Krönika

Stuprörstänkande och brist på kunskap kan få oöverblickbara konsekvenser

Kunskapen om hur bostadsmarknaden är ofta låg bland de politiker och myndigheter som hanterar olika delfrågor inom bostadspolitiken. Det gör att man inte inser vilka oöverblickbara konsekvenser som inträffa, i all synnerhet om flera olyckliga åtgärder skulle råka vidtas samtidigt. Vad som krävs är fler ”hängrännor”, d v s ökad kunskap och en helhetssyn när det gäller bostadsmarknadens funktionssätt, skriver f d bostadsminister Stefan Attefall.

Som bostadsminister såg jag detta ett antal gånger. Bostadsfrågorna skär nämligen tvärs över alla sektorer.
Förutom de frågor som bostadsministern direkt förfogar över (bostadsförsörjning, PBL, BBR, lantmäteri) så är denne minister beroende av miljöministern (strandskydd, bullerregler, riksintressen), justitieministern (hyreslagstiftningen, jordabalken), finansministern (skattefrågorna, finansiell stabilitet), infrastrukturministern (infrastruktur), socialministern (bostadsbidrag), barn- och äldreministern (hemlöshet, äldres boendevillkor), näringsministern (företagsfrågor, konkurrensfrågor) och kulturministern (arkitektur).

Kunskapen för hur bostadsmarknaden fungerar är ofta låg bland ledande politiker, statliga myndigheter och utredningar. Ett tydligt exempel var Företagsskattekommittén som 2014 föreslog en omläggning av företagsskatterna som skulle ha satt effektiv stopp för nyproduktion av hyresrätter. Kommittén hade tittat på genomsnittet för fastighetssektorn, och förbisett vilka incitament som förslagen skapar. Slopad avdragsrätt för räntor i en kapitalintensiv verksamhet som bostadsbyggande, särskilt hyreshusbyggande, kan aldrig kompenseras av något lägre bolagsskatt. Paketeringsutredningen som nyligen lämnat sitt betänkande är av samma slag. Utredningen förstår inte vilka effekterna blir i form av färre transaktioner och högre kostnader för att producera bostäder.

Förutom paketeringsutredningen är nya ränteavdragsregler på väg utifrån EU-direktiv. Likaså nya bankregler (Basel III) samt åtgärder mot hushållens skuldsättning. Men få verkar dels förstå hur effekterna blir på bostadsmarknaden, dels inse att adderar man flera förslag på varandra kan helt oöverblickbara konsekvenser inträffa.

Liknande problematik ser man när hushållens skuldsättning och finansiell stabilitet diskuteras. Ska vi öka bostadsbyggandet så måste någon skuldsätta sig mer – antingen företag (hyresrätt) eller privatpersoner (eget ägda bostäder). Ska vi få ned kostnaderna för bostadsbyggandet måste regelbördan minskas. Ska vi få ett ökat industriellt byggande kan inte kommunerna ha olika lokala regler för byggande. Det går inte att bygga billigt och samtidigt låta bostadsköparna betala en väsentlig del av ny infrastruktur genom infrastrukturskatter och särskilda exploateringsavgifter.

Många ropar också på fler hyresrätter som ett bot mot höga boendekostnader när verkligheten är att det är det eget ägda boendet som är det billigaste i långa loppet. Många ropar på fler bostäder för unga samtidigt som man kraftfullt ökar kraven på eget kapital för dem som ska köpa sin första bostad.

Det krävs fler hängrännor och ökad kunskap om bostadsmarknadens funktion. Och dessutom mod hos politiker och beslutsfattare att våga välja. Allt går inte att göra samtidigt.

Stefan Attefall

Rådgivare och fd. bostadsminister

Dela på sociala medier
 
 
 

2 kommentarer

  • Tomas Bergh skriver:

    Stefan Attefall påpekar att det ägda boendet är billigare på lång sikt och att fler hyresrätter därför inte är en lösning på höga boendekostnader. Men dels är trösklarna för att komma in på ägandemarknaden så höga att många inte alls tar sig in. Därför är hyresrätten ofta det enda alternativet för de med störst behov av billigt boende. Därav är det så viktigt att bygga billiga hyresrätter. Sen kommer troligen priserna på ägandemarknaden att sjunka om det byggs fler hyresrätter. Eftersom den höga bostadsbristen trissar upp priserna.

    • Stefan Attefall skriver:

      Tomas Berg anser att vi ska bygga billiga hyresrätter. Håller helt med om att det är önskvärt. För att åstadkomma det måste bygg- o markpriser pressas ned och yteffektiviteten vara maximal. Men det är ändå så att det är ganska dyrt att bo i hyresrätt. Ska man bo långsiktigt är eget ägande i regel billigare. Det egna insatta kapitalet behöver inte ha något avkastningskrav, service och underhåll kan skötas själv och ev markvärdestillväxt tillfaller ägaren. Hyresrättens styrka är dess fullserviceboende, smidighet att lämna och, borde vara, smidighet att hyra. De olika boendeformerna passar i olika livssituationer och olika människor.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Krönikor"

Krönika

Kommer det vi bygger idag snart att stå tomt?

