden får det givetvis konsekvenser även för boprisernas utveckling. Detta är en fråga där Finansinspektionens eget agerande är av central betydelse och där man tydligare borde ta ansvar för sin roll.

I en intervju med TT (Tidningarnas Telegrambyrå 6/4) gick Henrik Braconier ett steg längre och pekade finger åt politikerna som ”också måste ta ett ansvar”. Enligt TT menade Braconier bland annat att ”det nuvarande skattesystemet gynnar låntagande och egenägt boende”. Särskilt intressant är påståendet att skattesystemet gynnar ägt boende. Dels är det i sak felaktigt, dels reser det frågor om hur Finansinspektionen ser på sin roll i frågor av ren politisk karaktär, skriver Lennart Weiss. Låt oss bena i saken.

Beskattningen av boendet utgör en förlängning av kapitalbeskattningen. I principiell mening är systemet utformat så att hushåll och företag kan göra avdrag för skuldräntor. På motsvarande sätt beskattas kapitalvinster. För bolag kan detta ske som bolagsskatt (22 procent) eller som beskattning av vinst på aktieinnehav (30 procent). Hushåll kan göra avdrag för skuldräntor med 30 procent upp till 100 000 kr, därefter med 21 procent. Vid försäljning ska realisationsvinsten i princip beskattas bostäder med 22 procents skatt. (På övriga realisationsvinster gäller 30 procents skatt.)

Detta vet givetvis Braconier. I debatten förekommer dock då och då ett påstående som eventuellt även påverkat Braconier, nämligen att hyresgäster inte kan göra avdrag för skuldräntor på samma sätt som villaägare och bostadsrättshavare.

Det är givetvis korrekt. Har man ingen utgift för skuldräntor blir det svårt att hävda att man ska kunna dra av för dem. Men innebär detta att skattesystemet gynnar ägt boende?

Som framgår ovan beskattas räntor och kapitalkostnader för fastigheter i princip lika oavsett om de ägs av privatpersoner eller kommersiella företag. Det betyder i klartext att den som äger en hyresfastighet kan göra samma sorts avdrag som den som äger en villa. Om man teoretiskt skulle tänka sig att fastighetsägaren blev av med den möjligheten skulle givetvis en nybyggd hyresfastighet belastas med en merkostnad motsvarande kapitalkostnaden plus 22 procent i förlorade avdrag för skuldräntan. Att detta skulle påverka hyran är tämligen självklart.

I debatten bortser man ofta från denna omständighet. I tillägg ”glömmer” man bort att kommersiella fastighetsägare har full avdragsrätt för drifts- och underhållskostnader samt att kommersiella företag kan göra avdrag för avskrivningar. Som jämförelse kan enskilda hushåll som äger en fastighet göra begränsade avdrag för ROT. Bostadsrättsföreningar saknar helt möjlighet att göra avdrag för skuldräntor och kan heller inte göra avdrag för drifts- och underhållskostnader.

Under gårdagen bad bostadspolitik.se Finansinspektionen att precisera de uttalanden som Henrik Braconier gjorde för TT men myndigheten valde trots flera påstötningar att avstå. Istället hänvisade man tillbaka till Braconiers uttalanden för TT, det vill säga just de påståenden som ger upphov till en rad frågetecken.

Finansinspektionens ovilja att kommentera är särskilt intressant med tanke på myndighetens ställning. Som statlig myndighet har man en allmän informationsskyldighet. Om man uttalar sig i frågor av stort allmänintresse framstår det som rimligt att man också kommenterar när myndighetens utsagor möter invändningar.

I det här fallet har man dessutom uttalat sig en fråga som till sin karaktär är synnerligen politisk. Ligger det verkligen i myndighetens roll och mandat att göra såna uttalanden och när man väl gjort det, är det då rimligt att man avböjer att besvara frågor?

Vi har alla ett ansvar för att det offentliga samtalet präglas av öppenhet och tillit. Detta ansvar gäller rimligtvis också en så mäktig myndighet som Finansinspektionen, särskilt när man väljer att ta ställning i politiska frågor.

