Krönika

Midnatt råder, tyst det är i huset…

Lennart Weiss

Bostadsdebatten sover och bostadsbyggandet befinner sig inte på rekordnivåer — vi bygger inte mer än vad vi gjorde på 30-talet. Det skriver Lennart Weiss i sin senaste krönika där han också belyser oviljan från regeringen att ta tag i bostadsfrågan.

Fler än jag har noterat samma sak. Efter de avbrutna bostadssamtalen mellan regeringen och oppositionen lägrade sig en närmast förlamande tystnad i bostadsdebatten. Från Rosenbad hävdar man visserligen att regeringen är i färd med att sjösätta den största bostadspolitiska satsningen på 25 år. Den 21 juni, strax efter att bostadssamtalen brutit samman, presenterade bostadsminister Peter Eriksson och finansminister Magdalena Andersson ”22 steg för fler bostäder” och i höstens budgetproposition kom så till slut de sedan mars 2015 aviserade investeringsstöden.

Stödet innebär att regeringen fram till och med 2020 satsar totalt 12,3 miljarder kronor (cirka 3 miljarder per år) för att stimulera byggandet av hyresrätter och studentbostäder. Det låter kanske imponerande men ska ställas i relation till att finansieringsbehovet för de 700 000 bostäder som Boverket menar behövs till 2025 uppgår till cirka 2 000 miljarder. Stödet motsvarar således en dryg halv procent.

Bland de 22 punkterna finns för all del några positiva inslag. En översyn av Boverkets byggregler, förenklad kontroll av serietillverkade hus samt begränsningar i rätten att överklaga kan på marginalen snabba på processerna samt öka utbudet. Det är välkommet men löser inga grundläggande problem.

Även oppositionen har svårt att imponera. Deras svar på regeringens 22-punktsprogram handlade i huvudsak om att korta överklagandeprocessen, att begränsa systemet med riksintressen och kommunala naturreservat samt en reformering av strandskyddet. Den som letar efter större grepp finner några korn i kd:s och c:s budgetmotioner där man öppnar för subventionerat bosparande och startlån. Bra men otillräckligt.

Hur kan man då förklara de politiska partiernas passivitet? Till del handlar det givetvis om taktik. Två år före ett val är viljan att visa korten begränsad. Tyvärr tror jag dock att det finns djupare orsaker. Det gäller inte minst de två ledande partierna, s och m. Inom dessa båda partier är det uppenbart att det är de ekonomiska talespersonerna som håller i taktpinnen och mellan dem pågår som bekant en tävlan om att vara mest ansvarsfull. ”Gärna reformer, bara de inte kostar någonting”.

Just nu finner många tröst i att bostadsbyggandet befinner sig på ”rekordnivåer” men för det första bygger vi inte mer just nu än vad vi gjorde på 1930-talet då Sveriges befolkning var hälften så stor och för det andra är uppgången i allt väsentligt en ren konjunktureffekt.

Bostadsfrågan består fundamentalt sett av två kärnfrågor; hur bostäder ska finansieras samt hur ekonomiskt svaga grupper ska kunna efterfråga. Här saknar politikerna (fortfarande) djupare svar. Och medan partierna petar i marginalen gör Stefan Ingves sitt bästa för att strypa kreditkranen samt höja barriärerna för de som har det största bostadsbehovet.

Men nu är det strax jul. ”Riksda’n sover, ingen annan bryr sig. Tipp, tipp tapp…”

Lennart Weiss

Kommersiell direktör, Veidekke

Krönikan är också publicerad i Fastighetstidningen, nov 2016

Dela på sociala medier
 
 
 

1 kommentar

  • Olle Fredriksson skriver:

    En mycket välgrundad satsning för att få en ”viss” ordning i den bostadspolitiska debatten. Som pensionerad ”allmännyttare” i bostadsproduktion och förvaltning blir man allt som oftast placerad i ett fack/box. Så enkelt är det inte. Hyresrätten har sin givna plats bland övriga upplåtelse- och ägarformer. Ska emellertid beskådas utifrån den boendes behov av god bostad men framförallt den enskildes(a) förutsättningar att satsa eget kapital. Där finns nämligen grundproblemet. Den politiska debatten handlar i huvudsak om vem som kan bygga flest bostäder i landet. Finansieringen har sin givna plats. Är det staten/regeringen som ska subventionera bostadsbyggandet? Svaret är i stort samstämmigt. Socialdemokraterna vill rikta sitt stöd till enskilda
    människor. Oppositionen att det är byggarna/producenterna som stödet ska rikta sig till. Bygga billiga nya bostäder. Det är parollen. Under de årtionden jag följt debatten om billiga bostäder kan konstateras att byggkostnaderna inte medfört någon märkbar förändring. Boven i det dramat är kommunerna som ständigt befinner sig i underläge. Dålig och urusel planering i kombination med byggregler/ lagstiftning och miljöaspekter.
    Givetvis ska samhället aktivt stödja ett bostadssparande värt namnet. Ett sparande som aktivt stöds av samhället/staten. Villkoren bör utformas som väldigt lockande. Det räcker med att konstatera följande. Övriga boendeformer, bostadsrätt och äganderätt subventioneras över skattsedeln med enorma summor. Nämner här endast ränteavdragen som kostar staten miljarder årligen. Lägger man därtill försäljningspriserna, framförallt storstadsregionerna, så skapas förmögenheter av stora mått. Det ojämlika samhället är ett faktum. Olika samhällsfaktorer bidrar även till denna utveckling. Bostadsmarknaden är den frambärande faktorn.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Krönikor"

Krönika

Kommer det vi bygger idag snart att stå tomt?