Maria Pleiborn

Just nu jublar politikerna över att vi bygger mer än på länge i Sverige. Det har nämligen blivit en etablerad sanning att vi behöver 710 000 nya bostäder. Men vad kommer politikerna att säga när Boverkets nya prognoser visar att de bostäder vi bygger idag snart kommer att stå tomma? Veckans krönikör Maria Pleiborn, demograf på WSP, skriver om hur politiken försvårar de demografiska prognoserna och riskerna det leder till.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Så kan vi bygga 40 % fler lägenheter

Matilda Bäcklund och Mårten Lindström

I en rykande färsk studie framgår att det går att bygga upp till 40 % fler lägenheter i ett redan planerat bostadsområde med bibehållen god standard om bland annat kraven på ljus, buller och tillgänglighet ses över. I veckans krönika beskriver studiens författare, Mårten Lindström och Matilda Bäcklund, vad som har gått snett och hur det går att åtgärda!

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Bostadspolitiken måste hantera elefanten i rummet

Jan Åman

Den 14:e juni presenteras Framtidslabbet på Politikerveckan Järva. Att lanseringen sker just där är allt annat än en slump. Det handlar om att uppdatera lösningar för de grundläggande mänskliga behoven, skriver veckans krönikör, Jan Åman, Creative Director i A Lab och A house och f.d. initiativtagare till ”Stockholm at large” och ”samtalslaboratoriet” Färgfabriken.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Fem skäl till att rata finansinspektionens förslag

Lennart Weiss

Finansinspektionens senaste förslag har oklara motiv och bidrar till att förstärka problemen på bostadsmarknaden, menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, som i veckans krönika som ger en rykande färsk kommentar till förslaget om skärpta amorteringskrav.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Bostadsbubblan som snart ska brista – en vald sanning

Lennart Weiss

Gång på gång målar media upp en bild av Sverige i en bostadsbubbla. Utan granskning används dåliga analyser som faktaunderlag för nyheter om bubblan som snart ska spricka. Det menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke. I veckans krönika bemöter han de dåligt underbyggda argumenten och reder ut de vanliga missförstånden.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Dags för en rejäl höjning av bostadsbidraget

Stefan Attenfall

Bostadsbidraget är fördelningspolitiskt träffsäkert och fyller en viktig funktion för ekonomiskt svaga grupper. Bidraget har dock urholkats kraftigt under de senaste 20 åren och fungerar idag i praktiken som en förlängning av försörjningsstödet. Det finns starka motiv att ompröva synen på bostadsbidraget och göra det till en central del av en fungerande bostadspolitik, menar Stefan Attefall.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Ulf Perbo – ”Nu kommer nedgången”

Ulf Perbo

1989 förutspådde Ulf Perbo 90-talets bostadskrasch i SvD (se bild), nu förutspår han en ny nedgång. Enligt Perbo har vi ingen bostadsbubbla i formell bemärkelse, utan likt vid bostadskraschen på 90-talet är en nedgång driven av fundamenta att vänta. De samhällsekonomiska konsekvenserna är dock desamma, fallande byggpriser och en minskad konsumtion. I veckans krönika beskriver han de fundamentala problem som ger upphov till hans oro, han hade rätt 1991 har han det också 2017?

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Får vi en bättre fungerande bostadsmarknad om äldre flyttar ”hemifrån”?

Maria Pleiborn

Ett mål för vår äldrepolitik i Sverige har länge varit att äldre ska få möjlighet att bo kvar hemma så länge som möjligt. Det är önskvärt både för de själva och för samhället som helhet. Ålderdomshem har avvecklats och på senare år även äldrebostäder av annan form i en rasande takt. I stället har vi byggt ut hemtjänsten och gett möjlighet att bygga om äldres bostäder för bättre tillgänglighet. Är det en hållbar politik på sikt? Det undrar veckans krönikor Maria Pleiborn, demograf och senior rådgivare på WSP.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Därför misslyckades S-kongressen med att lösa bostadsfrågan

Kristina Alvendal

Kristina Alvendal, stadsbyggnadsexpert och fd moderat statsbyggnads- och fastighetsborgarråd, kritiserar socialdemokraterna för dess brist på självinsikt inför och under kongressen i april. Partiernas kongresser eller stämmor är tänkta att vara ett forum för medlemmarnas åsikter att komma fram men i praktiken är det partistyrelsen som bestämmer menar Alvendal. För att lösa bostadskrisen krävs nytänkande och mod att ifrågasättande gamla sanningar, bristen på det är enligt veckans krönikör orsaken till kongressens fruktlöshet.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Paketeringsutredningen kan leda till lägre bostadsbyggande

Bo Nordlund

Bo Nordlund, Tekn. dr samt Redovisnings- och värderingsspecialist på fastigheter, beskriver väntan på paketeringsutredningen som en nagelbitare för branschen. Trots att förslaget mött stor kritik kommer det att skickas ut på remiss. I veckans krönika delar Nordlund med sig av sina reflektioner och de tänkbara effekterna på transaktionsintensiteten och fastigheternas värde.

Läs vidare »

Dela på sociala medier