 

Lennart Weiss

Kommersiell direktör, Veidekke

 

Dela på sociala medier
 
 
 

1 kommentar

1 Trackback

Lämna ett svar till ingvar Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Debatt"

Debatt

Ogenomtänkta beslut skapar finansiell instabilitet

Linda Jonsson

Utan tillräckliga konsekvensanalyser har kreditrestriktioner införts av politik, myndigheter och banker. Med kreditrestriktionerna i ryggen nekade Swedbank mig bolån med ena handen för att med den andra erbjuda mig dyra blancolån. En låneform som skjuter i höjden nu när möjligheten att få bolån begränsats kraftigt. Är det den effekt som önskats? Det undrar Linda Jonsson, analytiker på Veidekke.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Debatt

Kreditrestriktioner i väntan på politiskt mod

Stellan Lundström

Genom historien har bostadspriserna fluktuerat kraftigt till följd av en rad olika faktorer. Däribland av beslut, eller bristen på beslut, tagna av politiker men också av den fristående Riksbanken. Målet om finansiell stabilitet har de senaste åren lett till en rad kreditrestriktioner istället för till de politiskt känsliga förändringarna av fastighetsskatten och ränteavdragen som den svenska bostadsmarknaden behöver, skriver Stellan Lundström, professor emeritus i fastighetsekonomi.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Debatt

Dags för Hyresgästföreningen att ta sitt samhällsansvar

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Om hyressättningssystemet inte förändras – och Hyresgästföreningens veto består – kan hyresrätten redan på 2020-talet vara ett minne blott i Stockholms innerstad. Hyresgästföreningen ignorerar vår frågeställning och slänger sig med rena lögner. Det är hög tid att Hyresgästföreningen tar både debatten och sitt samhällsansvar på allvar menar Natalie Brard och Tomas Ernhagen från fastighetsägarna i sin slutreplik.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Debatt

Fastighetsägarnas uppfattning är verklighetsfrånvänd

Erik Elmgren och Per Björklind

”Problemet är alltså inte bara att det är brist på bostäder, utan det är framför allt brist på bostäder som människor har råd att efterfråga. Att då påstå att hyrorna är för låga och att det är Hyresgästföreningen och hyresgästerna som står i vägen för ytterligare höjningar känns mer än lovligt verklighetsfrånvänt.” skriver Erik Elmgren och Per Björklind från hyresgästföreningen i sin replik på fastighetsägarnas debattartikel.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Debatt

När ska media syna Hyresgästföreningens veton?

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Hyresgästföreningen har vetorätt både vid de årliga hyresförhandlingarna och vid hyressättning av nyproducerade bostäder. Individuellt satta hyror vid nyproduktion används inte för att fastighetsägaren vill runda bruksvärdessystemet utan för att Hyresgästföreningens bud inte är tillräckligt för att fastighetsägarens kalkyl ska gå ihop. Hyresgästföreningens rädsla för att få ”för höga” hyror i jämförelsematerialet leder till färre hyresrätter vilket gör det allt svårare för unga att ta sig in på bostadsmarknaden men det leder också till att människor tvingas tacka nej till jobb på grund av bostadsbrist – vilket i förlängningen skadar svensk ekonomi. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen, Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Debatt

Betala det verkliga priset eller bo tillsammans med andra!

Fredrik Kopsch

Enligt Boverkets analys behövs ca 710 000 bostäder till 2025. En analys baserad på två antaganden: Sveriges befolkningstillväxt och hushållens storlek. Normen om att alla singelhushåll ska ha en egen bostad möjliggjordes under 1900-talets andra hälft genom hyresregleringen och allmännyttans utbredning. Idag har Sverige Europas minsta hushåll. Det saknas betalningsvilja för att bygga 710 000 bostäder, istället är det normen som behöver förändras enligt debattören Fredrik Kopsch, Universitetslektor vid LU.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Debatt

Uttalandet som finansinspektionen vägrar att kommentera

Som bostadspolitik.se rapporterat om (se gårdagens expertkommentar av Lennart Weiss) avböjer Finansinspektionen att svara på frågor som rör TT:s intervju med Henrik Braconier från den 6 april, nu publicerar vi frågorna som han inte ville besvara.  Lennart Weiss menar i sin kommentar att Finansinspektionen har fel när den hävdar att skattesystemet gynnar ägt boende och ifrågasätter varför Finansinspektionens chefsekonom uttalar sig i politiska frågor. 

Läs vidare »

Dela på sociala medier