Maria Pleiborn

Just nu jublar politikerna över att vi bygger mer än på länge i Sverige. Det har nämligen blivit en etablerad sanning att vi behöver 710 000 nya bostäder. Men vad kommer politikerna att säga när Boverkets nya prognoser visar att de bostäder vi bygger idag snart kommer att stå tomma? Veckans krönikör Maria Pleiborn, demograf på WSP, skriver om hur politiken försvårar de demografiska prognoserna och riskerna det leder till.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Så kan vi bygga 40 % fler lägenheter

Matilda Bäcklund och Mårten Lindström

I en rykande färsk studie framgår att det går att bygga upp till 40 % fler lägenheter i ett redan planerat bostadsområde med bibehållen god standard om bland annat kraven på ljus, buller och tillgänglighet ses över. I veckans krönika beskriver studiens författare, Mårten Lindström och Matilda Bäcklund, vad som har gått snett och hur det går att åtgärda!

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Bostadspolitiken måste hantera elefanten i rummet

Jan Åman

Den 14:e juni presenteras Framtidslabbet på Politikerveckan Järva. Att lanseringen sker just där är allt annat än en slump. Det handlar om att uppdatera lösningar för de grundläggande mänskliga behoven, skriver veckans krönikör, Jan Åman, Creative Director i A Lab och A house och f.d. initiativtagare till ”Stockholm at large” och ”samtalslaboratoriet” Färgfabriken.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Fem skäl till att rata finansinspektionens förslag

Lennart Weiss

Finansinspektionens senaste förslag har oklara motiv och bidrar till att förstärka problemen på bostadsmarknaden, menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, som i veckans krönika som ger en rykande färsk kommentar till förslaget om skärpta amorteringskrav.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Bostadsbubblan som snart ska brista – en vald sanning

Lennart Weiss

Gång på gång målar media upp en bild av Sverige i en bostadsbubbla. Utan granskning används dåliga analyser som faktaunderlag för nyheter om bubblan som snart ska spricka. Det menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke. I veckans krönika bemöter han de dåligt underbyggda argumenten och reder ut de vanliga missförstånden.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Dags för en rejäl höjning av bostadsbidraget

Stefan Attenfall

Bostadsbidraget är fördelningspolitiskt träffsäkert och fyller en viktig funktion för ekonomiskt svaga grupper. Bidraget har dock urholkats kraftigt under de senaste 20 åren och fungerar idag i praktiken som en förlängning av försörjningsstödet. Det finns starka motiv att ompröva synen på bostadsbidraget och göra det till en central del av en fungerande bostadspolitik, menar Stefan Attefall.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Ulf Perbo – ”Nu kommer nedgången”

Ulf Perbo

1989 förutspådde Ulf Perbo 90-talets bostadskrasch i SvD (se bild), nu förutspår han en ny nedgång. Enligt Perbo har vi ingen bostadsbubbla i formell bemärkelse, utan likt vid bostadskraschen på 90-talet är en nedgång driven av fundamenta att vänta. De samhällsekonomiska konsekvenserna är dock desamma, fallande byggpriser och en minskad konsumtion. I veckans krönika beskriver han de fundamentala problem som ger upphov till hans oro, han hade rätt 1991 har han det också 2017?

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Får vi en bättre fungerande bostadsmarknad om äldre flyttar ”hemifrån”?

Maria Pleiborn

Ett mål för vår äldrepolitik i Sverige har länge varit att äldre ska få möjlighet att bo kvar hemma så länge som möjligt. Det är önskvärt både för de själva och för samhället som helhet. Ålderdomshem har avvecklats och på senare år även äldrebostäder av annan form i en rasande takt. I stället har vi byggt ut hemtjänsten och gett möjlighet att bygga om äldres bostäder för bättre tillgänglighet. Är det en hållbar politik på sikt? Det undrar veckans krönikor Maria Pleiborn, demograf och senior rådgivare på WSP.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Därför misslyckades S-kongressen med att lösa bostadsfrågan

Kristina Alvendal

Kristina Alvendal, stadsbyggnadsexpert och fd moderat statsbyggnads- och fastighetsborgarråd, kritiserar socialdemokraterna för dess brist på självinsikt inför och under kongressen i april. Partiernas kongresser eller stämmor är tänkta att vara ett forum för medlemmarnas åsikter att komma fram men i praktiken är det partistyrelsen som bestämmer menar Alvendal. För att lösa bostadskrisen krävs nytänkande och mod att ifrågasättande gamla sanningar, bristen på det är enligt veckans krönikör orsaken till kongressens fruktlöshet.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Paketeringsutredningen kan leda till lägre bostadsbyggande

Bo Nordlund

Bo Nordlund, Tekn. dr samt Redovisnings- och värderingsspecialist på fastigheter, beskriver väntan på paketeringsutredningen som en nagelbitare för branschen. Trots att förslaget mött stor kritik kommer det att skickas ut på remiss. I veckans krönika delar Nordlund med sig av sina reflektioner och de tänkbara effekterna på transaktionsintensiteten och fastigheternas värde.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Stuprörstänkande och brist på kunskap kan få oöverblickbara konsekvenser

Kunskapen om hur bostadsmarknaden är ofta låg bland de politiker och myndigheter som hanterar olika delfrågor inom bostadspolitiken. Det gör att man inte inser vilka oöverblickbara konsekvenser som inträffa, i all synnerhet om flera olyckliga åtgärder skulle råka vidtas samtidigt. Vad som krävs är fler ”hängrännor”, d v s ökad kunskap och en helhetssyn när det gäller bostadsmarknadens funktionssätt, skriver f d bostadsminister Stefan Attefall.

Läs vidare »

Dela på sociala medier